Tekniken expanderar pÄ olika sÀtt inom skola och utbildning i den digitala tidsÄldern. Ett uttryck för detta Àr sÄ kallade 1:1-lösningar, det vill sÀga tekniklösningar dÀr varje elev har sin egen dator. Det anstÄr forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att pÄ bÀsta sÀtt frÀmja elevernas lÀrande, vilket torde vara sÀrskilt angelÀget nu dÄ det Ànnu inte Àr vederhÀftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att frÀmja elevers lÀrande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag pÄ hur tekniken kan integreras i undervisningen för att frÀmja elevers lÀrande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lÀrplattformen Socrative. Centrala frÄgestÀllningar Àr hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lÀrande och hur detta verktyg kan pÄverka elevers motivation.

SyfteEn utgÄngspunkt för hela uppsatsen Àr att lÀra mig mer om formativ utvÀrdering (kontinuerlig framÄtstrÀvande utvÀrdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev dÀrför att studera om det fanns nÄgra kopplingar till lÀrares bakgrund/ arbetsförutsÀttningar (lÀrarens engagemang för ÀmnesinnehÄllet, planeringsrutiner inkl. utvÀrdering, Är i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad Àr lÀraren sjÀlv nöjd med i sin undervisning? FrÄgor jag stÀllde mig var: Hur undervisar lÀrare i NO? Hur utvÀrderar lÀrare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar Àr Àven att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen dÀr jag arbetar. MetodJag genomförde en sÄ kallad ostrukturerad enkÀtstudie, d.v.s.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stÀrkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lÀrandet. Studien fokuserar bÄde lÀrares och elevers perspektiv genom följande tre frÄgestÀllningar: 1. Hur skapas förutsÀttningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Syftet med undersökningen Àr att studera gymnasieelevers förstÄelse av det egna lÀrandet i matematik nÀr lÀraren arbetar med formativ bedömning, vilket Àr ett sÀtt att arbeta för att frÀmja elevens lÀrande. Metoden bygger pÄ en tre-stegs-process som gÄr ut pÄ att först faststÀlla var eleven befinner sig i sitt lÀrande, sedan ta reda pÄ vart eleven Àr pÄ vÀg och slutligen reda ut vad som krÀvs för att eleven ska nÄ dit. Dessa steg sker delvis simultant och för att eleven ska fÄ hjÀlp att sÀkerstÀlla var de i dagslÀget befinner sig krÀvs Äterkommande feedback frÄn lÀraren. Bedömningsmatriser kan anvÀndas för att ÄskÄdliggöra för eleverna var de i dagslÀget befinner sig, och dÀr eleven ocksÄ kan se vad som krÀvs för att han eller hon ska nÄ nÀsta betygssteg.Studien har genomförts i form av en fallstudie i en gymnasieskola dÀr fyra elever och deras lÀrare i matematik har intervjuats. För att fÄ en utökad bild av det samtal som sker om bedömning i klassrummet har tvÄ lektionsobservationer genomförts.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av kunskapsdiagnoser i matematik, kartlÀgga och analysera tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklass och att diskutera resultaten i ett formativt syfte för ökad mÄluppfyllelse. Teori: Diamantdiagnoserna som anvÀnds Àr uppbyggda i en hierarkisk förkunskapsstruktur och diagnostiserar det matematiska innehÄll som visat sig lÀmpligt för denna typ av diagnosform. InnehÄllet i den diagnos som anvÀnds i studien Àr motiverat utifrÄn Àmnesdidaktisk teori om hur barn bygger upp sin kunskap i matematik och utifrÄn forskning om deras förmÄga att abstrahera. Fokus Àr pÄ den tidiga förstÄelsen för grundlÀggande aritmetik, tal- och antalsuppfattningen. Det har visat sig vara av avgörande betydelse att kontinuerligt utvÀrdera och kartlÀgga elevers kunskaper för att undvika att elever hamnar i svÄrigheter och för att öka mÄluppfyllelsen och att denna kartlÀggningen börjar redan sÄ tidigt som inför skolstarten.

Denna uppsats rör sig inom fÀltet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar pÄ svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremÄl genom tiderna. UtgÄngspunkten ligger i 2014 Ärs omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mÄngfaldsmÄl. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, Àr tÀnkt att lÀsas mot bakgrund av de inledande bestÀmmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila pÄ Älderdomliga nationalistiska vÀrdegrunder, uppstod frÄgan ifall det fanns en diskrepans i förhÄllande till de nya mÄlen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förÀndring frÄn 1920-talet och framÄt och sÀtter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mÄl och kulturvÄrd i dagens samhÀlle. Motiv till utförselreglering men ocksÄ vilka föremÄlstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jÀmförts kvalitativt.