Sökresultat:
705 Uppsatser om Formella möten - Sida 47 av 47
Outsourcing ? pÄ vilka grunder? En fallstudie av underlagen vid outsourcingbeslut
Titel: Outsourcing ? pÄ vilka grunder, en fallstudie av underlagen vid outsourcingbeslut Författare: Carina Asplund Handledare: Eva Wittbom Sektion: Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap, Blekinge Tekniska högskola Course: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng Bakgrund och problemdiskussion: Ett outsourcingbeslut kan fattas pÄ mÄnga olika grunder och de vanligast förekommande motivatorerna i privat nÀringsliv Àr strategiska motivatorer som att renodla verksamheten och fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet eller kostnadsbesparande motivatorer. MÄnga företag lÀgger ut delar av sin verksamhet utan nÄgon grundligare förstudie, pÄ grund av högre chefers personliga erfarenheter, familjeband, kÀnslor eller lyckosamma anekdoter om andra företags framgÄngsrika outsourcingprojekt. Beslut som grundas pÄ trender eller kÀnsla kan ha en direkt negativ pÄverkan pÄ det lÄngsiktiga resultatet av outsourcingaktiviteten pÄ grund av bristande analys och förberedelse. För att kunna fatta lÄngsiktigt hÄllbara beslut Àr det viktigt att ta sig tid att utföra en grundlig förstudie för att kunna förutse vilka kostnader, utmaningar, möjligheter och aktiviteter outsourcingprojektet för med sig.
Om drömmar, hallucinationer och emotioner: Samvarierar emotionellt tillstÄnd dagtid med upplevelser nattetid?
Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Ă
sby hem och trÀdgÄrd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrÄdena och sevÀrdheterna ligger vÀldigt nÀra varandra, frÄn Skantzö bad och camping till centrum Àr det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nÀra varandra, Àr en styrka som kommunens destinationsutveckling har jÀmfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gÄ framÄt kan kommuner utgÄ frÄn bl.a.
Outsourcing ? pÄ vilka grunder? En fallstudie av underlagen vid outsourcingbeslut
Titel: Outsourcing ? pÄ vilka grunder, en fallstudie av underlagen vid
outsourcingbeslut
Författare: Carina Asplund
Handledare: Eva Wittbom
Sektion: Ekonomi, Management och SamhÀllsvetenskap, Blekinge Tekniska högskola
Course: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng
Bakgrund och problemdiskussion: Ett outsourcingbeslut kan fattas pÄ mÄnga olika
grunder och de vanligast förekommande motivatorerna i privat nÀringsliv Àr
strategiska motivatorer som att renodla verksamheten och fokusera pÄ sin
kÀrnverksamhet eller kostnadsbesparande motivatorer. MÄnga företag lÀgger ut
delar av sin verksamhet utan nÄgon grundligare förstudie, pÄ grund av högre
chefers personliga erfarenheter, familjeband, kÀnslor eller lyckosamma
anekdoter om andra företags framgÄngsrika outsourcingprojekt. Beslut som
grundas pÄ trender eller kÀnsla kan ha en direkt negativ pÄverkan pÄ det
lÄngsiktiga resultatet av outsourcingaktiviteten pÄ grund av bristande analys
och förberedelse. För att kunna fatta lÄngsiktigt hÄllbara beslut Àr det
viktigt att ta sig tid att utföra en grundlig förstudie för att kunna förutse
vilka kostnader, utmaningar, möjligheter och aktiviteter outsourcingprojektet
för med sig.
Identifiering och inkorporering av intressenter ? företags intressentperspektiv i praktiken
Olika verksamheter har sedan tidigare prÀglats av ett Àgarperspektiv dÀr relationen till formella Àgare och aktieÀgare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte lÀngre bortse frÄn andra intressenter. Det tillkommer dÀrför större krav pÄ företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgÄr ifrÄn kriterierna, makt, legitimitet och brÄdskande karaktÀr.
