Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger anser sig anvÀnda bilderböcker i sitt pedagogiska arbete pÄ förskolan. Undersökningen avser att utröna om pedagogerna hade nÄgra speciella tankar om varför de lÀser bilderböcker med barnen pÄ förskolan. Pedagogernas syn pÄ lÀsmiljöns betydelse för höglÀsningen undersökts ocksÄ. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. Sex pedagoger frÄn sex förskolor intervjuas och lika mÄnga lÀsmiljöer observeras.

The aim of this thesis is to investigate, and thereby highlight, the new role of special needs teachers in conducting educational development in the fields of linguistics and literacy. The thesis defines how educational development, as described by special needs teachers, can be conducted and what conditions they perceive for such development. Factors which, according to special needs teachers, promote or hinder the development are discussed.The study uses a qualitative method involving knowledge-creating dialogues, analyzed hermeneutically, with two special needs teachers. Results are then discussed in light of relevant research and sociocultural theory. The study indicates that special needs teachers? main tool, to support teachers, is diverse use of dialogue.

SammanfattningDenna studie Àr av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallÀrare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som Àr viktiga faktorer i detta arbete för att sÄsmÄningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar frÄn skolor dÀr nÄgra av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framtrÀdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar pÄ tre olika aspekter som i denna studie benÀmns dÄtid, nutid och framtid.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnÄs genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill sÀga den kunskapen som finns i de anstÀlldas sinnen.FrÄn Är 2010 och fyra Är framÄt förvÀntas en stor utmarsch av 40-talister frÄn den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att fÄ konsekvenser pÄ arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen Àr ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Syftet med denna studie Àr att genom en kvalitativ metod undersöka hur barngruppsstorleken pÄverkar 10 förskollÀrares pedagogiska arbetsmiljö. Insamlingen av empirin gjordes med hjÀlp av intervjuer, vars resultat sedan sammanstÀlldes och diskuterades. DÀr lyftes sÄvÀl avvikande som icke avvikande resultat fram. Barngruppernas storlek i förskolan Àr nÄgot som nyligen var aktuellt dÄ skolverket i december 2013 gjorde en ny skriftlig utformning för barngruppsstorlekarna i förskolan. Resultatet av detta gjorde att man numer inte utgÄr efter ett bestÀmt antal barn per barngrupp, utan avdelningsvis ser till barnens behov och utifrÄn det bestÀmmer barngruppens optimala storlek.

Det första Baselfördraget har kritiserats kraftigt för sin okÀnslighet för lÄntagares riskattribut. Empiriska undersökningar sÄ som Arak, Corcoran 1996 visar hur lÄga risker hos kreditvÀrdiga aktörer passerar ouppmÀrksammade av banker. Hos obligationsmarknaden premieras dock de lÄga riskerna vilket speglas i lÀgre kreditkostnader för de kreditvÀrdiga aktörer som sökt sig dit. Uppsatsen utreder de förmodade framstegen inom Baselfördragen i deras förmÄga att kvantifiera samt prisjustera för kreditrisk. I detta syfte definieras och testas tre kreditprissÀttningsmodeller.

Denna studie har syftet att undersöka om synen pÄ kunskap och lÀrande hos en nyanlÀnd elev kan se annorlunda ut Àn den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer, och dÀrefter jÀmfört materialet med tidigare forskning. De frÄgor som har anvÀnts i studien Àr hÀmtat frÄn ett pedagogiskt kartlÀggningsmaterial för nyanlÀnda elever. Personerna som jag intervjuat Àr nyanlÀnda elever frÄn Syrien och Somalia och det har varit bÄde flickor och pojkar i Äldern 13-15 Är. Undersökningen visade att elevernas syn pÄ kunskap och lÀrande sÄg annorlunda ut, jÀmfört med den syn pÄ kunskap och lÀrande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

För att ta reda pÄ hur ett verk kan framhÀva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhÄlla sig till andra texter gjorde jag en nÀrlÀsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterÀra och allmÀnna repertoar, med fokus pÄ textens möjligheter att göra motstÄnd mot förhÄllningssÀttet att lÀsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan anvÀnda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhÄllande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opÄlitlige berÀttare och luckor i texten sÄ framhÀvde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer sÄ vill jag hÀvda att Fight Club utgör ett lÀmpligt lÀromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska lÀsare.

