Montöranpassad materialförsörjning
En fallstudie på Scanias växellådsmontering i Södertälje
Ett ökat antal varianter av artiklar inom fordonsindustrin har medfört att lagerytan vid monteringslinjen inte längre räcker till. Detta har skapat ett behov för sekvenserad materialförsörjning, framförallt då nya artiklar ska föras in och rymmas i materialfasaden. Få studier har utgått från montörernas perspektiv, trots att de berörs direkt av förändringar gällande hur materialet presenteras. Denna studie avser därför att utgå från montörerna och sekvensera det material som de tjänar mest på. Med hänsyn till detta är studiens syfte att skapa en modell för stöd vid beslut gällande vilka artiklar som för montören är mest fördelaktiga att presentera i sekvens. Modellen ska endast användas då yta måste frigöras i materialfasaden till följd av införandet av nya artiklar. För att nå studiens syfte har tre frågeställningar besvarats; vilka parametrar som bör beaktas vid utvärdering av vilka artiklar som är mest fördelaktiga att presentera i sekvens, hur dessa kan viktas samt hur modellen ska byggas upp för att vara både användarvänlig och tillförlitlig. För att skapa modellen och nå studiens syfte har en fallstudie genomförts på avdelningen för växellådsmontering på Scania i Södertälje. Den framtagna modellen är ett elektroniskt formulär i excelprogrammet Visual Basic vilken kommer att generera en rankinglista över vilka artikelgrupper som är mest fördelaktiga att sekvensera enligt montören. Eftersom areabesparing vid linjen är en kritisk aspekt att ta hänsyn till visar modellen även hur stor yta som kommer att frigöras i materialfasaden till följd av att respektive artikelgrupp sekvenseras. Då resultatet endast beaktar montörens perspektiv bör diskussioner föras med logistikpersonal om vilka artikelgrupper som ska sekvenseras för att nå en helhetslösning som alla parter är nöjda med.Modellen tar hänsyn till de följande fem parametrarna; tid att plocka material, tid att hantera förpackningar, tid att gå och hämta material, montörens ergonomi samt kvalitetssäkring. Insamling av faktisk mätdata på studerade arbetsstationer vägs sedan samman med en viktning som tar hänsyn till hur kritiskt det är att förbättra respektive parameter, till exempel hur kritiskt det är att minska montörens plocktid. Två viktningsmetoder testades, Analytisk Hierarkisk Process (AHP) samt Constant Sum Scaling (CSS), där den senare visade sig vara mer fördelaktig för den viktning som gjordes i denna studie. Framtagen modell har stor potential att kunna användas på andra tillverkande företag som står inför liknande utmaningar som fallstudieföretaget i denna studie. Detta har dock ännu inte testats men är i allra högsta grad intressant och något som bör undersökas vidare.