Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma lĂ€rare ser pĂ„ bedömning och arbetar med det i svenskundervisningen i Ă„rskurs 2 och 3 samt hur elever i dessa Ă„rskurser upplever bedömning och hur de involveras i den. I litteraturgenomgĂ„ngen presenteras bland annat formativ och summativ bedömning samt vad dessa innefattar. Även tidigare forskning kring bedömning och dess betydelse för elevers fortsatta lĂ€rande tas upp i denna del. Som metod i studien anvĂ€ndes intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever frĂ„n tvĂ„ olika skolor, belĂ€gna i tvĂ„ olika delar av södra Sverige. Totalt fyra lĂ€rare, verksamma i Ă„rskurs 2 och 3, och 16 elever intervjuades i studien. I resultatet framkom det att samtliga lĂ€rare föresprĂ„kade den formativa bedömningen och sĂ„g Ă„terkoppling som nĂ„got ytterst vĂ€sentligt för frĂ€mjandet av elevernas lĂ€rande. Endast en av de fyra lĂ€rarna lĂ€t sina elever kontinuerligt arbeta med sjĂ€lvbedömning utifrĂ„n bedömningsmatriser. De andra tre lĂ€rarna ansĂ„g att bedömningsmatriser var för avancerat för eleverna.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

Syftet med studien Ă€r att undersöka sambandet mellan bedömning i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och elevens IUP (Individuella utvecklingsplan) samt hur bedömningen kan bli rĂ€ttvis.För att uppnĂ„ syftet i studien anvĂ€nde jag mig av tre frĂ„gestĂ€llningar.Är IUP en vĂ€g till bedömning enligt lĂ€rarna?PĂ„verkar arbetet med IUP eleverna i Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa anser idrottslĂ€rarna?Kan en bedömning bli rĂ€ttvis om IUP Ă€r olika utformade enligt lĂ€rarna?Studien har en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslĂ€rare pĂ„ fem olika skolor i Sverige. Skolorna var storleksmĂ€ssigt likvĂ€rdiga och lĂ€rarna hade liknande utbildningar. Jag valde skolor enligt bekvĂ€mlighetsprincipen vilket innebĂ€r vad som var lĂ€ttast genomförbart för mig.Ramfaktorteorin och skolperspektivet Ă€r de teoretiska perspektiven som anvĂ€nds i studien.Resultatet visar att IUP Ă€r ett dokument som anvĂ€nds pĂ„ olika sĂ€tt i skolan.

Studien syftade till att kartlÀgga lÀrares strategier för att bedöma elevers laborativa förmÄga i kemi pÄ gymnasiet samt vad valen av strategier grundar sig i. Detta kartlades genom kvalitativa intervjuer med sju verksamma kemilÀrare pÄ fyra olika skolor. UtgÄngspunkten för den kvalitativa analysen var ett ramfaktorteoretiskt perspektiv som syftade till att uppmÀrksamma hur olika ramfaktorer pÄverkar lÀrarnas val av bedömningsmetod. Det naturvetenskapliga arbetssÀttet kommer att ytterligare utgöra en ram för studien, dÄ styrdokument, vilket Àr en ramfaktor, beskriver att detta arbetssÀtt ska genomsyra undervisningen pÄ det naturvetenskapliga programmet. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna i hög grad anvÀnder sig av laborationsrapporter för att bedöma elevernas laborativa förmÄgor. Valet av bedömningsstrategi baseras pÄ en tolkning av Àmnesplanen som inte tydligt fokuserar pÄ en bedömning av elevernas praktiska förmÄgor.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Hur de första Ären i lÀraryrket gestaltar sig har betydande pÄverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vÀgval som nya lÀrare gör. En av de utmaningar som nya lÀrare möter Àr arbetet med bedömning, nÄgot som Àr centralt i lÀrares yrkesutövande. I grundskolans tidigare Är har man haft en tradition att koncentrera den formella, till förÀldrar kommuni-cerade bedömningen till kÀrnÀmnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver fÀrdigheter i dessa Àmnen för att kunna tillgodogöra sig andra Àmnen. Bedömning i övriga Àmnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad.

Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..

Under 2008 beslutade regeringen att lÀrare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla Àmnen eleven undervisats i, frÄn Ärskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn pÄ lÀrande och bedömning ute pÄ skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollÀrare.

Hur de första Ären i lÀraryrket gestaltar sig har betydande pÄverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vÀgval som nya lÀrare gör. En av de utmaningar som nya lÀrare möter Àr arbetet med bedömning, nÄgot som Àr centralt i lÀrares yrkesutövande. I grundskolans tidigare Är har man haft en tradition att koncentrera den formella, till förÀldrar kommuni-cerade bedömningen till kÀrnÀmnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver fÀrdigheter i dessa Àmnen för att kunna tillgodogöra sig andra Àmnen. Bedömning i övriga Àmnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad.

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie Àr att granska och analysera lÀrarens syn pÄ formativ bedömning, samt bedömningsarbetets giltighet och tillförlitlighet i Àmnet idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar-        Hur tÀnker lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa kring formativ bedömning?-        PÄ vilket sÀtt synliggörs Wiliams fem nyckelstrategier i lÀrarens didaktiska verksamhet?-        Hur skapar lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa en tillförlitlig och giltig bedömning av elevers prestation/kunskap? MetodFör att belysa studiens problemomrÄde valdes en kvalitativ ansats. Studiens avsikt Àr att undersöka lÀrarens syn samt tillÀmpning av formativ bedömning. Urvalet ur populationen motsvarar lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna utfördes pÄ avtalad tid och plats pÄ respektive skola.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att presentera en fördjupad kunskap om de skriftliga omdömenas innehÄll utifrÄn ett motivationsperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar Àr hur vÀl skriftliga omdömena Àr konkretiserade utifrÄn kunskapskraven, hur förhÄller sig skriftliga omdömen utifrÄn individens grundlÀggande psykologiska behov, samt finns det en eventuell möjlighet att utifrÄn individens grundlÀggande psykologiska behov utveckla skriftliga omdömen till det bÀttre? Studien tar Àven upp hur mÄlstyrda skriftliga omdömena Àr, samt dess pÄverkan pÄ elevens motivation enligt tidigare forskning och teoretisk förklaringar/modeller.MetodStudiens val av metod Àr en kvalitativ textanalys. UtgÄngspunkten i metoden Àr den ideationella strukturen, som efterstrÀvar att med hjÀlp av mikropropositioner framstÀlla textens uppmaningar och budskap. En kommunal gymnasieskola, en gymnasial friskola samt en koncern som driver tre skolor (en gymnasial skola samt tvÄ grundskolor) har delgivit sina skriftliga omdömen.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare samtalar om nÀr de deltar i kollegiala trÀffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbÀttra sin undervisning frÀmst inom de naturvetenskapliga Àmnena biologi, fysik och kemi. Syftet Àr ocksÄ att undersöka handledarens roll vid trÀffarna, vad som hÀnder i klassrummet mellan trÀffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lÀrande samt fÄ ökad förstÄelse för lÀrares forskningsanvÀndning.Studien utgÄr frÄn kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkÀt mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om Àmnet.Min undersökning visar att lÀrare som deltog pÄ dessa trÀffar var fokuserade pÄ trÀffens tema. Fokus i samtalen ligger pÄ lÀrarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lÀrande. LÀrarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över hÀndelser i klassrummet.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlÀnkade delar: planering, genomförande, och utvÀrdering av lektionerna. FrÄgestÀllningarVilka redskap anvÀnder lÀrarna i idrott och hÀlsa för att frÀmja lÀrande?Hur anvÀnds dessa redskap i praktiskt i undervisningen?Hur dokumenteras och utvÀrderas dessa redskap? MetodStudien anvÀnder sig av tvÄ metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lÀrarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten.