Elever tar till sig kunskap olika fort och pÄ olika sÀtt. FörutsÀttningen för lÀrande hos den enskilda eleven pÄverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. NÄgra elever lÀr sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. LÀroplanens krav pÄ individualisering Àr tydlig.

De senaste Ärens forskning har tydligt visat pÄ elevers svÄrigheter att utveckla begreppsförstÄelse inom ÀmnesomrÄdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lÀrare i nÄgra svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nÄ uppsatta kunskapsmÄl. De intervjuade lÀrarna bekrÀftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svÄrt att utveckla begreppsförstÄelse inom den grundlÀggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begrÀnsad förmÄga att, pÄ basis av genetisk kunskap, ta stÀllning i frÄgor som rör gentekniska metoders tillÀmpningar.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur formativ bedömning kan frÀmja elevers lÀrande i Àmnet svenska med fokus pÄ lÀsförstÄelse i Ärskurs 4-6. Studiens empiriska material har samlats in genom en enkÀtundersökning och gruppintervjuer med bÄde lÀrare och elever pÄ tre skolor i Norrbottens lÀn. Resultatet visar att lÀrare och elever anvÀnder en likartad definition nÀr de talar om begreppet lÀsförstÄelse. Bedömningens primÀra syfte beskrivs som att synliggöra var en elev befinner sig i sitt lÀrande och vad eleven vidare behöver utveckla. Resultatet redogör för lÀrarnas och elevernas personliga erfarenheter och tankar kring lÀsförstÄelse, lÀsundervisning och bedömning.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssÀtts effekt pÄ barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna i studien var: ?Varför vÀljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter pÄ barns lÀrande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, nÀrmare bestÀmt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgÄngspunkt, eftersom ett sÄdant förhÄllningssÀtt ligger i linje med arbetssÀttet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom mÄnga av lÀroplanens mÄl inryms i arbetssÀttet.

Denna studie centrerar kring en lÀrares resa för att förÀndra sin undervisning, sitt tÀnkande och sina förhÄllningssÀtt i en formativ riktning. Syftet med studien Àr att stödja och dokumentera denna process. Det primÀra fokus kommer att ligga pÄ lÀrarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjÀlpa lÀraren och komma dennes upplevelser nÀra sÄ anvÀndes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundÀra fokus, dÀr aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras. Aktionsforskning dÀr praktikern sjÀlv bedriver forskningen utgör alltsÄ en central del av uppsatsen.

Syftet med detta examensarbete Àr att göra en formativ utvÀrdering av ett pÄgÄende inkluderingsprojekt utifrÄn ett mÄngfaldsperspektiv för att belysa svÄrigheterna med praktiskt inkluderingsarbete. UtgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningar om i vilka sammanhang eleverna Àr delaktiga, vilka styrkor respektive problem det finns med projektet samt hur lÀrare ser pÄ projektets förlÀngning ?en skola för alla?. Som undersökningsmetod har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjumetod anvÀnts. Sex lÀrare verksamma vid tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har intervjuats.

Alla elever bör fÄ samma chans att lyckas i skolan, det Àr viktigt att skapa positiva förvÀntningar i syfte att skapa motivation hos vÄra elever. Positiva förvÀntingar pÄ livet, sig sjÀlv och dem man möter Àr en förutsÀttning för att utvecklas och mÄ vÀl som mÀnniska. Det handlar om mÀnniskans frihet att fÄ vÀxa upp, trygg i den man Àr och utvecklas till, skolan har hÀr ett stort ansvar att lÄta barn och ungdomar vÀxa upp  i en vÀrld dÀr positiva förvÀntningar rÄder och en tro pÄ allt fantastiskt som livet har att erbjuda. Syftet med studien Àr att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar kring förvÀntningar. Ett annat syfte Àr att synliggöra hur förvÀntningar kan komma till uttryck genom den respons och Äterkoppling som lÀrare ger elever och och kanske bidra till fortsatta pedagogiska diskussioner kring formativ bedömning i den verksamhet jag arbetar.    För att besvara studiens frÄgestÀllningar har en kvalitativ metod i form av observationer och  samtal genomförts och som ett komplement har en textanalys utförts. I en kvalitativ forskningsmetod utgÄr man ifrÄn att verkligheten Àr subjektiv och tolkas med hjÀlp kÀnslor, tankar och uppfattningar. Resultatet visar att elevers och lÀrare uppfattningar kan se likvÀrdiga ut nÀr man definierar innebörden av begreppen respons och Äterkoppling, med det finns ocksÄ skillnader.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar kring bedömning i dans; vad de ser som möjligheter och svÄrigheter. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en fenomenografisk teoriansats.I resultatet framgÄr att lÀrarna försöker integrera tvÄ olika synsÀtt; det ena representerar den professionella dansvÀrlden dÀr fokus ligger pÄ kÀnsla, intuition och produkten (förestÀllningen). Den andra representerar den skolastiska vÀrlden, dÀr konkreta och sakliga betygskriterier tillsammans med processen (utvecklingen) Àr prioriterat. LÀrarna visar alla prov pÄ frustration över betygskriterierna, speciellt dÄ de ska beskriva olika kvaliteter inom dansen. Dessa anses svÄröversatta, och de krÀver dessutom en gradering, dÀr det klart framgÄr vad som skiljer olika betyg emellan.

Denna studie Àr genomfört som ett undervisningsförsök, dÀr formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förÀndra undervisningen pÄ denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till Àmnet genom denna undervisningsstrategi. Ett sÀrskilt fokus riktades pÄ elever i matematiksvÄrigheter. Studien genomfördes i en Ärskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective AssessmentutifrÄn och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

År 2006 infördes förordningen om individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan. Detta innebĂ€r att grundskolan Ă€r skyldig att upprĂ€tthĂ„lla en IUP för alla grundskoleelever frĂ„n Ă„rskurs ett till Ă„rskurs nio. Intentionerna med IUP Ă€r att öka mĂ„luppfyllelsen i skolan. Detta pĂ„ grund av att sedan lĂ€roplanen, Lpo94, och det nya betygssystemet infördes har andelen elever som inte nĂ„r upp till mĂ„let godkĂ€nd successivt ökat i grundskolan. Men det Ă€r ocksĂ„ en förordning som möjliggör att alla elever fĂ„r rĂ€tt till en individuell planering av sin kunskapsutveckling och sin sociala utveckling. UtgĂ„ngspunkten för sĂ„vĂ€l IUP och styrdokumenten i grundskolan Ă€r att de förordar en kvalitativ och konstruktivistisk syn pĂ„ kunskap samt en formativ bedömning av kunskaper.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det befintliga vetenskapliga underlaget g?llande om havregrynsgr?t till frukost p?verkar aptiten inf?r n?stkommande m?ltid hos vuxna. Metod: I den h?r systematiska litteratur?versikten har en litteraturs?kning genomf?rts i tv? olika databaser, Scopus och PubMed. Datum f?r litteraturs?kningen var 2023-01-25. PICOTSS formulerades f?r att systematiskt inkludera relevanta artiklar.

 Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhÄller bÄde positiva samt negativa aspekter, vad betrÀffar detta arbetssÀtt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga Är, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjÀlp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering Àr den form som tillÀmpas mest i undervisningen, men respondenterna poÀngterar ocksÄ betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivÄ dÀr eleven befinner sig, det vill sÀga svÄrighetsrelaterad individualisering.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ofrivilligt barnlösa upplever sin situation i samhÀllet och av omgivningen. Ofrivillig barnlöshet berör mÄnga individer bÄde socialt och psykiskt. Var sjÀtte par lider av ofrivillig barnlöshet men ÀndÄ sÄ hör man sÄ lite om detta. I denna studie anvÀnds Erving Goffmans teori om stigma och Zygmunt Baumans teorier om individualisering och flytande kÀrlek. För att besvara syftet gjordes en kvalitativ studie med sex intervjuer för att fÄ en uppfattning om deras upplevelse.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.