Sök:

Sökresultat:

705 Uppsatser om Formella möten - Sida 46 av 47

Materiell processledning : Genom ett förstoringsglas

Den materiella processledningen utgör ett officialintrÄng i parternas dispositionsrÀtt och Àr ett inkvisitoriskt element i en processform som annars prÀglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet Àr frÀmmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frÄgan om varför institutet skall existera.Den materiella processledningen syftar till att avhjÀlpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig frÀmmande, dÄ sÄvÀl den formella som den materiella processledningen syftar till att handlÀggningen av rÀttegÄngen ska fungera pÄ bÀsta möjliga vis, varför den egentliga grÀnsen mellan instituten dÄ suddas ut.Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rÀttegÄng. Processledningen skall verka som ett komplement dÀrtill för att rÀtten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat.

Kunders uppfattade vÀrde av svenska sÄgverksföretags arbete med CSR

Skogsbruket Àr en viktig del i den Svenska miljön och för kulturlandskapet samt att sÄg och pappersindustrin Àr viktiga sociala inslag för glesbygden. Storbritannien Àr den största marknaden för mÄnga av Sveriges sÄgverksföretag. Idag Àr den brittiska marknaden med byggande av trÀhus vÀxande och mÄnga av de ledande företagen har sin hemvist i skottland men expanderar i hela Storbritannien. Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett aktuellt Àmne som Àr omdiskuterat och kommer att bli allt mer aktuellt framöver dÄ formella rapporteringssystem ökar i anvÀndande. I detta examensarbete undersöks hur kunder till svenska sÄgverksföretag i Storbritannien uppfattar leverantörernas arbete med CSR.

 "Det gör man vÀl hela tiden, eller?" :  - En studie kring hur lÀrare kombinerar skrivlust med skrivtrÀning

Bakgrund: Att vara en god skribent Àr en förutsÀttning för att verka i dagens samhÀlle. Det ligger pÄ skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en sÀkerhet i skriftsprÄket. Synen pÄ skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus pÄ att elever i de tidiga skolÄren ska skriva med flöde, dÀr skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som pÄverkar elevers skrivlÀrande Àr den sprÄksyn lÀrare har med sig och det bemötande elever fÄr av lÀrare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolÄren, Àr gynnsam för elevers skrivkunskaper.

Strategiska Allianser: FörutsÀttningar för att lyckas

Problem: Ett flertal faktorer har lett till att strategiska allianser har blivit ett vanligt sÀtt för företag att anskaffa de resurser som företaget saknar för att lönsamt kunna bedriva sin verksamhet. Den diskussion som förs pÄ omrÄdet belyser tydligt alla de fördelar som existerar och kan erhÄllas genom att ingÄ strategiska allianser med andra företag. Dock sÀger statistiken att vÀldigt mÄnga strategiska allianser inte uppfyller sitt syfte och att det Àr vanligt att de upplöses redan ett par Är efter bildandet. Anledningarna till varför sÄ mÄnga strategiska allianser fÄr problem kan inte tillskrivas en ensam faktor utan mÄste ses ur ett bredare perspektiv. I uppsatsen analyseras vad som krÀvs för att strategiska allianser ska lyckas utifrÄn de förutsÀttningar som kultur, ledning, kunskap och organisatoriskinlÀrning stÀller upp.

Projektdeltagarnas upplevelser av kulturskillnader i ett multikulturellt projekt : En fallstudie genomförd inom mjukvarubranschen

Den ökade globaliseringen av arbetsmarknaden har resulterat i att internationella projekt bedrivs i högre omfattning. Detta Àr sÀrskilt vanligt inom mjukvarubranschen, dÀr företag ofta anstÀller dataspecialister frÄn andra lÀnder för att bredda sin kompetens. Internationella projekt innebÀr fler kulturskillnader pÄ arbetsplatserna. Detta kan bÄde Àventyra och berika ett projekt, beroende pÄ hur projektdeltagarna upplever och hanterar olikheterna. I den hÀr studien Àr syftet att undersöka hur projektdeltagarna i en multikulturell projektgrupp, i mjukvarubranschen, upplever de olika kulturskillnaderna.I takt med att arbetsplatserna blir mer multikulturella har det skapats ett ökat behov av att fÄ kunskap om olika kulturer.

SharePoint teknologi? en utvÀrdering av tekniken och dess möjligheter

Microsoft har utvecklat ett verktyg för informationsdelning och samarbete, detta mjukvarupaket Àr kÀnt under namnet SharePoint teknologin. Vi har i detta examensarbete extraherat delarna av SharePoint teknologin. Vi fann, att paketet innefattar tvÄ huvudsakliga mjukvaruapplikationer som namnges SharePoint Services och SharePoint Portal Server 2003; vidare fann vi att SharePoint Service kan anvÀndas pÄ egen hand, och att SharePoint Portal Server 2003 bara Àr en extension. I vÄr uppsats undersökte vi miljön som krÀvs för att Ästadkomma en framgÄngsrik installation. Vi beskriver de olika systemarkitekturerna som paketet kan arbeta pÄ och vilka andra mjukvaror som Àr nödvÀndiga för att anvÀnda SharePoint teknologin fullt ut.

