Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras.Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne.Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna.

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

Detta arbete är tvådelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara på frågan: Varför små och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgångspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur små och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrågan på olika sätt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. Genom den tematiska analysen visade resultaten på att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom ekonomiska incitament där insikten om att företaget måste arbeta med miljöfrågor kommer genom intressenters påverkan på verksamheterna.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka myndigheternas inköpsbeteende av tjänster inom resefri teknik, detta för att säljande tjänsteföretag ska kunna få förståelse om hur de kan lägga upp sin marknadsföring och försäljningsstrategi. Syftet var också att jämföra om inköpsbeteendet i teorin stämmer överens med inköpsbeteendet i praktiken. För att förstå inköpsbeteendet har studien delats upp i att undersöka inköpsprocessen och köpbeslutsgruppen samt vilka urvalskriterier som är viktiga vid val av tjänsteleverantörer och resefria möten. Undersökningen har utförts hos tre myndigheter, Bolagsverket, Naturvårdsverket samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Undersökningen visade att inköpsprocessen skiljer sig något från köp-fas modellen då myndigheterna inte alltid använder alla steg i inköpsprocessen vid ett nytt köp.

Uppsatsen utgår från resultatet av Holmen AB:s medarbetarenkät Holmen Inblick 2011 i vilken 55 till 65 procent av cheferna uppgav att de känner sig delaktiga i mål, budget respektive verksamhetsplan. Enkätens resultat avviker från ledningens önskade utfall, vilket i uppsatsen omnämns som ett styrglapp.Studiens syfte är att analysera vad som orsakar ett styrglapp genom att klarlägga varför och till vilken grad chefer i Holmen är medvetna om, och kan påverka, mål, budget och verksamhetsplan. Genom att förstå detta kan de åtgärder som krävs för att reducera styrglappet identifieras av koncernledningen. Studien avgränsas till att analysera hur organisationens struktur, kontroll och kommunikation påverkar styrglappet.I studien används en kvalitativ intervjumetod där 17 chefer på två bruk i Holmens koncern har intervjuats individuellt. Därtill intervjuades platschefen för respektive bruk samt Holmens HR-direktör.

Globaliseringen ställer större och större krav när det gäller verksamhetsstyrning på stora organisationer. Det är viktigt att alla inom organisationen arbetar mot samma mål trots alla olikheter. Forskning av bl.a. Henry Mintzberg visar att ledningen endast kan påverka styrningen till ca tio procent, återstående del blir en framväxande strategi. Syftet med studien är att jämföra objekten när det gäller organisationsstruktur, ledningsstil, företagskultur, belöningssystem, affärsidé, vision, strategi samt formellt styrningsverktyg.

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sägas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnå genom sådan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi även beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. Därutöver även att se om det utifrån ovanstående går att peka ut eller identifiera några särskilda framgångsfaktorer eller omständigheter som är av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.De resultat som vi kommit fram till pekar på att det finns flera faktorer som kan sägas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit är omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstår mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har på sig.

Bakgrund: Da? familjefo?retag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen a?r det intressant att underso?ka hur externa ledamo?ter pa?verkar familjefo?retags styrelsearbete na?r funktioner och familjefo?retags karakta?rsdrag betraktas. Karakta?rsdragen pa?verkar hur styrelsens arbetssa?tt ser ut. Karakta?rsdragen har da?rfo?r underso?kts da? familjefo?retags karakta?rsdrag a?r av betydelse samtidigt som studier pa? styrelser inte innefattats av dessa karakta?rsdrag tidigare.

Organisationer tillämpar ekonomistyrning för att öka verksamhetens lönsamhet ochproduktivitet genom att påverka anställdas beteende i en bestämd riktning. Till följd avorganisationers komplexitet löper det dock en risk att intentionen med styrsystem inte ligger ilinje med hur det uppfattas av användaren. Denna studie ämnar därför till att fastställahuruvida en organisations styrsystem uppfattas som möjliggörande alternativt begränsande föranvändaren. Användares uppfattning besvaras dels generellt, dels genom att studera hurvariablerna anställningstid, ålder och chefsnivå har en inverkan på användarens uppfattning.Studien syftar även till att redogöra för möjliga förklaringar till funna samband.Denna studie och dess teorimodell utgår från Adler och Borys (1996) forskning som hardiskuterat Formaliserings utformning i termerna möjliggörande och begränsande.Användarens uppfattning mäts genom att fokusera på användarens effektivitet, dessinställning, dess utrymme för innovation, dess mål i korrelation till organisationens mål samtdess motivation.En avgränsning har gjorts till anställda med chefsbefattning på ett fallföretag, Trafikverket.Insamling av data har skett genom en enkätundersökning. Bivariat analys har i sin turtillämpats för att finna korrelationer mellan den beroende variabeln, uppfattning, och deoberoende variablerna, anställningstid, ålder respektive chefsnivå.Analysen diskuterar det empiriska materialet sammanställt utifrån respondenters svar.Resultatet av studien visar att majoriteten av användarna uppfattar organisationens styrsystemsom möjliggörande.

Jag upplever det som att dagens samhälle är i ett konstant läge av förändring, vilket borde medföra att de företag som finns ute i samhälle måste befinna sig i ett konstant läge av anpassning. Utifrån det undrar jag hur företagen kan klara av att hantera de mänskliga resurserna samtidigt som de måste klara av den föränderliga omgivningen. Jag har därför valt att undersöka personalhanteringen på tre företag inom samma bransch för att fastställa ifall personalhanteringen utvecklas åt liknande håll. Eller om företagen utvecklas åt helt olika håll utan några likheter. De företag som jag undersöker lyckas uppenbarligen med konststycket att anpassa sig samtidigt som de hanterar sin personal och det jag är intresserad av är hur lyckas de med en sådan balansering.Mitt syfte är således inte att hitta ett gyllene snitt för personalhantering utan om möjligt finna liknelser mellan hur de företag jag kommer i kontakt med hanterar personal.

Ett problem med elevers skrivande har varit att elever utvecklat ett rituellt skrivande utan kommunikativa intentioner. Eleverna har även haft svårigheter att skapa ett eget innehåll, vilket lett till att elever reproducerat eller plagierat material till sina texter. Till detta kommer undervisningstrend som bygger på tanken att elevers skrivfärdigheter förbättras av att analysera textstrukturer. I studien granskas fyra läroböckers skrivdidaktik med avseende på hur eleverna får stöd i läroböckerna för utveckling av innehåll, kommunikation med andra läsare samt hur den eventuella undervisningen i genrer har utformats. Resultaten visar att tankeskrivande utan tanke på formkrav inte förekommer i läroböckerna.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.

Ohållbar elavfallshantering är ett växande globalt problem. Stora delar av världens elavfall skeppas idag till utvecklingsländer där det dumpas på soptippar. Fattiga människor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna återvinna vissa material som de sedan kan sälja för sin försörjning och överlevnad. Tyvärr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olämpliga och ohållbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat läcker ut och sprids. På grund av bristande kunskap och utrustning utsätter dessa människor därmed både sin egen hälsa samt miljön för stora risker och skador.