SjÀlvkonstruktionens effekt pÄ positiva ochnegativa emotioner samt livstillfredsstÀllelse
Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Ă
sby hem och trÀdgÄrd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrÄdena och sevÀrdheterna ligger vÀldigt nÀra varandra, frÄn Skantzö bad och camping till centrum Àr det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nÀra varandra, Àr en styrka som kommunens destinationsutveckling har jÀmfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gÄ framÄt kan kommuner utgÄ frÄn bl.a.
En tvÀrsnittsstudie rörande samsjukligheten mellan kronisk smÀrta och social Ängest - hur gemensamma faktorer relaterar till arbetsÄtergÄng
Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Ă
sby hem och trÀdgÄrd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrÄdena och sevÀrdheterna ligger vÀldigt nÀra varandra, frÄn Skantzö bad och camping till centrum Àr det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nÀra varandra, Àr en styrka som kommunens destinationsutveckling har jÀmfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gÄ framÄt kan kommuner utgÄ frÄn bl.a.
Ungdomars rÀtt till kunskap och vikten av att förstÄ sitt mÄende: En intervention i form av psykoedukation kring emotioner, stress och sömnsvÄrigheter
Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Ă
sby hem och trÀdgÄrd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrÄdena och sevÀrdheterna ligger vÀldigt nÀra varandra, frÄn Skantzö bad och camping till centrum Àr det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nÀra varandra, Àr en styrka som kommunens destinationsutveckling har jÀmfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gÄ framÄt kan kommuner utgÄ frÄn bl.a.
Lean-verktyget vÀrdeflödesanalys i projektprocesser: En fallstudie vid trafikverket Region Nord
VÀrdeflödesanalys Àr ett verktyg inom managementkonceptet lean, en verksamhetsstrategi med rötterna i det japanska företaget Toyota. En vÀrdeflödesanalys innebÀr kortfattat att identifiera och visualisera aktiviter som skapar vÀrde eller innebÀr slöseri inom en process. KartlÀggningen anvÀnds sedan som utgÄngspunkt för att genomföra förbÀttringar ur ett helhetsperspektiv. Lean har sedan mitten av 1990-talet blivit allt vanligare bland organisationer i vÀstvÀrlden och utvecklingen har gÄtt frÄn tillÀmpning pÄ verkstadsgolvet till att leda Àven administrativ verksamhet. Synen pÄ arbetsuppgifter sÄvÀl som projekt i form av Äterkommande processer gör att lean kan tillÀmpas inom de flesta typer av verksamheter.
Faktorförsökbaserad diskret hÀndelsestyrd simulering av trafikflöden under lÄngsiktiga prognoser: En fallstudie vid Göteborgs Hamn
VÀrldshandeln vÀxer kraftigt och det vanligaste sÀttet atttransportera gods mellan landsgrÀnser Àr genom sjöfart. I takt med attvÀrldshandeln vÀxer, ökar ocksÄ storleken pÄ fartygen. Detta innebÀr att enstörre mÀngd gods anlÀnder samtidigt nÀr ett fartyg förtöjer vid en hamn. Föratt hantera denna ökade mÀngd gods mÄste godsnav och hamnar stÀndigt utvecklaoch effektivisera verksamheten. Detta innebÀr att lÄngsiktiga prognoser ochplaner mÄste utvecklas för hur större fartyg skall kunna hanteras.
Företagares rÀtt till skadestÄnd för inkomstförlust och intrÄng i nÀringsverksamhet vid personskada. Om aktiebolagsÀgarens sÀrstÀllning
Enligt 5 kap 1 § skadestÄndslagen har den som lider personskada rÀtt till ersÀttning för inkomstförlust. I detta avseende Àr en av de grundlÀggande principerna att den skadade ska försÀttas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig intrÀffat. NÀr den skadelidande Àr företagare kan skadefallet Àven fÄ effekter för företaget; stora förluster kan uppstÄ och i vÀrsta fall mÄste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadestÄndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersÀttas som intrÄng i nÀringsverksamhet. SÄdan ersÀttning kan emellertid endast utgÄ dÄ verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.