Företag och organisationer arbetar i dag i projekt. Att arbeta i projektform kan medföra bÄde för- och nackdelar nÀr det gÀller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring Àr viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att anvÀnda sig av gamla lösningar pÄ nya problem. Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ vilken kunskap som sprids och pÄ vilket sÀtt det görs mellan ett mellankommunalt projekt Kompetensare 2.0 och dess föregÄngare Kompetensare. Kompetensare 2.0 Àr ett mellankommunalt projekt mellan 10 olika kommuner som ska implementera arbetssÀttet och arbetsmodellen frÄn Kompetensare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrares habitus pÄverkar synsÀttet och arbetssÀttet inom Àmnet Idrott och HÀlsa. Habitus Àr ett begrepp vilket behandlar individens tankesÀtt och handlingsmönster relaterat till den bakgrund och livsstil som individen bÀr med sig. Studiens utgÄngspunkter har varit definitionen av hÀlsobegreppet, dess plats i undervisningen samt pedagogiska val angÄende fysiska moment inom Àmnet. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare. Den empiri som samlats in har sedan transkriberats och analyserats.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida Porters Femkrafts-modell kan skönjas i ett företags strategi vid etableringen pÄ en ny marknad. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om Tickets strategiska beslutsunderlag vid nyetableringen pÄ den danska Internetmarkanden skedde utifrÄn Porters modell? Hur kan Tickets strategi kopplas till Porters modell? Hur skiljer sig Tickets strategi frÄn Porters modell? UtifrÄn intervjuer med Ticket samt studerande av Ärsredovisning har data insamlats om Tickets agerande och formulering av strategi. Denna data har analyserats i förhÄllande till Porters femkraftsmodell för att klargöra skillnader och samband mellan teori och verklighet samt varför dessa har betydelse för företaget.Undersökningen visar att Porters femkraftsmodell kan kopplas till Tickets strategi men att det finns stora begrÀnsningar i dess betydelse. De fem krafternas relevans varierar för Ticket.

 Trender i samhÀllet har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet dÀr engagemang, delaktighet och medarbetarnas pÄverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fÄtt ett mindre fokus. Studiens syfte har dÀrmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrÄn ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.   Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, dÀr Ätta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr resultatet visade pÄ tre huvudteman: Synen pÄ medarbetarskap, organisationens pÄverkan samt den pedagogiska ledaren. Resultatet visade att begreppet medarbetarskap Àr svÄrdefinierat och upplevdes olika bland ledarna.

Olsson, R & StÄleker H. Metoder med inriktning pÄ beteendeförÀndringar för personer i behov av förÀndrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att designa ett projektarbete dÀr elever i Ärskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen Àr att motivera filmprojektet utifrÄn didaktiska frÄgestÀllningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén Àr bland annat att skolans styrdokument framhÄller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsÀttningar för kreativitet och lust i lÀrandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke Àr ocksÄ att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervÀrde utöver de enskilda Àmnenas innehÄll. LÀroprocesser kan förstÄs utifrÄn olika pedagogiska teorier.

Syftet Àr att undersöka om Sverigefonder under en nio- sju- respektive femÄrsperiod genererar riskjusterad över- respektive underavkastning. MÄlet Àr dÀrefter att hÀrleda avkastningen till en fondförvaltares förmÄga att framkalla en skev fond, alternativt till dennes eventuella selektivitets- respektive timingförmÄga. Detta med hjÀlp av Jensens Alfa, Treynor & Mazuys modell samt Asymmetric Response Model. Ett första delsyfte Àr att utreda i vilken utstrÀckning avkastningen kan knytas till det fondbolag som förvaltar fonden respektive fondens förvaltare, antal förvaltarbyten, storlek samt omsÀttningshastighet. MÄlet Àr Àven att koppla egenskaperna till skevhet, selektivitets- samt timingförmÄga.