"Att utveckla en modell som beskriver tillvÀgagÄngssÀttet vid utvecklingen av kvalitetssystem i medelstora företag."För att besvara min problemstÀllning genomförde jag intervjuer av fyra kvalitetsansvariga, anstÀllda i organisationer med kvalitetssystem som Àr eller skall tredjepartscertifieras. Syftet med intervjuerna var att identifiera kritiska faser i utvecklingen av ett kvalitetssystem och erhÄlla rÄd hur dessa faser skall genomföras pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Det insamlade materialet och en litteraturstudie ligger till grund för resultatet som presenteras i form av olika faser som ingÄr i min egenutvecklade modell för utveckling av kvalitetssystem.I resultatkapitlet framgÄr att de kritiska faserna i utvecklingen av ett kvalitetssystem var resurstilldelning, utbildning, mÀtpunkter och stÀndiga förbÀttringar. Av intervjuerna framkom Àven att det Àr frÄgor som utbildning och motivering som Àr avgörande för hur vÀl kvalitetssystemet skall motsvara förvÀntningarna snarare Àn de hÄrda frÄgorna i form av genomförande.

Lean och Sex Sigma Àr tvÄ av de mest anvÀnda kvalitetsförbÀttringsmetodikerna. Vanligtvis brukar endast en av dessa implementeras inom en verksamhet, antingen Lean eller Sex Sigma. Sedan millennieskiftet har en ny förbÀttringsmetodik vid namn Lean Sex Sigma utvecklats genom att integrera de bÄda tidigare. Diskussionerna om Lean Sex Sigma har dock till största del hÄllits pÄ en teoretisk nivÄ och det finns fÄ praktiska exempel. Avsaknaden pÄ praktiska exempel beror frÀmst pÄ avsaknaden av ett standardramverk för en Lean Sex Sigma modell, trots att mÄnga författare tidigare föreslagit olika modeller.Syftet med denna studie Àr att utveckla och föreslÄ en modell för Lean Sex Sigma som kan anvÀndas som standardramverk i framtiden.

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av tvÄ pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle. AbstractStudien belyser tvÄ olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats pÄ lokal nivÄ frÄn Är 1931 fram till och med lÀroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig pÄ den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgÄngspunkterna har i huvudsak hÀmtats frÄn Tomas Englunds avhandling SamhÀllsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen stÀlls frÄgor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, sÄsom den ter sig i Orsa skoltidning, stÀmmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska ÄtgÀrder och konsekvenser reformerna fÄtt pÄ den lokala nivÄn. Resultatet visar pÄ en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men ocksÄ motstÄnd och lokal sjÀlvkÀnsla.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida Porters Femkrafts-modell kan skönjas i ett företags strategi vid etableringen pÄ en ny marknad. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om Tickets strategiska beslutsunderlag vid nyetableringen pÄ den danska Internetmarkanden skedde utifrÄn Porters modell? Hur kan Tickets strategi kopplas till Porters modell? Hur skiljer sig Tickets strategi frÄn Porters modell? UtifrÄn intervjuer med Ticket samt studerande av Ärsredovisning har data insamlats om Tickets agerande och formulering av strategi. Denna data har analyserats i förhÄllande till Porters femkraftsmodell för att klargöra skillnader och samband mellan teori och verklighet samt varför dessa har betydelse för företaget.Undersökningen visar att Porters femkraftsmodell kan kopplas till Tickets strategi men att det finns stora begrÀnsningar i dess betydelse. De fem krafternas relevans varierar för Ticket.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

Stora köpcentrum i utkanter av stÀder drar till sig innerstadens kunder dÄ de erbjuder lÀgre priser. Detta ökar pressen pÄ mindre, centralt belÀgna butiker dÄ de riskerar att konkurreras ut och dÀrmed hotas Àven utvecklingen av stÀders centrum. Syftet med denna uppsats Àr att utröna hur vÀl ICA Torgkassen, en mindre centralt belÀgen daglivarubutik i Uppsala, lyckats med implementeringen av sin unika differentieringsstrategi, och om strategin pÄverkar kundunderlaget.I det teoretiska avsnittet behandlas olika konkurrensstrategier och teorier för marknadsföring. Vi har valt att kombinera McCarthys modell ?Marknadsföringsmixen? med Philip Kotlers modell ?Differentieringens styrka? i en ny modell för analys.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra respondenters syn pÄ hur körsÄng har pÄverkat deras vÀlbefinnande. För att uppnÄ syftet har vi valt följande forskningsfrÄgor: Hur beskriver respondenterna att de mÄr före, under och efter en körrepetition? och Hur beskrivs körsÄng pÄverka respondenterna pÄ kortare, eller lÀngre sikt?  Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ intervjuform. Ett kriterium för att delta i studien var att respondenterna skulle vara aktiva körsÄngare pÄ icke-professionell nivÄ. Fyra kvalitativa intervjuer har legat till grund för undersökningen och den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet.

