Syfte: Syftet är kartlägga vilka företag det är som tillämpar respektive inte tillämpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att använda eller inte använda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter på vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger på kvantitativ metodteori. För att få svar på våra frågor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Slutsatser: De företag som har formella belöningssystem kännetecknas av att de är unga, tjänsteföretag, har högutbildade företagsledare och många anställda. Motivering av personal är det som får mindre företag att införa formella belöningssystem och önskan om att behålla den familjära känslan får andra att inte göra det. .

Den svenska miljöpolitiken innehåller höga mål för reducering av koldioxid de närmaste åren. Om dessa mål skall nås behövs effektiva styrmedel. En miljöbilspremie infördes 1 april 2007 och har till uppgift att höja incitamenten för individer att välja en miljöklassad bil istället för ett fordon med högre koldioxidutsläpp. Ett antal nationella styrmedel för att minska bilismen verkar tillsammans med miljöbilspremien, t.ex. koldioxidbaserad fordonskatt.

Anställdas sjukfrånvaro beror till större del på stressrelaterade sjukdomar. Det finns tidigare studier som visar på samband mellan stress och dålig hälsa, men mindre forskning som berör hur stress uppkommer, och särskilt hur ekonomiska styrmedel kan påverka stress. Denna studies syfte är att utforska hur styrmedel kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. De styrmedel som undersökts är cybernetiska och administrativa styrmedel och på dessa har den så kallade Krav-Kontroll-Stöd-modellen använts. En fallstudie har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på två olika produktionsavdelningar inom Uppsala kommun.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och inFormella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de inFormella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder.

Den professionella tjänstesektorn är på frammarsch och har på senare år blivit en utav de snabbast växande sektorerna. Anställda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. Således är det svårt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anställda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjänsteföretag påverkar arbetarnas utrymme för självständighet och självstyrning. Självstyrning och styrning diskuteras utifrån samlingsbegreppet Management Control Systems.En kvalitativ studie genomfördes på ett konsultföretag där chefer och konsulter intervjuades för att få en inblick i hur företag kan tänkas lösa problematiken.

Den professionella tjänstesektorn är på frammarsch och har på senare år blivit en utav de snabbast växande sektorerna. Anställda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. Således är det svårt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anställda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjänsteföretag påverkar arbetarnas utrymme för självständighet och självstyrning. Självstyrning och styrning diskuteras utifrån samlingsbegreppet Management Control Systems.En kvalitativ studie genomfördes på ett konsultföretag där chefer och konsulter intervjuades för att få en inblick i hur företag kan tänkas lösa problematiken.

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrån det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjälp av semistruktureradeintervjuer av anställda på olika nivåer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhängigt huruvidagamla tillvägagångssätt slopats eller behållits. I organisationen vi undersökte inträffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gällde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet.

Läkemedels miljöpåverkan har uppmärksammats allt mer de senaste åren. För att minska läkemedels miljöpåverkan har det införts ett miljöklassificeringssystem för läkemedel i Sverige. Vi har i denna uppsats studerat hur, och i vilken utsträckning, miljöklassificeringen av läkemedel används för att kunna minska läkemedels påverkan på miljön. Detta har gjorts genom att vi har behandlat miljöklassificeringen som en form av styrmedel och försökt identifiera miljöklassificeringens ansvarsroller. Eftersom miljöklassificeringens ansvarsroller kan beskrivas som något otydliga och någon utvärdering inte är gjord är det svårt att bedöma miljöklassificeringens effektivitet.

Syftet med denna rapport är att ur ett studentperspektiv studera styrmedlens påverkan på ett samarbete mellan studenter, universitet och näringsliv. Undersökningen är en fallstudie av Teknologkåren och Sektionen för Industriell ekonomi. Datainsamlingen har skett via intervjuer och en studie av sekundärdata. Intervjuerna har skett med ordförande och vice ordförande på Teknologkåren samt med ordförande på Sektionen för Industriell ekonomi. Undersökningen har varit av kvalitativ karaktär, där jag valt att försöka få en djupare förståelse, hellre än bredd, för vilka styrmedel som används samt dess påverkan på ett samarbete.

Syftet med vår undersökning var att beskriva det formella styrsystemets förändringar i en organisation som går från affärsverk till bolag. Utgångspunkten för vår undersökning var litteratur som handlade om styrning i statliga verk, moderna styrformer samt det formella styrsystemet. Undersökningen genomfördes på postkontoret i Boden och Luleå. Vi intervjuade totalt sex personer på tre olika nivåer i organisationen för att få olika perspektiv på förändringen. För att minska risken för missförstånd mellan oss och respondenten spelades intervjuerna in på bandspelare.

Tjänster är fundamentalt annorlunda än varor. Tjänster är immateriella, och kan inte lagras. Tjänster konsumeras och produceras samtidigt i sanningens ögonblick med kunden som medproducent. När den tekniska kvaliteten som erbjuds av tjänsteföretag är likvärdig mellan företag i samma bransch, får den funktionella kvaliteten större betydelse för kundens val av tjänsteutövare. Det här förhållandet är utmärkande för företag i hotellbranschen, där byggandet av kundlojalitet är viktigt.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

Syftet för denna rapport är att ur ett universitetsperspektiv studera vilka styrmedel som används vid ett universitet samt att behandla ekonomistyrningens roll i det befintliga samarbetet med näringslivet. Jag har valt att genomföra en fallstudie gentemot Luleå tekniska universitet. På universitetet har jag studerat intern styrmodell, verksamhetsuppdrag och måldokument samt genomfört intervjuer med fem personer med olika positioner inom organisationen och möjligtvis också personer med olika perspektiv i vissa frågor. Eftersom djupare information eftersöks och respondenter är få till antalet har i denna studie valet gjorts att använda en kvalitativ metodansats. Resultatet av denna studie visar att Luleå tekniska universitet använder sig av styrmedel för att mäta och utvärdera sin verksamhet.

Att företag fattar framgångsrika strategiska beslut är avgörande för deras framtida överlevnad. I mindre företag har företagsledaren en central roll i beslutsfattandet. Ett strategiskt beslut som företagsledare i mindre företag kan stå inför är på vilket sätt företaget ska utvecklas. Dessa beslut kan baseras på information och formella analyser eller på erfarenhet och intuition. Syftet med denna uppsats var att kartlägga hur företagsledare i mindre företag kan kombinera information från formella analyser med erfarenhet och intuition vid strategiska beslut gällande företagets utveckling.

Med anledning av den debatt som förts i media om svaveldirektivets införande blev vi intresserade av attsammanställa olika instanser syn på direktivet samt hur deras intentioner förhåller sig till varandra. Med detta som utgångspunkt utvidgade vi arbetet till att studera flera typer av styrmedel. I resultatet har vi presenterat en sammanställning av intervjuer vi utfört med svenska politiker, hamnar och befraktare. Vi kom fram till att svaveldirektivet behövs för att åstadkomma en reducering av sjöfartens utsläpp av miljögifter men att direktivet inte kommer kunna uppfyllas av alla fartyg på grund av brist på lågsvavelhaltigt bränsle, stora hinder för LNG drift och tekniska problem med skrubbers. Skatt på marina bränslen och utsläppsrätter för sjöfarten som styrmedel bedömdes inte vara aktuellt inom en överskådlig framtid.