I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utsträckning det i en hemmastudio är möjligt att återskapa ett sound från en professionell inspelningsstudio. Denna fråga är intressant för mig då jag fastnade för hur en produktion lät i ljudbilden. Dels instrumentuppsättningen och deras rytmisering men främst soundet på helheten i mixen. Det kändes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var så mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmåga att skapa och producera musik men har inte tillgång till så mycket kvalitativ utrustning.

Titel: Användarvillkor på användarnas villkor?Författare: Erla AnderssonUppdragsgivare: Nowa KommunikationKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG) på Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 049 (exklusive referenser och bilagor)Syfte: Att undersöka ungdomars inställning till den personliga integriteten på sociala medier.Metod: Kvalitativ Fokusgrupp samt kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter.Material: Studien baseras på sex stycken samtalsintervjuer med ungdomar i åldrarna 19-24 iGöteborgsområdet samt en Fokusgrupp som utgjorde grunden för de påföljande intervjuerna.Huvudresultat: Studien visar att ungdomar har olika attityder till den personliga integriteten påsociala medier i olika sammanhang. Överlag anser målgruppen att de själva utgör de grundläggandeförutsättningarna för hur deras personliga integritet hanteras på sociala medier. Det ligger ianvändarnas egna intresse och ansvar att besluta över vilken personlig information som de vill delamed sig av samt till vem informationen ska delas. Störst försiktighet visas när det gäller publiceringav bilder och arbetsplats eller skola.

Den här studien genomsyras av demokratiarbetet i förskolan. Vi lever idag i ett demokratiskt samhälle. Även i läroplanen för förskolan finner man att demokratiarbetet är något som ska genomsyra arbetet med barnen på förskolan. Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger talar kring arbetet med demokrati i förskolan samt vilka aspekter de lyfter fram. Forskningsfrågan lyder därför: Hur talar pedagoger kring arbetet med demokrati i förskolan, och vilka samtalsämnen aktualiseras? Studien har ett dialogistiskt synsätt.

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en Fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och därmed få kunskap om hur dessa elever uppfattar läsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnå syftet använde jag mig av en kvalitativ ansats, med Fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrån. Resultaten i min studie visar på ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekräftar den tidigare forskning inom ämnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begränsad läsning i vilken elevernas läsupplevelse blir mindre viktig än de uppgifter som omger läsningen..

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en Fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Denna uppsats omfattar en begränsad litteraturstudie av utvecklingsteorier som kan identifieras ligga till grund för BOF, Barnorienterad familjeterapi samt empiri från intervjuer med BOF-terapeuter. De har observerat samlekstillfällen med en familj och har i sin tur intervjuats om hur de bedömer samspel och tillämparteorier i BOF-terapi. Mitt syfte har varit att synliggöra hur utvecklingspsykologiska teorier är integrerade i BOF samt att visa på deras tillämpning. Undersökningen har bedrivits utifrån kvalitativ metod där litteraturgenomgång kompletterats med Fokusgrupp som undersökningsverktyg. Både i litteratur och hos BOF-terapeuter framkommer att BOF bygger på och tillämpar utvecklingsteori och utvecklingspsykologiska rön där samspelet och den interpersonella erfarenheten i de nära relationerna har stor betydelse..

I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en Fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter..

Sävar bibliotek ska införa meröppet, och denna studie har undersökt hur man bör gå tillväga. Intervjuer utfördes via telefon och e-mail till andra meröppna bibliotek, och en Fokusgrupp utfördes med besökare och personal vid Sävar bibliotek. Vi undersökte även relevant litteratur för att hitta hur själva miljön i biblioteket ska se ut. Vi kom fram till att det är viktigt att information om förändringarna kommer ut till besökarna. Det är också viktigt att biblioteket ska vara en social miljö, så det är viktigt att arrangera det så att det uppmuntrar till social interaktion..

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och därmed få kunskap om hur dessa elever uppfattar läsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnå syftet använde jag mig av en kvalitativ ansats, med Fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrån. Resultaten i min studie visar på ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekräftar den tidigare forskning inom ämnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begränsad läsning i vilken elevernas läsupplevelse blir mindre viktig än de uppgifter som omger läsningen..

Problem: Klimatdebatten skapar frågeställningar kring hur resenärer ställer sig till turismresandets negativa miljöpåverkan. Vi undersöker hur resenärer reagerar på klimatförändringens problematik, deras agerande vid konsumtion av resor samt ansvarskänsla inför turismresandets konsekvenser. Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om resenärers attityder till hur transporter inom turismnäringen påverkar miljön samt att belysa resenärers inställning till individuellt respektive kollektivt ansvar kring resandets miljöpåverkan. Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi använt en kvalitativ metod. Vi har använt oss av Fokusgrupper då metoden söker förståelse för människors sätt att resonera och reagera i gruppsammanhang.

Det här arbetet redogör för hur jag går tillväga för att skapa ett koncept med informationstexter om styrketräning. Texterna informerar om hur vanliga friviktsövningar ska utföras på ett korrekt sätt och placeras direkt i gymlokalen. Som fall används gymmet Parsa Power i Uppsala. Uppdragsgivarna där är Omid Parsa, grundare, och Ulrica Lindkvist, delägare. För att ta fram konceptet undersöktes bland annat vad som fångar målgruppens uppmärksamhet i en miljö med många distraktioner och vilket tilltal som bör användas.

Syftet med studien är att undersöka hur socionomer, utifrån den kunskap de fårmed sig från socionomutbildningen, skapar sin yrkesidentitet. Detta görs genomFokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma socionomer som arbetar somsocialsekreterare, kuratorer eller chefer inom socialt arbete. Analysen som görs istudien är tematisk och tar sitt avstamp i en socialkonstruktionistisk tradition. Deresultat som lyfts fram i studien är att en gemensam värdegrund formas underutbildningen och sätter grunden för den yrkesidentitet som utvecklas i de olikayrkesroller som väntar efter examen. De olika rollerna har olika förutsättningaroch påverkar därför identitetsskapandet på olika sätt vilket skapar en splittringmellan de olika grupperna.

Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och Fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.