Det finns rekommendationer att, kort efter avslutad trĂ€ning, inta ett kolhydrat- och proteinrikt Ă„terhĂ€mtningsmĂ„l i syfte att Ă„terstĂ€lla kroppens energilager och optimera prestationsförmĂ„gan. Trots att dessa prestationsoptimerande strategier frĂ€mst Ă€r avsedda för individer med mycket hög trĂ€ningsfrekvens har Ă„terhĂ€mtningsmĂ„let anammats av den allmĂ€nna befolkningen vilka potentiellt inte har samma nutritionella behov avseende snabb Ă„terhĂ€mtning. Studier kring Ă„terhĂ€mtningsmĂ„lets inverkan och betydelse för den allmĂ€nna befolkningen med mĂ„ttlig trĂ€ningsfrekvens Ă€r i dagslĂ€get bristfĂ€lliga. Om önskan kring viktminskning och/eller fettreducering finns kan uthĂ„llighetstrĂ€ningens positiva effekter pĂ„ fettoxidationen i teorin pĂ„verkas negativt av ett Ă„terhĂ€mtningsmĂ„l. ÅterhĂ€mtningsmĂ„lets potentiella inverkan pĂ„ fettoxidationen direkt efter uthĂ„llighetstrĂ€ning bör dĂ€rför undersökas nĂ€rmare.

Det hÀr Àr min examensarbetes-rapport. Jag arbetade med en liten grupp andra pÄ en teaser och en trailer för ett spel som North Kingdom utvecklade Ät Disney. I mitt examensarbete fick jag erfarenhet i att jobba pÄ ett stort projekt för en stor klient under kort tid. I denna rapport kan du lÀsa om mina med- och motgÄngar och vad jag/vi gjorde för att lösa problem som uppstod pÄ vÀgen. Rapporten tar upp mÄlen och frÄgestÀllningarna med mitt arbete, hur vi gick till vÀga, resultatet och diskussioner om vad som bland annat kunde ha gjorts annorlunda..

Har personligheten och genus nÄgon inverkan pÄ sjÀlvförtroendet hos individer? Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning och en enkÀt som omfattade tre skalor för personlighet och en skala för sjÀlvförtroendet. De tre personlighetsvariablerna hÀmtades ur Goldbergs ?the five factor model?. De bestod av openess, neuroticism och extraversion.

Den hÀr uppsatsen avhandlar ?populariteten? hos de vanliga hyresbostÀder i Uppsalahems Àgo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem Ären 2006 till och med 2010. De ?popularitetsmÀtningar? som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras pÄ ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhÄllande till ovan nÀmnda bostÀder. Den för författaren initialt tillgÀngliga variabeln avseende det undersökta agerandet Àr antalet intresseanmÀlningar, alltsÄ intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostÀder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal pÄ bolagets webbplats.

NivÄ: Magisteruppsats i Service Management, vÄrterminen 2007 Författare: Mikael Andersson, PÀr Augustsson & Gustaf L Bjerne Handledare: Mikael Bergmasth & Pavla Kruzela FrÄgestÀllning: Hur ser förvÀntningsskapande ut inför resor? Hur ser resenÀrens syn pÄ relationsskapande ut inom resebranschen? Vilka krav har resenÀrer pÄ resebolagen, ur ett relationsperspektiv? Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar förvÀntningsskapandet samt vilken inverkan förvÀntningar har pÄ den upplevda kvaliteten..

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi fÄr vÄra sopor hÀmtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vÀgarna underhÄlls, barnen har tillgÄng till dagis- och skolverksamhet och vÄra Àldre har tillgÄng till Àldreomsorg. MÄlet med den kommunala verksamheten Àr att producera service/nytta inom omrÄden som anses vara gemensamma angelÀgenheter för oss kommuninnevÄnare. För att Ästadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs dÄ denna omfattande verksamhet som berör oss alla i sÄ stor utstrÀckning?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att pÄ sÄ vis öka den allmÀnna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats pÄ personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjÀnstemÀn inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstÄs som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar Àr stÀndigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av förÀldrars instÀllning till alkohol och vilken inverkan den har pÄ ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta Àr viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.MÄnga tidigare studier visar pÄ att vÀnner och familj Àr det som har störst pÄverkan pÄ ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlÀrning som sker inom familjen. PÄ grund av avgrÀnsning sÄ fokuserar denna studie endast pÄ hur förÀldrarna pÄverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frÄgestÀllningar har besvarats genom en statistisk analys av StockholmsenkÀten (frÄn 2008).