Under de senaste Ärtiondena har det kommit att riktas kritik mot de sÀtt som museer stÀller utoch arbeta med föremÄl. Ofta har kritiken riktats mot hur museer gett uttryck för etnocentrismoch nationalism men ocksÄ mot att museer har ett maskulint och evolutionsinriktat framstÀllningssÀtt.I den nya museiologin som vÀxt fram vill man istÀllet belysa hur den kunskap sommuseet skapar Àr kontextuell och situerad i sin samtid. MÄnga museer har kommit att arbetamed besökaren och betraktaren pÄ nya sÀtt och bjuder in denne till utforskande och deltagande.Med den nya museiologin som bakgrund vill denna studie undersöka hur Nationalmuseum iStockholm har valt att utforma sin pedagogiska verksamhet. I uppsatsen undersöks museetsverksamhet som riktar sig till grundskolan Äk 4-9 samt gymnasiet. Eftersom museet framföralltstÀller ut och arbetar med Àldre konst tÀnker jag mig att detta ocksÄ innebÀr att det finnstraditioner av hur sÄdan konst visas upp och lÀrs ut, men att verksamheten ocksÄ mÄste förhÄllasig till den kritik som den nya museiologin innebÀr.

NÀr man vÀljer att analysera företag, finns det flera olika vÀrderingsmodeller att anvÀnda.En av dessa Àr Piotroskis F-score. Denna modell har mestadels tidigare anvÀnts för att analysera företag pÄ den amerikanska marknaden. Nu vill författarna undersöka hur tillÀmpbar modellen Àr pÄ den svenska aktiemarknaden och dessutom kombinera denna modell med en Magic Sixes vÀrdering för att öka dess precision.Syftet med denna studie Àr att undersöka om F-score i samarbete med Magic Sixes kan generera överavkastning och övertrÀffa den svenska aktiemarknaden.Författarna har genomfört en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Data har samlats in med hjÀlp av databasen Orbis och Dagens Industri. Författarna har upprÀttat identiska listor för att berÀkna företagens F-score och Magic Sixes.

Projektledares kompetens utgör en av de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för ett vÀl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rÀtt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gÄ i mÄl inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt dÄ en projektledares kompetens ska mÀtas. Vad Àr det egentligen man ska beakta? Detta Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart och Àven om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstÄr frÄgan om hur den efterfrÄgade kompetensen kan utvecklas.

?gats fixeringar, punkterna d?r blicken stannar, och sackader, de snabba hoppen mellan fixeringar, bildar ett unikt punktm?nster i tid och rum. Dessa m?nster kan d?refter analyseras och till?mpas inom olika discipliner. Syftet med detta arbete ?r att bygga statistiska modeller som efterliknar dessa m?nster.

Studien bygger pÄ en livsberÀttelse berÀttad av en verksam förskollÀrare. DÀr förskollÀraren berÀttar om sin uppvÀxt, utbildning, arbetssituation samt sin syn pÄ sitt valda yrke, arbetslaget samt beskrivningen av vad hon anser Àr en professionell förskollÀrares beteende.FörskollÀrarens styrdokument Àr Skollagen samt lÀroplan för förskolan (Lpfö 98). DÀr faststÀlls det att alla barn skall erbjudas kommunal förskoleverksamhet. FörskollÀraren skall genom pedagogiska metoder ge barnen omvÄrdnad och fostran. Demokratiska vÀrderingar skall vara grundlÀggande i förskoleverksamheten.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

I denna uppsats Àr syftet att undersöka i vilken utstrÀckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som anvÀndes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna.Analysen av den insamlade empirin görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell Àr en modell som kan anvÀndas i alla verksamheter dÀr man arbetar med barn. Modellen utgÄr frÄn fem nivÄer dÀr man kan kontrollera i vilken grad barnen Àr delaktiga i den tillvaro dÀr de befinner sig.Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering.