Enligt lÀroplanen Àr det den formella kompetensen som skall bedömas och betygssÀttas av lÀraren, men vÄr undersökning av lÀrare visar att det finns flera faktorer förutom den formella kompetensen som pÄverkar betygssÀttningen. Dessa Àr beteendefaktorer, kommunikations-faktorer, tidsfaktorer, sociala faktorer och externa faktorer. Resultatet av undersökningen har stöd i tidigare studier och visar pÄ de övriga faktorernas betydelse för betyget. Ett betyg som eleven inte kan göra nÄgot Ät eftersom han eller hon inte kan pÄverka vissa av faktorerna. Undersökningen Àr ett exempel pÄ en exemplifierande, kvalitativ undersökning, vars resultat i nÄgon mÄn kan bidra till förstÄelse för problematiken vid betygssÀttning.

Skolan Àr en viktig del av livet. Det Àr i skolan barnen interagerar med sina kamrater och lÀr för livet. Det kan ocksÄ vara en farlig plats dÀr psykiska problem och ohÀlsa utvecklas. Metoder har arbetats fram för att skapa förutsÀttningar för barnens socioemotionella vÀlbefinnande, en mÄlsÀttning som Àven ingÄr i lÀroplanen. En av dessa metoder Àr ?Fasta formella grupper inom skolklassens ram?.

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.

Examensarbetets syfte var att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan pÄ rakheten i processen dragen stÄng, med avseende pÄ kortvÄgighet samt vilka faktorer som har störst inverkan pÄ dragskivans slitage. Materialet som undersöktes var OVAKO 803 D som Àr en storvolymsprodukt, 6 stycken trÄdringar testades varav 3st var valsad trÄd och resterande 3 st skalsvarvade. Parametrar som undersöktes var dragkonans vinkel, bÀrningens lÀngd och övergÄngsradien mellan dessa. Statistisk försöksplanering med fullstÀndigt faktorförsök har anvÀnts..

Syftet med uppsatsen Àr att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende pÄ incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill Àven jÀmföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns nÄgra skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundÀr data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gÀllande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval dÀr vi avgrÀnsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i StockholmsomrÄdet.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

PÄ grund av globalisering och ökad konkurrens försöker företag motivera sina anstÀllda att prestera mer och bÀttre med hjÀlp av olika belöningssystem. Chefer kan exempelvis anvÀnda sig av formella och informella belöningar. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra tvÄ banker och deras sÀtt att arbeta med dessa tvÄ typer av belöningar för att motivera och engagera sina anstÀllda. Detta för att fÄ en vidare förstÄelse för hur tvÄ olika företag kan arbeta inom detta omrÄde. TvÄ frÄgor anvÀndes som utgÄngspunkt i uppsatsen för att pÄ ett tydligt sÀtt kunna besvara problemstÀllningen.

Makt Ă€r förmĂ„gan att förĂ€ndra och styra, bĂ„de för Hobbes och för Dahl, om det sĂ„ Ă€r att styra andra eller sin egen tillvaro. Även om deras definitioner i vissa avseenden skiljer sig Ă€r den grunden klar. För institutionella ansatser inom statsvetenskaper agerar och verkar mĂ€nniskor inom system av formella och informella regler, dessa regler utgörs delvis av formella lagar och normer. Det Ă€r i ljuset av detta, institutionernas effekter som kontroll av mĂ€nniskor, de kommer att studeras i denna uppsats, specifikt det ögonblick dĂ„ en förĂ€ndring av institutionen sker. De för uppsatsen centrala teorierna historisk institutionalism och institutionell RTC ger i viss mĂ„n olika bilder och verktyg till analysen.I denna uppsats har tvĂ„ lagförĂ€ndringar som syftat till att pĂ„verka invĂ„narnas beteende pĂ„ specifika sĂ€tt studerats.

Syftet med uppsatsen Àr att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsÀttningarna för gymnasielÀrarens demokratiundervisning, och dÀrigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frÄgor vi stÀller Àr: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhÀllskunskapsÀmnet pÄ lÀrarhögskolorna; Hur framstÀlls demokratisynen i lÀroböckerna för gymnasieskolan i Àmnet samhÀllskunskap? Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds demokratiteorierna republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som anvÀnds Àr en idéanalys dÄ demokratiteorierna appliceras pÄ materialet som Àr styrdokument (Lpf 94), lÀrarutbildningarnas kursplaner i samhÀllskunskap samt lÀromedel i samhÀllskunskapsÀmnet för de frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lÀrarens förutsÀttningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och kÀnslomÀssig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom tvÄ olika organisationsformer. De teoretiska grunden Àr Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom Àmnet. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av sex semistrukturerade intervjuer varav tre Àr genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre pÄ en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefÀr lika mycket, medan den kÀnslomÀssiga lojaliteten Àr starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt kÀnslomÀssigt undervÀrderade av arbetsgivaren och tenderar att istÀllet vara mer professionellt lojala.

Fackförbundet Àr en politiskt styrd organisation, vars syfte Àr att förbÀttra medlemmarnas villkor genom att förhandla med arbetsgivare, teckna kollektivavtal, se till att avtalet följs, hantera tvister och utbilda sina medlemmar. VÄr studie inventerar olika mötesformer i ett fackförbund. Formella och informella möten i organisationer Àr viktiga för att förstÄ hur informationsspridning sker i en organisation. Hur deltagarna upplever och deltar i mötena har betydelse för hur effektiva mötena Àr.Studien Àr kvantitativt inriktad och syftar pÄ hur mötena fungerar pÄ förbundet, vilka eventuella brister det finns samt hur ny teknik stödjer informationsspridning. I denna fallstudie anvÀnder vi oss av en enkÀt, intervjuer och i viss mÄn observation.

Uppsatsen ger historiska perspektiv och ekonomiska analyser av samband mellan ekonomisk utveckling och ojÀmlikhet. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr tvÄ artiklar av Oded Galor och Omer Moav som utarbetat formella modeller för analys av ojÀmlikhetens inverkan pÄ tillvÀxten, med betoning pÄ humankapitalets ökade betydelse i ekonomins senare utvecklingsstadier. Den empiriska undersökningen som författarna gör i artikeln ?Das Human- Kapital: A Theory of the Demise of the Class Structure? för England, Àr mallen för uppsatsen. Resultaten av den empiriska studien för Sverige ligger i linje med Galor och Moavs slutsatser för England men ett sÀrskilt svenskt utvecklingsmönster spÄras..

Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur förÀldrasamverkan fungerar i praktiken. I LÀroplanen stÄr det att alla som jobbar pÄ skolan ska samarbeta med elevers vÄrdnadshavare och att lÀraren fortlöpande ska informera förÀldrarna om elevens skolsituation. Mina frÄgor kretsar kring samarbetet med förÀldrarna pÄ tvÄ olika skolor i olika stadsdelar i Malmö. Vilka strategier anvÀnds pÄ skolor för att samverkan ska fungera och den mÄlstyrda skolan samt förÀldrarnas attityd. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod i min undersökning för att lyfta upp den hÀr kunskapen dÄ jag intervjuade tre lÀrare pÄ varje skola.