Företag har idag ett allt större behov av att utmÀrka sig pÄ marknaden, nödvÀndigt för att göra detta mÄste företagen bygga upp en identitet. Vi kommer att fokusera pÄ de visuella aspekterna av identiteten och dÀrmed rikta in oss pÄ företagens ?ansikte?, logotypen. En logotyp kan bland annat bestÄ av ett namn, en symbol eller en bild. Den hÀr uppsatsen handlar om logotyper med abstrakta symboler.

Sverige ratificerade under 2005 Århuskonventionen om tillgĂ„ng till information, allmĂ€nhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgĂ„ng till rĂ€ttslig prövning i miljöfrĂ„gor.I Århuskonventionen stadgas att inte endast fysiska personer utan Ă€ven miljöorganisationer skall ha tillgĂ„ng till rĂ€ttslig prövning. Det uttryck som anvĂ€nds i konventionstexten Ă€r access to justice. Även den europeiska gemenskapen Ă€r part till konventionen. Genom vissa direktiv har gemenskapen införlivat konventionen i sitt rĂ€ttssystem, dock inte fullstĂ€ndigt. Sverige har gjort vissa mindre Ă€ndringar i sin lagstiftning för att denna skall anses leva upp till kraven som stĂ€lls enligt sĂ„vĂ€l Århuskonventionen som EG-rĂ€tten.

Uppsatsen behandlar huvudsakligen skÀligheten betrÀffande sÄ kallade ansvarsbegrÀnsande klausuler i rÄdgivningsbranschen. PÄ detta omrÄde spelar branschorganisationen FAR:s standardavtalsliknande dokument ?allmÀnna villkor för rÄdgivningstjÀnster version 2011.1? en betydande roll. I avtalets klausul 13.5 Äterfinns en typ av ansvarsbegrÀnsning som innebÀr att uppdragstagarens maximala ansvar begrÀnsas till det högsta av tvÄ gÄnger arvodet och tio prisbasbelopp.Mot bakgrund av att avtalets materiella, snarare Àn formella, riktighet pÄ senare tid har fÄtt större betydelse i svensk rÀtt och med hÀnsyn till att aktörerna pÄ rÄdgivningsmarknaden ofta intar en överlÀgsen stÀllning vad gÀller bÄde storlek och kunskap diskuteras hur den specifika klausultypen kan tÀnkas fara vid en skÀlighetsprövning med stöd av 36 § avtalslagen.För att kunna analysera den aktuella klausultypens skÀlighet behandlas ett antal underliggande frÄgestÀllningar. Inledningsvis placeras FAR:s allmÀnna villkor i ett rÀttsligt sammanhang dÀr en jÀmförelse med standardavtalsrÀtten görs.

Den hÀr uppsatsen behandlar Sveriges narkotikapolitik, och dÄ i förlÀngningen dess inverkan pÄ individen, i form av missbrukaren. Syftet med föreliggande studie Àr att spegla individperspektivet i den aktuella narkotikapolitiska debatten, för att se hur missbrukarens position i samhÀllet kan tÀnkas se ut framöver. ProblemstÀllningen utgÄr ifrÄn att politiken leder till att missbrukaren starkt marginaliseras i vÄrt samhÀlle, dÄ mÄlet om "det narkotikafria samhÀllet" utestÀnger anvÀndaren av narkotika.Uppsatsen bygger pÄ Foucaults teoretiska begrepp makt, disciplin, avvikelse och norm. Samt pÄ det perspektiv man inom rÀttssociologin benÀmner normvetenskap. UtifrÄn dessa begrepp har en teoretisk modell skapats, som hjÀlpmedel vid genomförandet av undersökningen.

Ett till ett (1:1) Àr ett projekt dÀr man pÄ kommunal nivÄ valt att investera i teknik och digitalisering av skolan. Ett till ett syftar till att varje elev ska ha tillgÄng till en egen dator. Syftet med studien Àr att ge lÀrare och elevers perspektiv pÄ hur man förhÄller sig till den ökande tillgÄngen pÄ datorer. Vad tycker man fungerar vÀl och vad fungerar mindre bra? Hur ser man pÄ digitala resurser i förhÄllande till traditionell litteratur? Datainsamlingen genomfördes via enkÀter med öppna frÄgor och intervjuer som framtagits med hÀnsyn till tidigare forskning.

Att vÄrda en nÀrstÄende person med demens innebÀr en stor börda för anhörigvÄrdaren vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa. Stöd Àr en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vÄrd av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vÄrdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

I en tid dÀr samhÀllsansvar i allt högre grad prÀglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt dÀr flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedlÀggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som stÀlls till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begrÀnsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur projektledningen kan skapa förutsÀttningar för mÄluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsÀttningar som pÄverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsÀttningar.