Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att Ă€ldre mĂ€nniskor kĂ€nner autonomi och möjlighet att sjĂ€lva pĂ„verka sina liv trots att de Ă€r i beroendestĂ€llning till andra för att klara sin allmĂ€nna dagliga levnad. UtifrĂ„n den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss pĂ„ tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet pĂ„visade att bĂ„de informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för Ă€ldres upplevelse av autonomi, dĂ€r integritet och sjĂ€lvbestĂ€mmande var ledorden. Äldre mĂ€nniskor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handlĂ€ggningsprocessen.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att studera och kartlÀgga i vilken utstrÀckning anvÀndandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrÄnvaron, skiljer sig mellan stora och smÄ företag.Metod: Vi har i denna studie tillÀmpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfrÄga och syfte. Detta sker med hjÀlp av en explorativ studie, baserad pÄ 60 slumpmÀssigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrÄn befintliga teorier skapat hypoteser som testats pÄ verkligheten och vi följer dÀrför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanstÀllts i olika tester i SPSS.Slutsats: Vi kan utifrÄn vÄr studie konstatera att anvÀndandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och smÄ företag i tre av fyra avseenden, nÀmligen anvÀndandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och anvÀndandet av förebyggande ÄtgÀrder. Detta trots att sjukfrÄnvaron inte skiljer sig Ät mellan stora och smÄ företag..

LKABs infrastrukturavdelning Àr en sekundÀrproduktion och en stödjande funktion till primÀrproduktionen vilket gör att avdelningen utför mÄnga olika aktiviteter och Àr svÄrstyrd. Syftet med denna uppsats Àr att studera den formella och informella styrningen och dess styreffekter pÄ LKABs infrastrukturavdelning med utgÄngspunkt i Simons Levers of Control Vid formell styrning sÄsom Simons levers of control, styrs företaget genom dokumenterade vÀrderingar, grÀnser, interaktivt arbete och uppföljning. Informell styrning kan vara företagets kultur, ledarstilar, regler och normer som inte Àr dokumenterade utan informella. BÄde formell och informell styrning pÄverka en individs beteende det Àr dÀrför viktigt att de som skapar formella styrsystem tar hÀnsyn till de informella faktorerna och att den informella styrningen Àr i linje med den formella styrningen och att det finns en balans mellan dessa pÄ företaget för att nÄ önskade styreffekter. I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod tillÀmpats med influenser av aktörssynsÀttet.

Denna uppsats Àr en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frÄgestÀllningar har formulerats: - Hur ser tillgÀngligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och pÄ vad sÀtt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berÀttat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

Det sker omfattande omstruktureringar i samhÀllet vilket har medfört att förhÄllandena i skolan ocksÄ pÄverkats. Antalet elever har minskat i de flesta inlandskommuner och som en konsekvens medför det totalt sett besparingar, vilket innebÀr skolnedlÀggningar. Staten styr vÄrt handlande genom formella regler och pÄ arbetsplatserna har informella regler utvecklats under lÄng tid. Genom arbetsmiljölagstiftningen görs det möjligt för samhÀllet att reglera kommunernas sÀtt att sköta arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om formella och informella regler kan ha betydelse vid omfattande omstruktureringar.

InledningFör snart tvÄ Är sedan trÀdde den nya skollagen i kraft, sommaren 2011, med detta kom införandet av förskolechef för alla förskoleverksamheter. Med tjÀnsten introduceras specifika riktlinjer om förskolechefens pedagogiska ansvar samt ansvar för kvalitén inom verksamheten. SyfteSyftet med undersökningen Àr att belysa kunskapslÀget om det formella ledarskapet i förskolan i relation till allmÀnna ledarskapsteorier. Detta görs utifrÄn en svensk kontext med forskningen som Àr bedriven i Sverige frÄn förskolans etablering tills idag. ? Hur beskriver den dokumenterade litteraturen det formella ledarskapet i förskolan?? Hur förhÄller sig ovanstÄende skrivningar till det som betecknas som allmÀnna ledarskapsteorier? TeoriDen teori som stÄr för analysramen i studien Àr fyra perspektiv inom den allmÀnna ledarskapsteorin; ledarens egenskaper, ledarskapsfÀrdigheter, ledarskapsstilar samt det situationsbaserade ledarskapet.

PÄ senare tid har intresset för TV- och datorspel ökat bland ungdomar, framför allt bland pojkar. Syftet med denna studie Àr att undersöka TV- och datorspels inverkan pÄ pojkars studieprestation i skolan..

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de pÄverkas av musik vid inlÀrning i formella miljöer. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur de hÀr mÀnniskorna anvÀnder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan pÄverkas av musik i olika lÀrmiljöer. Denna undersökning Àr en fallstudie dÀr jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i Äldrarna 14-16 Är som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de pÄverkas av musiklyssning vid inlÀrning och hur de anvÀnder musik i formella miljöer. Respondenterna har fÄtt svara pÄ öppna frÄgor i en delvis strukturerad intervju.

