Det hÀr Àr en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt Àr 12 kvalitativa intervjuer gjorda. IntervjufrÄgorna Àr utformade utifrÄn KarasekŽs teori om krav, kontroll och socialt stöd samt MaslachŽs teori om vÀrdegrundens betydelse för hÀlsan. Detta Àr sammanvÀvt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en vÀldigt hög arbetsbelastning.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolÄren vid anvÀndande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig pÄ den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr fyra lÀrare samt tvÄ rektorer med erfarenhet och utbildningen inom omrÄdet.Resultatet visar att informanterna anser att de fÄr betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundlÀggande taluppfattningen via diagnosen och dÀrmed kan barn med behov av hjÀlp och stöd uppmÀrksammas. Informanterna har en formativ syn pÄ diagnostisering. De fokuserar pÄ hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta Àr olika pÄ de enheter dÀr informanterna Àr verksamma.

Kantzoner mot vattendrag Àr av stor betydelse för att upprÀtthÄlla eller förbÀttra vattenkvaliteten i vÄra vattendrag. De strandnÀra zonerna fungerar som reservat i skogen med stor biologisk mÄngfald. De utgör barriÀrer för nÀringsÀmnen, löst organiskt kol, sediment, kvicksilver och andra miljögifter. TrÀdens rötter armerar jorden nÀrmast vattendraget och minskar erosion och sedimentation. Syftet med detta arbete har varit att beskriva varför kantzoner bör anvÀndas och hur bredden pÄ kantzonen, med hjÀlp av en modell i ArcMap, kan anpassas efter förhÄllandena runt vattendraget.

Under min utbildning har jag mÀrkt att det förekommer ett missnöje med lÀrarutbildningen pÄ LTU och ville dÀrför undersöka detta nÀrmare. I denna C-uppsats i samhÀllskunskap var mitt syfte att fÄ ökad kunskap om lÀrarrollens betydelse för studenternas attityder till lÀrarutbildningen pÄ LuleÄ tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder pÄ brister i lÀrarutbildningen och media framstÀller en mörk bild av den svenska skolan. SamhÀllet vi lever i förÀndras stÀndigt liksom lÀrarrollen och synen pÄ vad en god lÀrare Àr. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

Ämnet för denna studie Ă€r skolkultur. Syftet Ă€r att analysera LĂ€roplanen för det svenska obligatoriska skolvĂ€sendet, Lpo 94, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ den ideologi som gĂ„r att finna, samt hur skolans kultur - hĂ€r i frĂ„ga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition pĂ„verkar synen pĂ„ elever och utformandet av undervisningen. Studien Ă€r en innehĂ„llslig idĂ©analys. Det empiriska materialet bestĂ„r av Lpo 94 och mediapresentationer dĂ€r det framgĂ„r hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet Ă€r hĂ€mtat under hösten 2007 i en vĂ€stsvensk kommuns lokaltidning och frĂ„n den aktuella kommunens hemsida.

Bakgrund: Ett sÀtt att minska risker vid handel med finansiella instrument Àr att bygga portföljer. För att kunna hantera portföljer med olika finansiella instrument och valutor samt kunna hantera flera portföljer samtidigt, anvÀnds portföljhanteringssystem. Studenter kan genom att anvÀnda sig av sÄdana system lÀra sig hur finansiella marknader fungerar. Kraven pÄ ett portföljhanteringssystem Àr inte desamma som kraven pÄ ett kommersiellt system och dÀrför finns det ett behov att utveckla en modell för denna kontext.Syfte: Denna uppsats Àmnar bygga en modell i PowerPlus Pro som studenter kan anvÀnda sig av för att befÀsta sina kunskaper och öka sin förstÄelse för hur finansiella instrument fungerar.Metod: För att bygga modellen har kvalitativ metod anvÀnds och för att studera hur portföljhanteringssystem ska byggas och anpassas efter studenters behov har kvalitativa intervjuer anvÀnts.Slutsatser: VÄr modell uppfyller de krav som stÀllts pÄ den och Àr anpassad för undervisning pÄ ett universitet genom att den Àr anvÀndarvÀnlig och pedagogiskt uppbyggd. Modellen lÀmpar sig inte för anvÀndning av markadsaktörer.     .

