I uppsatsen stÀlls frÄgan hur lÀrare i religionskunskap pÄ gymnasiet kan anvÀnda sig av sjÀlvbedömning samt om det anvÀnds pÄ ett sÀtt som Àr speciellt utformat för Àmnet. UtgÄngspunkten Àr litteratur om formativ bedömning och sjÀlvbedömning, samt om sjÀlvbedömning i religionskunskap. Fyra lÀrare i religionskunskap intervjuas över mejl, med en metod som Alan Bryman kallar för kvalitativ forskning med personliga intervjuer online. Uppsatsen resulterar i en inblick i hur religionslÀrare anvÀnder sig av sjÀlvbedömning, till exempel genom lÀrarledda diskussioner och uppföljningsmoment i samband med arbeten i skolan. Dessa sjÀlvbedömningsmoment finns ocksÄ beskrivna i litteraturen som föregick undersökningen.

Resultaten frÄn de analyser jag gjort visar, för det första, pÄ att individer med karriÀrinriktade attityder tenderar att oftare jÀmför sig med andra inom företaget. DÄ tidigare forskning (Berg-lund 2003) visat pÄ en koppling mellan karriÀrinriktade attityder och en individualiserad ar-betssituation finns anledning att vidare studera just kopplingen mellan individualisering och frekvensen av jÀmförelser. Den andra delen av mina analyser visar att det finns ett samband mellan upplevd orÀttvisa och frekvensen av jÀmförelser pÄ sÄ sÀtt att ju mer man jÀmför sig desto större Àr sannolikheten att uppleva orÀttvisa. Materialet ger Àven ett visst stöd för att det finns ett direkt samband mellan karriÀrinriktade attityder och upplevd orÀttvisa. Detta sam-band förstÀrks nÀr individen uttryckligen Àr intresserad av en mer kvalificerad befattning..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i Ärskurs 1-3. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fem lÀrare. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna anvÀnds i huvudsak i slutet av ett omrÄde för att kartlÀgga vilka kunskaper eleverna uppnÄtt. Observation anvÀnds dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlÀgga kunskaper och dels utvÀrderar undervisningen.

Vi har genom friluftslivets individualisering sett en allt större efterfrÄgan pÄ fysiska aktiviteter kopplade till hÀlsa och trÀning. Vi har gÄtt mot ett mer upplevelsebaserat samhÀlle dÀr vi köper livsstilar i form av de kÀnslor och erfarenheter de ger oss och vi söker hela tiden efter nya utmaningar. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka vad som ligger till grund för hur vi genom trÀning och hÀlsa inom resande gÄr mot ett allt större individualiserande dÀr det egna intresset Àr centralt samt granska trenden trÀningsresors förutsÀttningar för att bli en trend som stÄr sig stark i framtiden. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en litteraturundersökning för att undersöka hur trenden hÀlsa och trÀning sett ut genom historien samt en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr vi har stÀllt frÄgor kopplade till trÀningsresor och fysiska aktiviteter utomlands. De resultat vi kommit fram till i vÄr enkÀtundersökning visar att trenden trÀningsresor har potential att vÀxa Àven i framtiden, Àven om den kan tvingas förÀndras nÄgot för att möta nya efterfrÄgningar. Genom vÄr litteraturundersökning har vi kunnat se att individualisering och det egna intresset blir allt viktigare genom historien, vilket vi Àven kan se en fortsatt efterfrÄgan pÄ i vÄr enkÀtundersökning, i form av eget bestÀmmande över bÄde tid, pengar och aktiviteter..

This essay examines if formative assessment causes any impact on upper secondary school students results in social science. Other questions asked are which group of students benefits most from formative assessment and if any connections can be found between the students result and their cognitive approach to learning, problem solving capability and attitude to school.Two classes from a school in Stockholm were chosen to participate in the study. The theoretical framework is mostly based on former research performed by Black and William (1998, 2003). Multiple methods were used, including an experiment with a parallel-group design with two groups, a survey and a problem solving test. Statistics is used to describe and analyze collected data.Both groups were taught during five lessons in the same field of knowledge with the same kind of teaching, apart from formative assessment.