De formella belöningssystemen för arbetarna i vÀstra Blekinge stödjer företagens operativa mÄl. I Ätta fall av tio finns tvÄ eller flera operativa mÄl knutna till belöningssystemet. I de övriga tvÄ belöningssystemen behöver endast ett av företagets operativa mÄl uppnÄs för att belöning ska utfalla. DÀrmed har 80 procent av de undersökta belöningssystemen ett starkt samband mellan operativa mÄl och belöning. Hos de övriga belöningssystemen finns ett mindre starkt samband.

I denna uppsats redovisas resultatet av gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens, baserat pÄ 22 slumpmÀssigt utvalda nationella prov i svenska B frÄn 1997 och 2007. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur, gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens har förÀndrats över tid samt att undersöka huruvida den formella kompetensen i frÄga om stavning och ordbildning skiljer sig mellan könen.Resultatet indikerar att stavnings- och ordbildningskompetensen har försÀmrats nÄgot mellan Ären 1997 och 2007. Vidare visar resultatet för 1997 Ärs texter att flickorna stavar bÀttre Àn pojkarna, medan förhÄllandet för 2007 Ärs texter Àr det omvÀnda. Resultatet visar ocksÄ att det vanligaste stavfelet inom den ortografiska feltypen, i bÄde 1997 och 2007 Ärs texter, Àr felaktigt enkel- eller dubbeltecknad konsonant, medan de vanligaste stavfelen inom feltypen ordbildning Àr sÀrskrivningsfel..

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att mĂ„nga frĂ„gor inom redovisningen Ă€r obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och dĂ€rför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebĂ€r att det finns sĂ€rskilda skatterĂ€ttsliga regler dĂ€r redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar bĂ„de balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen dĂ€r skatteeffekterna elimineras sĂ„som de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel pĂ„ sambandets effekter Ă€r vĂ€rdering av pĂ„gĂ„ende arbeten dĂ€r juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att vĂ€lja mellan dessa tvĂ„ metoder för redovisning av en transaktion vĂ€ljer företagenofta den metod som Ă€r mer förmĂ„nlig frĂ„n ett skatteperspektiv, vilket sedan fĂ„r genomslag iredovisningen. FrĂ„n en samordningssynpunkt Ă€r detta problematiskt dĂ„ innehĂ„llet i dejuridiska personerna mĂ„ste justeras till de regler som finns vid upprĂ€ttande avkoncernredovisningen.Syfte: HĂ€r vill vi fĂ„ en förstĂ„else av den företeelsen som uppstĂ„r inom det formella sambandetoch dess betydelse pĂ„ redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebĂ€ra.Metod: Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vĂ„r teoretiska start har vi anvĂ€nt oss gĂ€llande regler och normer angĂ„endesambandet mellan beskattning och redovisning för upprĂ€ttandet av Ă„rs- ochkoncernredovisningen.

De formella belöningssystemen för arbetarna i vÀstra Blekinge stödjer företagens operativa mÄl. I Ätta fall av tio finns tvÄ eller flera operativa mÄl knutna till belöningssystemet. I de övriga tvÄ belöningssystemen behöver endast ett av företagets operativa mÄl uppnÄs för att belöning ska utfalla. DÀrmed har 80 procent av de undersökta belöningssystemen ett starkt samband mellan operativa mÄl och belöning. Hos de övriga belöningssystemen finns ett mindre starkt samband.

Syftet med studien var att se hur lÀrande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn pÄ lÀrande, som hör samman med att projektets resultat anvÀnds i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus lÄg pÄ respondenternas upplevelser och deras egen syn pÄ det intrÀffade. Projektet som undersöktes var LÀrande vÀntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar lÀn och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex.

BAKGRUND & PROBLEMDe allra flesta företag i vĂ„rt land Ă€r mindre företag, hit rĂ€knas företag med mindre Ă€n 49anstĂ€llda vilket motsvarar 99 % av Sveriges företag. Detta gör att de allra flesta företagskiljer sig frĂ„n de företag som ofta beskrivs i litteratur inom ekonomistyrningens omrĂ„de.Detta genom att stora företag Ă€r överrepresenterade i studentlitteratur, vilket Ă€r detförsta problemet som studien omfattar. Flera forskare anser Ă€ven att det finns ett gapmellan den teori som framstĂ€lls i studentlitteratur och praktiken, vilket ses som det andraproblemet studien behandlar.Denna studie fokuserar pĂ„ att undersöka hur mindre bemanningsföretag i ÖstergötlandtillĂ€mpar formella styrmedel i sin ekonomistyrning. HĂ€r kan man frĂ„ga sig vilka formellastyrmedel som anvĂ€nds och varför samt vilken roll styrmedlet har?SYFTESyftet med studien har varit att ge en fördjupad förstĂ„else för de formella styrmedel somsvenska mindre företag inom bemanningsbranschen anvĂ€nder sig av och dess betydelse.AVGRÄNSNINGStudien omfattar endast formella styrmedel i mindre företag i Sverige inombemanningsbranschen.