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

Syftet med min studie Àr att se hur lÀrare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterÀr lÀsning. Studien Àr en fördjupning i vad motivation Àr och hur lÀrare kan arbeta med hjÀlp av sina pedagogiska verktyg till att uppnÄ mÄlet att motivera till lÀsning. Tre djupgÄende intervjuer stÄr i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frÄgestÀllningar som ligger till grund för arbetet Àr: hur motiverar svensklÀrarna elever med dyslexi till att Àgna sig Ät skönlitterÀr lÀsning? och hur kan lÀrare utveckla sitt lÀrarskap för att skapa en trygg och intressevÀckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas instÀllning till skönlitterÀr lÀsning Àr negativ men att lÀrarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjÀlpmedel med mera.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lÀrande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger pÄ 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallÀrare som arbetar med specialundervisning i tvÄ kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lÀrande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och mÄnga gÄnger avgörande betydelse för hur en elevs lÀrande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev Àr grunden för att ett gott lÀrande ska utvecklas.

Kundrelationer Àr ett hett diskuterat Àmne i dagens kraftigt konkurrens-utsatta företagsklimat. Starka kundrelationer Àr viktigt för att stÀrka företagets lönsamhet. För att skapa starka relationer krÀvs att företagets resurser anvÀnds rÀtt. Kundportföljanalys (KPA) Àr en modell som anvÀnds för att segmentera ett företags kunder i olika kundgrupper för att pÄ sÄ vis skapa underlag som tillÄter företaget att utveckla strategier för varje kundgrupp. Det tillÄter företaget att fördela sina begrÀnsade resurser pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt i syfte att stÀrka företagets kundrelationer.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer förskollÀrare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete.Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper dÀr sammanlagt Ätta förskollÀrare deltagit. Resultatet visar att förskollÀrarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten stÄr eller faller. IstÀllet ser de barngruppens storlek som en av mÄnga faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det Àr hur förskollÀrarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollÀrarna anser pÄverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhÄllningssÀtt och balansgÄngen mellan individen och gruppen.Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förstÄelse för förskollÀrares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som pÄverkar den. Genom att visa pÄ olika aspekter som pÄverkar kvalitéten i förskolan, och dÀrmed ocksÄ pÄverkar möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbÀttra verksamheten i stort..

Kostnaderna för att bygga idag Àr höga och det krÀvs att byggbranschen effektiviseras för att sÀnka dessa. I takt med sökandet efter stÀndig effektivisering har verktygen utvecklats. Inom konstruktion har man pÄ 25 Är gÄtt frÄn att rita med penna och papper, till att bygga upp en tredimensionell modell i en dator. Idag ritar de flesta dock fortfarande i tvÄ dimensioner med programmet Autodesk Architectural Desktop, ADT, ett AutoCAD baserat program frÄn Autodesk. Nu finns program som Àr objektbaserade, dessa bygger upp byggnaden i dess tredimensionella geometri.

Denna studie tar upp olika faktorer som spelar in i familjedaghem och dess verksamhet och hur/om familjedaghem kan vara ett alternativ till förskolan utifrÄn förÀldrars och dagbarnvÄrdares erfarenhet. Studien tar upp skillnader i de pedagogiska verksamheterna och skildrar dessa i texten. De frÄgestÀllningar som studien baseras pÄ Àr: Hur kommer det sig att förÀldrarna har valt att ha sina barn pÄ familjedaghem istÀllet för förskola och Finns det nÄgra tydliga skillnader i den pedagogiska verksamheten pÄ familjedaghem och förskola utifrÄn dagbarnvÄrdarens och förÀldrars erfarenheter? Tidigare forskning inom detta omrÄde har bland annat tagit upp dagbarnvÄrdares yrkesstatus, olika typer av barnomsorg samt förÀldrarnas syn pÄ verksamheten i familjedaghem. Studien Àr utförd utifrÄn kvalitativa metoder med intervjuer och enkÀtundersökning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Detta arbete undersöker möjligheterna att ta fram riktlinjer för en transformation frÄn modelltyperna i EKD, som Àr ett mindre formellt semi-formellt modelleringssprÄk, till UML, som Àr ett mer formellt semi-formellt modelleringssprÄk, i syfte att komma nÀrmare en systemspecifikation som kan implementeras som ett IT-system. Arbetet Àr utfört med en designansats som grund för hur arbetsprocessen sett ut. Processen följer genom hela arbetet och kan lÀsas om under metodkapitlet. Arbetet tar upp frÄgor som vilka modelltyper som Àr lÀmpliga att transformera till, vilken information som kan transformeras, vilken information som inte kan transformeras och vad som kan göras med denna. Riktlinjerna testas i valideringssyfte Àven pÄ EKD modeller som skapats i annat syfte Àn för denna rapport..