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal dÀr lÀrare, elev och förÀldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lÀrande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav pÄ skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhÄllande till de kursmÄl man arbetat mot och förslag pÄ hur elevens fortsatta lÀrande ska ske.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur tre pedagoger pÄ en Montessoriskola i Är F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan anvÀnda dÄ den individualiserar undervisningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÄ vi ville förstÄ och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att fÄ sÄ personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingÄr i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn pÄ lÀrarens roll samt forskning kring vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan inta vid olika individualiseringsformer.

Syfte: Utveckla en bedömningsmatris för anvÀndning vid formativ bedömning av elevens APL och elevbyggen vid utbildning pÄ Bygg och anlÀggningsprogrammet. Matrisen ska tydliggöra vad som ska bedömas och i vilken nivÄ elevens prestationer ligger.Teori: Vid utveckling av bedömningsmatris har jag anvÀnt mig av teorier om bedömning och matrismall utarbetad av Skolverket.Metod: Intervju av tre handledare som har erfarenhet frÄn APL verksamhet inom bygg och anlÀggningsprogrammet. UtifrÄn intervjuerna och faktainsamlingen skapar jag ett första utkast av matrisen som jag sedan anvÀnder vid bedömningssamtal med elev/handledare.Resultat: Matrisen som frÀmst Àr tÀnkt att anvÀndas vid elevens praktiska uppgifter har fÄtt positivt mottagande av de handledare som ingÄtt i utvecklingsarbetet. Handledarna tyckte beskrivningarna av kunskapsnivÄerna och moment i matrisen var lÀtta att förstÄ. Med matrisen som utgÄngspunkt utvecklades bedömningssamtalen och elevens prestation under praktiken kunde pÄ ett strukturerat vis dokumenteras.

The aim of this study was to investigate what formative assessment means and get information about how teachers? assessment practice in formative assessment can look like, based on five key strategies. I have observed five teachers in grade 4 to 6 during a week of their mathematics teaching. Formative assessment is assessment for learning and has the purpose to support students? knowledge development.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Alla elever i svenska skolor blir kunskapsbedömda utifrÄn styrdokument. Det har dock inte riktats mycket forskning nÀr det gÀller kunskapsbedömning av elever i grundsÀrskolor och gymnasiesÀrskolor. I svenska lÀroplaner betonas det att formativ bedömning ska anvÀndas som ett aktivt redskap för att forma undervisningen. I föreliggande studie vill vi belysa hur nÄgra pedagoger arbetar med formativ bedömning. Studiens inriktning Àr mot elevgruppen med grav utvecklingsstörning och omfattande funktionshinder, i grundsÀrskolan inriktning trÀningsskolan och gymnasiesÀrskolans individuella program. Syftet Àr att bidra med kunskap om formativ bedömning inom grundsÀrskolan med inriktning trÀningsskolan samt gymnasiesÀrskolans individuella program.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.

SyfteStudiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ lĂ€rarnas utvĂ€rderingspraktik nĂ€r det gĂ€ller elevers matematiska kunskaper och förstĂ„else. Är det den formativa eller den summativa bedömningen som tillĂ€mpas mest? Vad tycker lĂ€rarna om sitt sĂ€tt att utvĂ€rdera elevernas kunskaper, beror det pĂ„ vilka elever de utvĂ€rderar? Följande forskningsfrĂ„gor ska besvaras:? Hur anpassas lĂ€rarens sĂ€tt att bedöma en elevs kunskap i matematik beroende pĂ„ elevens förmĂ„gor och motivation?? Hur pĂ„verkas lĂ€rarens undervisning av tidigare genomförda utvĂ€rderingen av elevers förstĂ„else i matematik? TeoriDen teoretiska ramen för denna studie Ă€r variationsteori. Olika variationsmönster presenteras och det centrala begreppet lĂ€randeobjekt och dess kritiska aspekter anvĂ€nds i analysen av resultatet. I studiens början presenteras det en del av tidigare forskning kring formativ bedömning i matematik med fokus pĂ„ vikten av tillĂ€mpningen av interaktiv feedback i undervisning och bedömning.MetodEn kvalitativ metod i form av observationer och följande halvstrukturerade intervjuer anvĂ€nds i den hĂ€r studien, det som Ă€r av denna studies intresse Ă€r lĂ€rarnas uppfattningar kring sin bedömning.