Företag har under senare år förstått vikten av att ha en fungerande logistikfunktion. Logistik är ett mycket vitt begrepp och innefattar många ämnesområden av vilka ledtid (genomloppstid)är ett. Detta är ett begrepp som blivit aktuellt och det finns förståelse för att det går att spara pengar genom att korta ledtiden och på så sätt minska antalet produkter i arbete (PIA). Detta examensarbete har utförts vid svetsavdelningen, avdelning 9852, vid Volvo Aero Corporation i Trollhättan och behandlar ledtiden för detaljen Svetskomplett PW2000TEC. Fokus har satts på att korta och stabilisera väntetiden då denna utgör den allra största delen av den totala ledtiden.

Personalen på provhanteringen upplever idag en del belastningsbesvär på grund av den manuella hanteringen av L1-prover. Vissa besvär har upplevts under ett antal år och för att minska risken för belastningsbesvär måste arbetsmomenten förändras. Dessutom kommer SSAB:s planerade kapacitetsökning av höghållfasta stål att innebära fler provtagningar och därmed fler prover att hantera på provhanteringen.Projektet är avgränsat till att behandla de arbetsmoment som syftar till att förbereda L1-proverna för analys och som utförs i verkstaden på provhanteringen. Målet med projektet är dels att presentera ett antal koncept för hur arbetsmomenten på provhanteringen kan förbättras ur ett belastningsergonomiskt perspektiv, dels att kartlägga arbetsmiljön på provhanteringen vad avser belysning och buller.Arbetet på provhanteringen består av att förbereda utskurna prover för analys. Analyserna av proverna har två syften.

Detta examensarbete undersöker, genom en fallstudie av ett husbyggnadsprojekt i norra Sverige, planeringsmetoden Lägesbaserad planering och produktionsberdningsmetoden Last Planner system of production control, LPS. Syftet har varit att undersöka om dessa två metoder, som var för sig forskats om inom forskningsområdet Lean construction, har möjligheter till att kunna kombineras. För att inhämta information om det studerade byggprojektets nuvarande gällande planerings- och produktionsledningsmodell har författarna genomfört intervjuer med platschefen för det studerade byggprojektet samt representanter för projektets underentreprenörer. Författarna har även medverkat under några av de samordningsmöten som har hållits för byggprojektet. Examensarbetet innefattar även två olika försöksuppställningar, där i det ena försöket, PPS-mätningar från fyra samordningsmöten har genomförts, sammanställts och analyserats.

Ett ökat antal varianter av artiklar inom fordonsindustrin har medfört att lagerytan vid monteringslinjen inte längre räcker till. Detta har skapat ett behov för sekvenserad materialförsörjning, framförallt då nya artiklar ska föras in och rymmas i materialfasaden. Få studier har utgått från montörernas perspektiv, trots att de berörs direkt av förändringar gällande hur materialet presenteras. Denna studie avser därför att utgå från montörerna och sekvensera det material som de tjänar mest på. Med hänsyn till detta är studiens syfte att skapa en modell för stöd vid beslut gällande vilka artiklar som för montören är mest fördelaktiga att presentera i sekvens.

Examensarbetet har utförts på Johnson Pump AB i Örebro och behandlar tillverkningen av marina kylvattenpumpar. På den allt mer globala pumpmarknaden har konkurrensen blivit hårdare och Johnson Pump har märkt ökade krav på främst kostnadseffektivitet och leveransprecision. Samtidigt efterfrågas ett brett sortiment. I dagsläget har man dock problem med långa ledtider och höga lagernivåer, varför man på senare tid har ställt frågan om det bästa vore att kundorderstyra tillverkningen inom det marina affärsområdet. Syftet med arbetet är därför att undersöka möjligheterna att övergå till en högre grad av kundorderstyrd produktion och se vilka konsekvenser detta skulle medföra på kostnader och leveransservice.För att det ska bli möjligt för Johnson Pump att tillverka pumphus mot kundorder, måste planeringen bli tydligare och mer strukturerad.

Inledning Inom den psykiatriska vården blåser förändringens vindar. Det finns exempel på hur nytänkande kan skapa mer ändamålsenliga lokaler. Vårdmiljö innefattar både den fysiska miljön och den psykosociala miljön. Vårdmiljön påverkar hälsa och välbefinnande. En stor andel av befolkningen drabbas av psykisk ohälsa.

På Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i Umeå byggs just nu ett nytt täcklacksmåleri. Det nya måleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fästas på hytten. Detta upplägg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstår när hytt och plastartiklar lackeras i två skilda processer (hytt i Umeå och plast i Belgien) Projektets mål och syfte är att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska främja en välmående personal. För att få tiden att räcka till begränsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas.

På Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i Umeå byggs just nu ett nytt täcklacksmåleri. Det nya måleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fästas på hytten. Detta upplägg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstår när hytt och plastartiklar lackeras i två skilda processer (hytt i Umeå och plast i Belgien) Projektets mål och syfte är att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska främja en välmående personal. För att få tiden att räcka till begränsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas. De största problemen med att utöka produktionen med plastartiklar samt de givna förutsättningarna kan sammanfattas i tre punkter: Ergonomi – enkla, monotona uppgifter som liknar varandra längs hela flödet samt att erfarenhet kring manuella arbetsuppgifter saknas på avdelningen.

På Scania väntar stora utmaningar i framtiden. Ständigt ökande konkurrens kräver ständiga förbättringar av produktion och produktionsstruktur. På Chassimonteringen i Södertälje monteras lastbilar samman. Detta examensarbete har utförts på en avdelning på Chassimonteringen där lastbilshytterna förbereds för att monteras på lastbilschassit. På denna avdelning, Hyttförmonteringen eller helt enkelt Förmonteringen, finns stora möjligheter till förbättringar.

Arbetet gick ut på att undersöka och kartlägga vibrationer från handhållna monteringsmaskiner. Arbetsställningens inverkan på vibrationsupptaget undersöktes, främst med avseende på hand, handled, arm och skuldra. Projektet utfördes på D12-line, en av lastbilstillverkaren Scanias motormonteringslinor. Fokus lades på område 4. Kartläggningen syftar till att undersöka om den dagliga vibrationsexponeringen, på Scanias motormontering, uppfyller de nya lagkraven som började gälla från 1 juli 2005 (AFS 2005:15).

Detta examensarbete har utförts på Biobact som bedriver sin verksamhet i Luleå och är ett familjeföretag med fem anställda. Företaget startades 1993 och specialiserar sig främst på växtodlingsprodukter som riktar sig till både hobbyodlare och professionella. Dessa marknadsförs i ett flertal länder under namnen Biobact och Bycobact. Företaget har tre huvudkategorier av produkter: flytande, granulat och näringspinnar. Målet med analysen är att ta fram lösningsförslag som syftar till att förbättra arbetsmiljön främst i den del av produktionshallen där huvuddelen av det manuella arbetet utförs.

Något vi dagligen möter i vår omgivning är kommunikations- och informationsutbyte. Det är både en social och en teknisk process – social, för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med våra medmänniskor. Den sociala processen får oss att utvecklas mentalt och växa i välmåendet. Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, till exempel telefoner, datorer, etcetera. Examensarbetet ingår som en fallstudie i forskningsprojektet "Ökad punktlighet genom effektivare underhåll" och har utförts för Järnvägstekniskt Centrums(JvtC) räkning, vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden september 2003 – februari 2004. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från rättidighet och akut underhåll för att undersöka om det finns något sätt att förbättra kommunikationen och informationsflödet mellan underhållstekniker, arbetsledning och driftledningspersonal, så att underhållteknikerna vid anmält akut fel ute i Banverkets anläggningar, får med sig rätt material, har rätt kompetens för felet i fråga och beger sig till rätt ställe. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport är till stor del en litteraturstudie, inriktad på den akuta felavhjälpningen. Studien är varvad med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-, ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal från tågledningen, driftledningen vid DLC i Boden. Arbetsfrågan har varit: Går det att förbättra den akuta felavhjälpningen och förbättra punktligheten med hjälp av förbättrad kommunikation? Finns det något sätt att förbättra kommunikationsflödet utan att minska informationsinnehållet? I många fall av allmän kommunikation så uppstår missförstånd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjälpning. I dagsläget är det snarare så att strömmen av information via e-mail till, till exempel tågtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom så liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.