Rollspel som sprÄkspel. En undersökning av sprÄkanvÀndning i bordsrollspel
I bordsrollspel, eller bara rollspel, skapar man med sprÄket en fiktiv vÀrld och agerar iden. Deltagarna tar pÄ sig varsin karaktÀr och beskriver vad dessa gör. En deltagare,spelledaren, beskriver i stÀllet vad rollpersonerna ser och vad som hÀnder omkringdem, och spelar personer de möter. Denna uppsats syftar till att med utgÄngspunkt i ettinspelat rollspelsmöte beskriva hur rollspel fungerar sprÄkligt, med avseende frÀmst pÄhur man gemensamt bygger upp en fiktiv vÀrld och agerar i den, samt hur man hÄllerisÀr verklighet och fiktion och undviker missförstÄnd.En kronologisk genomgÄng av rollspelsmötet med fokus pÄ inledningen visar hurmötet kan delas in i olika faser, samt hur spelledaren för ?handlingen? framÄt pÄ ett sÀttsom ofta pÄminner om en bok eller film.
Analys av Center of Innovation - ett starkt företagsnÀtverk
Bakgrund och problembeskrivning: SamhÀllet och synen pÄ nÀringslivsklimat förÀndras. Samverkan mellan aktörer fÄr ett ökat fokus och socialt kapital Àr ett begrepp som blivit alltmer populÀrt. Lokal nÀringslivsutveckling anses vara en av faktorerna som bidrar till förÀndring i landets kommuner. Center of Innovation (COI) i VÄrgÄrda kommun Àr en nÀringslivsorganisation dÀr nÄgra större företag gÄtt samman i ett samarbete för att frÀmja nÀringslivet. Svenskt NÀringsliv, som rankar företagsklimat i Sverige, presenterade under 2008 VÄrgÄrda kommun pÄ en 9:e plats i Sverige och en 1:a plats i VÀstsverige.
Ett tyst problem : En intervjustudie om fem svensklÀrares hantering av och förebyggande arbete med talÀngslan i skolan
Studien syftar till att visa pÄ hur fem svensklÀrare hanterar och förebygger talÀngslan hos elever i klassrummet. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförda med fem svensklÀrare pÄ grundskolans senare Är. Empirin har analyserats tematiskt och de teman som utkristalliserat sig diskuteras och knyts an till tidigare forskning. Slutsatser dras utifrÄn analysen av empirin och diskuteras ytterligare.Studien visar att lÀrarna tycks vara medvetna om vilka faktorer som utgör de mest Ängestframkallande för de talÀngsliga eleverna och att det finns en ambition att reducera dessa. Samtidigt försöker de pusha pÄ eleverna att vÄga ta smÄ kliv framÄt i den takt de Àr redo.
Upp och ner, ner och upp: en studie av den förÀndrade förvaltningen runt allmÀnningsresursen krÀftfisket i RÄneÀlv
KrÀftskivan har en alldeles sÀrskild plats i den svenska folksjÀlen, trots att den egentligen Àr en relativt modern tradition. 1878 införde staten regleringar i form av sÄ kallad fredningstid, för att begrÀnsa fisket. I och med fredningstiden, dÄ krÀftan endast fick fÄngas under vissa tillÄtna perioder, kom förtÀrandet av krÀftan att omges av de traditioner och festligheter som lever kvar Àn idag. Det skulle firas nÀr krÀftan blev lovlig och trots att staten sedan 1994 upplöst regleringen och fredningstiden fortsÀtter vi att fira krÀftpremiÀren i augusti. VÄra inhemska bestÄnd av flod- och signalkrÀftor utgör sÄ kallade allmÀnningsresurser och dessa finns i skiftande former i alla samhÀllen vÀrlden över.
Att jobbcoacha med NLP - En kvalitativ undersökning av metoden Neuro-lingvistisk programmering vid jobbcoachning
Denna studie har visat att NLP-coacher upplever att de arbetar mycket med nÄgotsom de kallar för rapport. Det Àr ett sÀtt för dem att nÀrma sig och skapa samspelmed sin klient. Genom att skapa god personkemi lÀttar coacherna upp stÀmningenoch lÀgger en god grund för arbete med klienten. God rapport leder till, vadcoacherna upplever, ett bÀttre sinnestillstÄnd för att diskutera problem ellerutmaningar. Rapport skapar de genom att matcha och försöka passa in i klientensvÀrld.