Verksamhetsstyrning, en jämförande fallstudie mellan UPS, Schenker AB och DHL
VerksamhetsstyrningLogistikkoncernStyrningsprinciperVisionAffärsidéStrategiKulturOrganisationBonusBelöningssystemUPSSchenker AB (del av Deutsche Bahn Group)DHL (del av Deutsche Post World Net)Matti GrünerDaniel Wedberg
Globaliseringen ställer större och större krav när det gäller verksamhetsstyrning på stora organisationer. Det är viktigt att alla inom organisationen arbetar mot samma mål trots alla olikheter. Forskning av bl.a. Henry Mintzberg visar att ledningen endast kan påverka styrningen till ca tio procent, återstående del blir en framväxande strategi. Syftet med studien är att jämföra objekten när det gäller organisationsstruktur, ledningsstil, företagskultur, belöningssystem, affärsidé, vision, strategi samt formellt styrningsverktyg. Projektgruppen kommer att göra en kvalitativ och jämförande fallstudie baserat på skriftliga källor för att jämföra organisationsledningarnas officiella version av verksamhetsstyrning. Ewing & Samuelsons modell kommer att användas för att förklara begreppet verksamhetsstyrning och beroende och icke beroende faktorer. UPS har störst grad av centralisering, formalisering och strukturering. UPS placerar kunden i centrum och har kommit längst i implementering av det Balanserade Styrkortet som alla objekten använder. Schenker AB fokuserar sig på kunden, miljömedvetenhet och en önskan om att bli världsledande i miljöanpassad logistik. Schenker AB styrs centralt av tio centrala värderingarna. DHL förefaller ha minst genomarbetad verksamhetsstyrning och använder främst sina sju grundläggande värderingar för verksamhetsstyrning. Kultur tycks vara den viktigaste separata komponenten när det gäller verksamhetsstyrning. Affärsidén sätter kursen för verksamheten, och är central i det Balanserade Styrkortet som används aktivt av många organisationer för verksamhetsstyrning. GRI-standarden används vid framtagning och jämförelse av de icke finansiella nyckeltalen. Det är tydligt att företagsledningarna är väl medvetna om att verksamheten inte går att detaljstyra. Detta ligger i linje med Mintzbergs forskning och kunskapen ger ledningen möjlighet att anpassa ledarskapet och verksamhetsstyrningen till en situation som kräver långsiktiga mål, inte aktionsplaner.