Återhämtningsmålets vara eller icke vara
Det finns rekommendationer att, kort efter avslutad träning, inta ett kolhydrat- och proteinrikt återhämtningsmål i syfte att återställa kroppens energilager och optimera prestationsförmågan. Trots att dessa prestationsoptimerande strategier främst är avsedda för individer med mycket hög träningsfrekvens har återhämtningsmålet anammats av den allmänna befolkningen vilka potentiellt inte har samma nutritionella behov avseende snabb återhämtning. Studier kring återhämtningsmålets inverkan och betydelse för den allmänna befolkningen med måttlig träningsfrekvens är i dagsläget bristfälliga. Om önskan kring viktminskning och/eller fettreducering finns kan uthållighetsträningens positiva effekter på fettoxidationen i teorin påverkas negativt av ett återhämtningsmål. Återhämtningsmålets potentiella inverkan på fettoxidationen direkt efter uthållighetsträning bör därför undersökas närmare. Baserat på ovanstående är den aktuella studiens syfte att jämföra om den kortsiktiga fettoxidationen efter uthållighetsträning skiljer sig åt beroende på om energiinnehållande återhämtningsmål intas eller inte hos individer mellan 22-27 år. Genom en randomiserad inomgruppsdesign (n=6) mättes energisubstratanvändningen (RER) i vila via indirekt kalorimetri vid fem tillfällen under en 160 minuter lång återhämtningsperiod efter 75 minuters uthållighetsträning motsvarande 80 % av maximal hjärtfrekvens. En upprepad tvåvägs variansanalys visade på en signifikant skillnad (P < 0,01) i RER under hela återhämtningsperioden vid intag av enbart vatten jämfört med en kolhydrat- och proteinrik återhämtningsdryck. Studiens huvudsakliga resultat är att intag av ett energiinnehållande återhämtningsmål direkt efter avslutat träningspass hämmar fettoxidationen. Genom att undvika ett återhämtningsmål kan fettoxidationen efter uthållighetsträning optimeras vilket kan vara av praktisk betydelse för individer med mål om viktminskning och/eller fettreducering samt för att uppnå förbättrad hälsa.