Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har pÄ senare tid fÄtt en ökad uppmÀrksamhet inom forskningen och vikten av relationerna har blivit mer tydlig. Vidare finns det ett flertal kvalitativa studier inom IOR och omrÄdet Àr sÄledes redo för en kvantitativ studie.Problemformulering: Hur ser styrningen av leverantörerna ut hos svenska företag och vilken inverkan har transaktionsvariablerna samt beroendeförhÄllandet?Syfte: Att vidareutveckla och stÀrka forskningen av sambanden inom interorganisatoriska relationer. Vidar Àmnar uppsatsen att ge en bÀttre bild över hur svenska företag styr mot sina leverantörerMetod: Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i aktuell ekonomistyrningsforskning av interorganisatoriska relationer. Uppsatsen har ett positivistiskt förhÄllningssÀtt dÄ hypoteser först formuleras och sedan genom empirisk prövning testas.

I denna studie har det undersökts hur formella ledare arbetat i omstÀllningssituationer samt vilka faktorer de menat Àr relevanta för ett framgÄngsrikt förÀndringsarbete. Syftet med arbetet var att studera hur ledare för omstÀllningsprocesser arbetat för att kunna genomföra en framgÄngsrik process. Undersökningsmetoden har bestÄtt av intervjuer med olika ledare i organisationerna. Detta för att fÄ en inblick i hur ledare arbetat i dessa processer samt vilka faktorer de tog hÀnsyn till. Urvalet bestod av ledare för omstÀllningsprocesser vid tvÄ olika företag, förtroendevalda frÄn ett fackförbund samt representanter frÄn TrygghetsrÄdet.

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? PÄverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjÀlp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare pÄ SamhÀllsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn pÄ en kris Àr beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen Àr. Vidare pÄverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har Àven kommit fram till att kulturen pÄ en organisation Àr avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anstÀllda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

Studiens syfte var att belysa och jÀmföra förskollÀrares respektive förÀldrars perspektiv pÄ hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och bÄde förskollÀrare och förÀldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan förÀldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns mÄnga likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndring mellan 1992 och 2005 nÀr det gÀller niondeklassares formella skrivfÀrdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklÀrare verksamma pÄ högstadiet. Materialet till sjÀlva huvudundersökningen bestod av 40 uppsatser frÄn 1992 Ärs centrala prov och 40 uppsatser frÄn 2005 Ärs nationella prov. Statistik över fem sprÄkliga normavvikelser fördes under uppsatslÀsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa Är, bildades Ätta undergrupper utifrÄn kön och uppsatsomdömen.

Idag Àr mÄnga organisationer och företag utspridda över ett stort geografiskt omrÄde, med kontor, kunder och samarbetspartners över hela vÀrlden. Detta innebÀr traditionellt sett att de anstÀllda tvingas resa en hel del för att hÄlla möten. Resorna kostar i sin tur en hel del pengar och medför tidsförluster dÄ mötesdeltagarna ofta har lÄng restid, dÄ inget produktivt arbete kan genomföras. Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur vÀl ett fysiskt möte kan överföras till ett e-möte, och dÀrmed hitta situationer dÀr e-möten Àr passande. Vi ville fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga: I vilka formella mötessituationer Àr det lÀmpligt att anvÀnda sig av e-möten? Vi har en deskriptiv ansats i vÄr undersökning som Àr icke-experimentell i och med att vi strÀvar efter beskrivning eller förklaring snarare Àn förutsÀgelser som Àr baserade pÄ orsak och verkan.

En av nyckelfaktorerna för framgÄngsrik affÀrsverksamhet Àr en nÀra anpassning mellan IT och verksamhet. Intresset för omrÄdet har vÀckts i samband med att organisationer i stor utstrÀckning finner ett gap mellan IT-funktionen och verksamhetsomrÄden. Flertalet ÄtgÀrder för att nÄ anpassning inom organisationer diskuteras och följande tvÄ perspektiv Àr mest förekommande i samband med anpassning -? formella och informella strukturer. Formella strukturer handlar om strategier, infrastrukturer och planeringsmetoder i organisationer.

Forskare visar inte entydiga resultat vad avser sambandet mellan formella styrningsmodeller och ökad prestation i företaget. Trots detta sÄ pekar mycket pÄ att informell styrning kan fungera sÄ lÀnge företaget befinner sig i födelsefasen men i takt med att företaget vÀxer och interaktionerna för ledningen blir fler uppkommer det behov av formalisering. I problemdiskussionen kommer det fram att ledningen inte kan förlita sig helt Ät hÄllet pÄ formella verktyg utan mÄste skapa en balans mellan de informella och formella verktygen dÀr de samspelar i en harmoni med varandra, vilket i sin tur leder till en lyckad styrmodell. Vi ville skapa en inblick i hur smÄföretag i tillvÀxtfasen arbetar med att balansera den formella och informella styrningen i sitt arbete. För att kunna realisera vÄr undersökning valde vi att göra tvÄ fallstudier.

Syftet med studien var att undersöka om viljan har en inverkan pÄ kroppens lÀkningsförmÄga samt hur en eventuell inverkan kan anvÀndas vid omvÄrdnad av patienter. Litteraturstudien bygger pÄ Ätta kvantitativa och tvÄ kvalitativa studier som pÄ olika sÀtt berör sambandet mellan kropp och psyke. Materialet har kategoriserades och tematiserats. Resultatet visade bl a att patienters förvÀntningar pÄ en behandling har inverkan pÄ dess resultat och att det psykologiska vÀlmÄendet Àr en viktig faktor för lÀkning Àven vid somatisk sjukdom. Slutsatsen blev att det finns mycket att vinna för sjukvÄrden pÄ att arbeta mot en mer holistisk hÀlsosyn samt att inkorporera fler alternativa behandlingsmetoder..

Syftet med studien var att jag skulle fÄ en djupare kunskap om Àmnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville Àven ta reda pÄ om den formella matematiken kan bli informell med hjÀlp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frÄgestÀllningar som har behandlats Àr vad som hÀnder med den formella matematiken nÀr jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete bestÄr av en litteraturstudie dÀr jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska anvÀnda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik Àr. Arbetet bestÄr Àven av en undersökning dÀr jag valt att videofilma 25 elever i Är 5 dÄ de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik.

Syftet med min studie Ă€r att belysa elevers uppfattningar om vad det innebĂ€r att ha matematik. Delar av studien Ă€gnas Ă„t att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av sĂ€rskilt stöd, d.v.s. elever med Ă„tgĂ€rdsprogram, har. Åtta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lĂ€gger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet Ă€r grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg frĂ„n matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med lĂ€roboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns ocksĂ„ en uppfattning att matematik kan has i samlĂ€rande.

Bakgrund:PoÀngen med entreprenörskap Àr enligt mÄnga att skapa en lönsamhet. Det Àr lönsamheten som driver företagarna framÄt. För att skapa en lönsamhet krÀvs kunskap inom ekonomistyrningsomrÄdet och dess verktyg som kan anvÀndas för att skapa en lönsamhet.I november 2012 fanns det enligt Statistiska CentralbyrÄn, SCB (2012) cirka 7500 stycken medel ? och stora företag, samtidigt som smÄföretagen uppgick till cirka 35 000 stycken. Delar av dagens litteratur riktar sig frÀmst mot större företag, dÀrför vill denna studie istÀllet rikta sig mot smÄföretag.

Syftet var att genom sexuellt utnyttjade kvinnors erfarenheter av sin kontakt med formella stödinstanser skapa förstÄelse för vilka behov de upplever sig ha och huruvida dessa behov kan tillgodoses genom transformativ medling.Upplever respondenterna att de behov respektive begrÀnsningar de har fÄtt i samband med de sexuella övergreppen pÄ ett adekvat sÀtt kunnat tillgodoses i kontakten med det formella stödet?Hur ser relationen hos vÄra respondenter ut mellan den maktlöshet som sexuella övergrepp innebÀr och den maktlöshet som kan uppstÄ i stödsökandet i form av sekundÀr viktimisering?Kan den transformativa medlingen appliceras pÄ de resultat som de första tvÄ frÄgestÀllningarna bringar och hur stÀller sig respondenterna till anvÀndandet av denna metod?Metod och material: Kvalitativa intervjuer, frÀmst via e-post vilka delvis analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys frÀmst utifrÄn syftet och valda teorier.Huvudresultat: Kvinnorna har i sin kontakt med det formella stödet försatts i maktlösa situationer kan detta leda till sekundÀr viktimisering och dÀrigenom förstÀrka deras begrÀnsningar. Empatiskt bemötande Àr en viktig del i att förhindradetta. Vidare visar studien att transformativ medling vid sexualbrott kan tillfredsstÀlla flera av de behov som kvinnorna upplevt..

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om och hur dator/IT anvÀndes i andrasprÄksundervisning pÄ gymnasienivÄ. Ambition var Àven att undersöka om lÀrarnas formella utbildningspoÀng i Àmnet svenska som andrasprÄk har nÄgon inverkan pÄ anvÀndandet. De mÀtmetoder vi anvÀnde var enkÀt och intervju av andrasprÄkspedagoger pÄ gymnasienivÄ. EnkÀten genomfördes vid nio gymnasieskolor och lÀrarintervjuerna vid tre gymnasieskolor, alla belÀgna i Norrbotten. Resultatet visade att en majoritet av de tillfrÄgade lÀrarna nyttjade dator/IT i sin undervisning frÀmst till textbearbetning med stöd av ordbehandlingsprogram, informationssökning pÄ Internet samt sprÄktrÀning.

Denna uppsats Àr en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frÄgestÀllningar har formulerats: - Hur ser tillgÀngligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och pÄ vad sÀtt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berÀttat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.