Inköpsbeteende av resefri teknik
En fallstudie hos svenska statliga myndigheter
Syftet med detta examensarbete var att undersöka myndigheternas inköpsbeteende av tjänster inom resefri teknik, detta för att säljande tjänsteföretag ska kunna få förståelse om hur de kan lägga upp sin marknadsföring och försäljningsstrategi. Syftet var också att jämföra om inköpsbeteendet i teorin stämmer överens med inköpsbeteendet i praktiken. För att förstå inköpsbeteendet har studien delats upp i att undersöka inköpsprocessen och köpbeslutsgruppen samt vilka urvalskriterier som är viktiga vid val av tjänsteleverantörer och resefria möten. Undersökningen har utförts hos tre myndigheter, Bolagsverket, Naturvårdsverket samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Undersökningen visade att inköpsprocessen skiljer sig något från köp-fas modellen då myndigheterna inte alltid använder alla steg i inköpsprocessen vid ett nytt köp. De utvärderar till exempel inte leverantörer vid offentlig upphandling eftersom det bryter mot Lagen om offentlig upphandling. Studien visade också som van der Valk & Rozemeijer (2009) rekommenderade att organisationerna vid behov tar kontakt med tjänsteleverantörerna tidigt i inköpsprocessen. Även om myndigheterna har hög formalisering så är det vanligtvis väldigt få personer, chefsnivåer och avdelningar som deltar i inköpsbeslutet, vilket skiljer sig från teorin. De två myndigheterna som svarade på de mest betydelsefulla urvalskriterier vid valet av tjänsteleverantör, valde bland annat pris och kvalitet som de mest betydelsefulla. Att pris är ett viktigt kriterium överensstämmer med teorin då det nämns att myndigheterna måste välja leverantörer efter lägsta pris eller det mest ekonomiskt fördelaktiga budet. Enligt Räsänen et al (2010) är de mest avgörande faktorerna vid valet av att ersätta resor med resefria möten, kostnadsbesparingar och tidsbesparingar. Att det är miljövänligt ges däremot låg prioritet. Denna undersökning visade sig överensstämma med teorin förutom att en myndighet prioriterade miljöaspekterna som den näst viktigaste efter kostnadsbesparingar. ?