Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

i dagens lärarutbildning får åtgärdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lärare menar att det är en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur skolans personal arbetar med åtgärdsprogram och om det finns några likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lärare och specialpedagoger på olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om åtgärdsprogram och detta jämförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en Fokusgrupp med fem högstadielärare och dels med två specialpedagoger på en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med åtgärdsprogram är organiserat helt olika på de två skolorna.

De senaste fyrtio åren har fört fram innovationer i hur vi gör musik och det sätt som vi arbetar medefterbehandligen av musik. Den digitala framväxten har möjliggjort för program och produkter attutvecklas i syfte att förbättra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studiefokuserar på användningen av surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjälpa en musiker iefterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta område genom attanvända ett antal metoder. En semistrukturerad Fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att fååsikter från aktiva musiker och se hur de kände angående möjligheten att efterbehandla sin egenmusik på en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sätt för att arbeta fram sin vision.

Detta arbete behandlar ämnet stämningsbelysning för hemmiljö. Projektets huvudfrågeställning är; hur utformar man en belysning som ger användaren möjlighet att skapa önskad stämning i rummet? För att ta reda på detta samlades kunskap kring ljusets effekter på människa och rum. Vidare samlades en Fokusgrupp som för att ge sin input om sina vanor, önskemål och behov angående belysning. Förslag på en produkt arbetades fram via en process bestående idégenerering, skissning, modellering och slutligen prototypbygge.

I dagens konsumtionssamhälle leder den allt hårdare konkurrensen till att vikten av god marknadsinformation är viktigare än någonsin. Då marknadsundersökningar har till uppgift att förse företagen med information bör de spegla verkligheten på ett trovärdigt sätt. Det har dock visat sig att konsumenten tenderar att indikera en sak i en undersökning, men agera annorlunda ute på marknaden. Det verkar som att undersökningsmetoderna brister i genererandet av verklighetstrogna resultat..

Bakgrunden till denna studie grundade sig på hur få unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som påverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framträder då unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi från en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom Fokusgruppsintervjuer i två elitföreningar, en Fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehållsanalys användes sedan som analysmetod.

Detta examensarbete beskriver processen för framtagandet av en ny design för det befintliga schemaläggningssystemet för räddningstjänsten. Ett av problemen med att schemalägga för personalen inom räddningstjänsten är att det är flera faktorer som måste tas hänsyn till. Några av dessa faktorer är vilken station de arbetar på, personalens kompetens, att det ska finnas personal på stationerna och arbetsroller. Syftet med examensarbetet var att skapa en ny design som uppskattas av de som arbetar med systemet. För att uppnå detta var de som schemalägger med och påverkade designen av systemet tidigt i designprocessen.Detta examensarbete innefattar en litteraturstudie, en förstudie, en intervjustudie, en Fokusgrupp och två användartester.

Denna rapport syftar till att beskriva utvecklingsprocessen fo?r skapandet av salong Laserias nya hemsida. Hemsidans design a?r skapad med anva?ndbarhet i fokus vilket uppna?ddes genom studerande av relevant litteratur samt en Fokusgruppsintervju med na?gra av salongens kunder. Hemsidan utvecklades med hja?lp av Wordpress fo?r att uppdragsgivarna pa? egen hand ska kunna administrera hemsidan efter leverans..

?Vilka retoriska verkningsmedel innehåller en engagerande krönika?? Så lyder frågeställningen bakom detta arbete. För att besvara frågan har jag gjort en retorikanalys av tio krönikor hämtade från Expressen och Aftonbladet. Samtliga utvalda krönikor har debatterats på internet och vissa även i etermedier. Då retorikanalys är en högst subjektiv metod har jag dessförinnan använt mig av en Fokusgrupp för att få fler infallsvinklar.

Hur uppfattar en grupp med yrkeserfarenhet av funktionshindrade personer respektive en studentgrupp som studerat livsvillkor för olika samhällsgrupper, dokumentärserien ?I en annan del av Köping?? Detta är utgångspunkten i denna uppsats som är en receptionsanalys med två Fokusgrupper avseende stereotypa föreställningar, representation, normalitet och avvikelse i samtal kring uppfattningar och tolkningar av programmet ?I en annan del av Köping?. Till viss del berörs även medias, och i detta fall TVs, roll som producent och reproducent av verkligheten..

Utifrån intresset för estetiska lärprocesser och hur det påverkar elevers lärande i ämnesintegrationhar jag gjort en undersökning i årskurs ett på gymnasiets estetiska program om elevers lärandegenom estetiska lärprocesser i ämnesintegration. Syftet är att tydliggöra vad den estetiskalärprocessens bidrar med vid ämnesintegrering. De frågeställningar jag utgått ifrån är ?På vilketsätt kan estetiska lärprocesser bidra till lärandet i ämnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalärprocesser ut vid ämnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomämnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förståelsen för innehållet i både denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen är ett projekt som löper under sju veckordär kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

Sammanfattning: Ungdomar med utländsk bakgrund har enligt tidigare studier sämre förutsättning i skolan, arbeten och inom rättsväsendet, på grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhället, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstår diskriminering i bland annat skolan. Till vår undersökning använde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som används i analysen av det empiriska materialet. Vår utgångspunkt i uppsatsen har varit att ta reda på varför diskriminering och rasism sker i samhället. Vi hade ett antal frågeställningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet.Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhället utifrån deras etniska bakgrund?Spelar ungdomarnas genus någon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhället?Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende på deras vilken världsdel de kommer ifrån? Påverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhället?        För att besvara dessa frågeställningar, delade vi ut enkäter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i åldrarna 16 ? 24 år i olika skolor.

Studien avser att ge en bild av hur samtal om gudsrelation hanteras i psykoterapi. Data samlades in genom en Fokusgrupp och 13 intervjuer. Urvalet bestod av terapeuter och själavårdare med erfarenhet av att samtala om gudsrelation med konfidenter. Materialet analyserades med en modifierad version av Consensual Qualitative Research. Analysen gav sju kategorier som beskrivs ingående: Förekomst, Initiering, Samtalens karaktär och behandlarens förhållningssätt, Behandlarens strategier och arbetssätt, Relevans, Möjliga vinster och risker samt Metanivå.

Titel: När mediabruset tar över- Hur en butik kan använda sig av gerillamarknadsföringKurs: 2FE07E Examensarbete i företagsekonomi, Kandidatuppsats 15hp, VT2011Författare: Rebecca Einarsson, Lejla Kurtovic och Izla SeffoHandledare: Martin AmsteusExaminator: Frederic Bill Nyckelord: Gerillamarknadsföring, Generation Y, Målgruppsanalys, Attityder, Varumärke:företagsidentitet och företagsimage, Varumärkeskännedom.Syfte: Att skapa kunskap rörande hur en butik kan marknadsföra sig mot Generation Y med hjälp av gerillamarknadsföring.   Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med ett induktivt angreppssätt. Det är även en fallstudie och primärdata samlades först in genom en djupgående intervju med fallföretaget, därefter utfördes en målgruppsanalys genom en Fokusgrupp samt enkät.                                                                                                  Empiri: Det empiriska kapitlet påbörjas med en presentation av Rut m.fl. som följs av en intervju där målgruppen definierades till Generation Y. Utefter intervjun utformades en målgrupssanalys genom en Fokusgrupp och enkät.Teori: De teorier som presenteras har härletts av det empiriska materialet och är relevant för de ämnen som tagits upp.