Sammanfattning/abstractSyftet med denna studie var att beskriva hur lÀrare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som pÄverkar och formar lÀrarrollen nÀr det gÀller individualisering. Vi har som mÄl att, i vÄrt kommande yrke som lÀrare, kunna frÀmja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, dÀrför har vi valt att belysa individualisering ur ett lÀrarperspektiv.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lÀrare som arbetar i skolÄr ett till nio, pÄ en grundskola pÄ en mindre ort i Mellansverige.I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framtrÀtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.Resultaten frÄn undersökningen har vi analyserat och jÀmfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.Det vi har kommit fram till i vÄr studie Àr att lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att lÀraren skapar tillfÀllen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ vilket sÀtt eleverna bÀst lÀr sig pÄ. UtifrÄn detta kan lÀraren sedan anpassa och individualisera undervisningen.

Det Àr viktigt att utvÀrdera hÀlsofrÀmjande arbete. UtvÀrdering Àr en formell vÀrdering av nyttan av nÄgonting. UtvÀrderingar delas in i tre kategorier: Formativ utvÀrdering, ProcessutvÀrderingen samt ResultatutvÀrdering. Idrottsföreningen JÀmjö GoIF driver sedan 2012 ett projekt som heter ?Nya mötesplatser för unga mÀnniskor pÄ landsbygd?.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklÀrare i tvÄ kommuner ser pÄoch arbetar med individualisering i matematikundervisningen i Ärskurs 7-9. Den empiriskastudien avsÄg att besvara syftet utifrÄn ett antal frÄgestÀllningar vilka belysteindividualisering, konkretisering, begreppsförstÄelse och problemlösning imatematikundervisningen.Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturdel och teoridel i denna studie handlar omhur skolan och lÀrarna, enligt styrdokument och forskning, skall genomföra sitt uppdrag föratt eleverna pÄ ett individualiserat sÀtt skall bli goda problemlösare. Studien har sin teoretiskautgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket utgÄr frÄn den ryske psykologen Lev SVykovskijs (1896-1934) teorier om lÀrandet.Metod: Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av struktureradefokusgruppsintervjuer. Totalt intervjuades fem fokusgrupper, vilket representerade allakommunala 7-9 skolor i de tvÄ kommunerna.Resultat: Individualisering i bemÀrkelsen att nÄ och lyfta alla frÄn sin nivÄ Àr en paradoxenligt de intervjuade lÀrarna i de tvÄ undersökta kommunerna. Duktiga och sjÀlvgÄende eleverfÄr inte den handledning under dialog som de borde kunna krÀva och de kan dÀrför inteutvecklas optimalt.

Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har nÄgon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att vÀrlden har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av en mindre enkÀtundersökning, men ocksÄ genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna.Resultaten tyder pÄ att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli pÄverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer ocksÄ att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrÄn en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de Àr beroende av andra faktorer för att komma tillrÀtta med miljöproblemen.

Intentionen Àr att studera innehÄllet i de skriftliga omdömena utifrÄn tre olika teman som stÀlls i relation till varandra. Intentionen Àr ocksÄ att studera om nÄgra skillnader kan utlÀsas i Ärskurs 1-3 gentemot 4-6. Detta Àr intressant dÄ tidigare studier pekar pÄ svÄrigheter med utformning av omdömet och en osÀkerhet hos lÀrarna. Totalt 50 omdömen samlades in frÄn tre olika skolor. Textanalys anvÀndes dÀrefter för att besvara vÄrt syfte.

The aim of this study is to investigate how mathematics teachers use formative assessment to make the course objectives clear to the student. This is part of a wider aim in Sweden to find ways for improving mathematics teaching. Qualitative semi-structrured interviews and observations were used for collecting data. Different approaches to integrate formative assessment in their classrooms is discussed: questioning, discussions in whole-class, group work and assessment and feedback. The analysis of the results indicated that the teachers thought differently about how to integrate the course objectives in their planning.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad bör undervisning i hÄllbar utveckling innehÄlla samt hur skulle den kunna bedrivas? Vad anser lÀrare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frÄgestÀllningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrÄn vÄr tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lÀrare pÄ tvÄ skolor tagit del av. I intervjuer har vi fÄtt ta del av deras Äsikter om undervisningsmomentet.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

I det hÀr arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. VÄrt syfte var att ta reda pÄ vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lÀrar-, elev- och innehÄllsperspektiv. I vÄr undersökning har vi gjort intervjuer med lÀrare och elever samt observationer pÄ en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun. Vi har kommit fram att arbetsformen bÄde har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det Àr ett bra arbetssÀtt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande.

Evidensstyrkan bed?ms vara m?ttligt starkt f?r samtliga utfallsm?tt vilket i kombination med l?g risk f?r patienten ger en sammanv?gd bed?mning stark rekommendation f?r magmuskeltr?ning som behandling vid rektusdiastas postpartum.

Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes Àr att denna reproduktion begrÀnsades och reglerades under den svenska vÀlfÀrdsstaten, dÀr skolan sÄgs som ett centralt verktyg för att motverka samhÀllets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgÄngspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förÀndrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och lÀroplaner utgör det primÀra empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras Àven av tidigare studier i Àmnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar pÄ en ökad rationalisering vad gÀller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.

Det Àr viktigt att utvÀrdera hÀlsofrÀmjande arbete. UtvÀrdering Àr en formell vÀrdering av nyttan av nÄgonting. UtvÀrderingar delas in i tre kategorier: Formativ utvÀrdering, ProcessutvÀrderingen samt ResultatutvÀrdering. Idrottsföreningen JÀmjö GoIF driver sedan 2012 ett projekt som heter ?Nya mötesplatser för unga mÀnniskor pÄ landsbygd?. En del av projektet Àr mötesplatser för barn pÄ idrottsplatsen som kallas framtidsgrupper.