Omprövning av taxeringsbeslut

Syftet med uppsatsen Àr att studera den rÀttsliga regleringen av omprövning av taxeringsbeslut och att pÄvisa sÀrdrag som omprövning enligt taxeringslagen (1990:324) har i jÀmförelse med omprövning enligt allmÀn förvaltningsrÀtt. Omprövningsinstitut inom allmÀn förvaltningsrÀtt Àr delvis reglerad i förvaltningslagen (1986:223), delvis i praxis. Förvaltningslagen Àr emellertid en ramlag. Finns det en avvikande bestÀmmelse i en speciallag fÄr förvaltningslagen ge vika. DÄ taxering Àr specialreglerad i taxeringslagen innebÀr detta att taxeringslagens bestÀmmelser har företrÀde framför en motsvarande regel i förvaltningslagen.Den nya taxeringslagen trÀdde i kraft den 30 juni 1990.

Den regionaliserade rovdjursförvaltningen: Om demokratisk legitimitet

Under det senaste decenniet har en förÀndring skett i formerna för samhÀllsstyrning, vilket ofta beskrivs som en övergÄng frÄn government till governance (Hill, 2007: 18-20). De governancebetonade styrprocesserna vilar pÄ andra demokratiideal Àn det traditionella representativa, nÀmligen det deliberativa ? vilket i praktiken innebÀr sÄvÀl begrÀnsningar som möjligheter för demokratin. Ett brett deltagande, nÀrhet till medborgarna och effektivitet tycks vara de nya ledorden för statlig styrning (Ostrom, 1994; Carlsson & Berkes, 2005; Píriz, 2005), samtidigt som forskare befarar att andra demokratiska kÀrnvÀrden sÄsom ansvarsutkrÀvande och politisk jÀmlikhet riskerar att hamna i skymundan (March & Olsen, 1989: kap 7). Hur övergÄngen till nya styrformer pÄverkar demokratin, ur en legitimitetsaspekt, Àr en aktuell frÄga i Sverige dÄ governanceprÀglade styrprocesser sÄsom samförvaltning blivit ett vanligt inslag i den svenska förvaltningsmodellen.

Motivation i startupföretag : En kvalitativ studie pÄ hur VD:n i ett startupföretag ser pÄ motivation utifrÄn Self Determination Theory

Det rÄder idag ett affÀrsklimat som stÀndigt förÀndras dÀr entreprenörskap och innovation Àr viktiga ingredienser i ett samhÀllsekonomiskt utvecklingsperspektiv. Varje Àr startas mÄnga företag med ambition att vÀxa till större vÀletablerade företag pÄ lÀngre sikt, men mÄnga nystartade företag har ocksÄ svÄrt att överleva. Startupföretaget, det nystartade företaget med tillvÀxtambitioner, Àr dÀrmed intressant att studera dÀr den stora graden misslyckanden kan ses som ett samhÀllsekonomiskt problem genom minskad sysselsÀttning. En kritisk faktor för företagets överlevnad Àr förmÄgan att leda och motivera företagets anstÀllda, som mÄnga anser vara en av startupföretagets absolut viktigaste resurser.För att till fullo kunna ta tillvara pÄ företagets mÀnskliga resurser finns en syn pÄ att VD:n för nystartade företag till viss del bör avstÄ frÄn sin formella makt för att ge utrymme till medarbetarnas sjÀlvstÀndighet. Genom att frÀmja de anstÀlldas sjÀlvstÀndighet frÀmjas Àven en intern motivation hos de anstÀllda dÀr ett högre intresse i uppgiften skapas och ett kreativare och uthÄlligare beteende genereras.Self-Determination Theory har setts som ett bra verktyg för att vÀgleda forskning och praktik inom motivation i företag, men som dock haft en begrÀnsad anvÀndning för forskning utifrÄn ett startupföretags perspektiv.

?Ibland sÄ kan en bok som jag har tyckt vara lite halvdöd plötsligt fÄ liv och piggna till? ? En kvalitativ studie av formella och informella lÀsecirklar

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

Missbruksdoktrinen : - och huruvida EG-domstolens praxis rörande missbruk av EG-rÀtten Äterspeglar en allmÀn princip

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rÀttsliga stÀllning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis frÄn EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rÀtten. Syftet med studien Àr dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen Äterspeglar en allmÀn princip som stadgar att EG-rÀtten inte fÄr missbrukas. Studien fokuserar sÀrskilt pÄ skatterÀttsomrÄdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rÀttsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rÀttsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rÀttsfall som behandlas i doktrinen.

Destinationsutveckling i Hallstahammars kommun : "Det goda livet i storstadens nÀrhet"

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Sambandet mellan ortorektiska tendenser och styrketrÀning pÄ gym

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Work-life balance utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv : Om arbetsgivares arbete och instÀllning mot work-life balance

I och med att tid spenderad pÄ arbetsplatsen verkar fortsÀtta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benÀmns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans Àr att arbetssfÀren Àr för dominerande och lÀmnar kvar för lite tid till övriga sfÀrer. DÀrför har syftet i denna uppsats varit att öka förstÄelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda pÄ vad de har för instÀllning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda pÄ deras instÀllning Àven ta reda pÄ vilka olika sÀtt arbetsgivare arbetar med work-life balance pÄ och vilka nyttor de sÄg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör Àmnet work-life balance utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->