LKABs infrastrukturavdelning är en sekundärproduktion och en stödjande funktion till primärproduktionen vilket gör att avdelningen utför många olika aktiviteter och är svårstyrd. Syftet med denna uppsats är att studera den formella och informella styrningen och dess styreffekter på LKABs infrastrukturavdelning med utgångspunkt i Simons Levers of Control Vid formell styrning såsom Simons levers of control, styrs företaget genom dokumenterade värderingar, gränser, interaktivt arbete och uppföljning. Informell styrning kan vara företagets kultur, ledarstilar, regler och normer som inte är dokumenterade utan informella. Både formell och informell styrning påverka en individs beteende det är därför viktigt att de som skapar formella styrsystem tar hänsyn till de informella faktorerna och att den informella styrningen är i linje med den formella styrningen och att det finns en balans mellan dessa på företaget för att nå önskade styreffekter. I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats med influenser av aktörssynsättet.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta är viktigt eftersom verksamhetens kvalitet är i hög utsträckning beroende av pedagogernas kompetens. Frågeställningarna i min undersökning är: hur ser pedagogerna på sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag använt mig av två metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering.

Syftet med denna uppsats är att studera hur klädesbutiker i Västerås stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger på situationella preventiva åtgärder av både formell- och informellkaraktär. Tillsammans med polismyndigheten i Västmanland har relevant data över antalet anmälda snatteribrott i klädesbutiker i Västerås stad tagits fram. Utifrån den anmälda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkätundersökning genomförts och transkriberats. 25 klädesbutiker med minst ett anmält snatteribrott deltog i studien.

Mathematics in preschool - how do preschool teachers make children aware of the matematics around them?.

Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik.

Världens största möbelkedja ? det svenska företaget Ikea - öppnade ett varuhus i Haparanda november 2006. Kunder från Sverige, Norge, Finland och Ryssland förväntades vara stora kunder och Haparanda skulle därmed bli en metropol inom handeln. Ikeas etablering och därtill följande kringverksamheter medförde att antalet arbetstillfällen i kommunen beräknades öka med cirka 1000 till 1500 nya tjänster. För att möta den förväntade efterfrågan av arbetskraft satsade Länsarbetsnämnden särskilda medel för att utbilda arbetssökande till den expanderande handels- och servicesektorn på den lokala arbetsmarknaden.

Forskare visar inte entydiga resultat vad avser sambandet mellan formella styrningsmodeller och ökad prestation i företaget. Trots detta så pekar mycket på att informell styrning kan fungera så länge företaget befinner sig i födelsefasen men i takt med att företaget växer och interaktionerna för ledningen blir fler uppkommer det behov av formalisering. I problemdiskussionen kommer det fram att ledningen inte kan förlita sig helt åt hållet på formella verktyg utan måste skapa en balans mellan de informella och formella verktygen där de samspelar i en harmoni med varandra, vilket i sin tur leder till en lyckad styrmodell. Vi ville skapa en inblick i hur småföretag i tillväxtfasen arbetar med att balansera den formella och informella styrningen i sitt arbete. För att kunna realisera vår undersökning valde vi att göra två fallstudier.

Syfte: Undersökningens syfte är att ta reda på vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare kräver vid rekrytering av säljare i telekombranschen. De kompetensområden vi avser att undersöka är formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gällande vilka kompetenser organisationer söker hos anställda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken värdesätts sociala och estetiska egen- skaper snarare än formell kompetens. Färre arbetsgivare efterfrågar utbildning och vikten läggs vid hur personen är snarare än vad personen kan.

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lärarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lärare som de upplever är skickliga. Det resultat som framkommit är att rektorer har en gemensam bild av vad lärarskicklighet är utifrån formell och informell kompetens, men att tonvikten läggs på olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastämmighet i att skickliga lärare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser på vad lärarskicklighet är, får konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lärare som de upplever som skickliga.  I första hand är det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..

Vad gäller lojalitetskrav i anställningen så finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingår som en viktig del mellan parterna och anställningsavtalet kan dock konstateras. Ur rättsfall från Arbetsdomstolen (AD) kan det utläsas att ett anställningsavtal innehåller förpliktelser som sträcker sig längre än vad normala kontraktsförhållanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet på lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.AD har genom rättsfall uttalat att anställningsavtal vilar på principen att en arbetstagare inte får skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gäller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmän rättsgrundsats, en oskriven rätt.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung.

Arbetet är en litteraturstudie med fokus på begreppet icke-formellt lärande. Begreppet icke-formellt lärande faller inom det akademiska fältet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning åt lärande. Arbetet bearbetar och jämför genom begreppsanalys icke-formellt lärande och näraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahålla verktyg för att förstå både problematik och hur man kan definiera både de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lärande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jämföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förståelse..

Syftet med denna uppsats att på företaget Roxtec undersöka vilka kunskaper återvändarnaerhåller och hur hanteringen av återvändarna påverkar överförandet av kunskap. Genom enundersökning av företaget Roxtec vill vi belysa vilka för företaget användbara kunskaperåtervändarna har och hur företaget tar hand om dessa kunskaper. Vi såg att återvändarnalärt sig kunskaper under sin utlandsstationering. Vidare undersöktes om formellahanteringssätt fanns innan, under och efter utlandsstationeringen. Det visade sig attföretaget endast hade enstaka formella hanteringssätt som för kunskaper vidare.

Syftet med vår gemensamma C-uppsats är att få en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Forskningen är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom både privat och kommunal äldreomsorg. Forskningen utgår från Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer.Studien visar på följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansåg att ledare inom äldreomsorgen måste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förståelse för att det är en mycket svår roll att vara mellanchef. De menade att det gäller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll värdet av att vara representativ för verksamheten.

Följande undersökning behandlar ämnet rekrytering med inriktning på kompetensens betydelse vid tillsättning av en tjänst. Vidare redogörs för hur rekryteringsföretag i en mellanstor svensk stad väljer ut individer ur en grupp av arbetssökande och på vilka premisser urvalen sker. Det vill säga om en arbetssökande väljs ut att bli tillsatt för en tjänst på grund av vederbörandes arbetserfarenhet, kunskap och utbildning, eller om det är tack vare dennes personliga egenskaper. Studien ämnar undersöka i vilken utsträckning ansvariga rekryterare värderar arbetssökandes formella kompetenser i förhållande till dess informella kompetenser. Undersökningen kommer också studera den estetiska kompetensens betydelse vid rekrytering.