Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck.

Titel: Hur leker lika barn bäst? ? Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellansvenska inköpsavdelningar och tyska leverantörerFörfattare: Karin Axelsson, Martina Hult och Sara SvenbladHandledare: Lisa MelanderBAKGRUND: Många studier har bedrivits om förhandlingsmönster, och på senare tid äveninternationella sådana. Detta på grund av internationaliseringen som ägt rum under de senasteårtiondena. Man har Fokuserat på att beskriva svårigheter och utmaningar i exempelvis västerländsk-asiatisk förhandling, medan förhandlingar mellan två västerländska parter som allmäntanses vara relativt lika varandra har fått betydligt mindre uppmärksamhet. Den geografiska,kulturella och språkliga närheten vilseleder oss att tro att interaktioner av olika slag inte innebärnågra svårigheter för tyska respektive svenska parter.

Denna studie syftar till att ur en aktieägares perspektiv studera vilken betydelse för valet av diversifiering eller fokusering får på ett fastighetsbolags aktieägarvärde under tidsperioden 1998 ? 2008. Studien omfattar svenska fastighetsföretag från listorna Small Cap, Mid Cap och Large Cap på Stockholmsbörsen. Företagen har kategoriserats efter vilken utsträckning som deras fastighetsbestånd är fokuserade över olika fastighetstyper och ekonomiska regioner. Herfindahls diversifieringsindex har legat som grund för klassificeringen och har utvecklats och anpassats till fastighetsbranschen för att återge en verklighetstrogen bild.

Landskapsarkitekter och planerare behöver breda kunskaper för att lösa de problem de ställs inför i sitt yrkesutövande. Ju fler aspekter som kan vägas in i ett projekt, desto rikare blir oftast resultatet. Varje val av avskärmning, material, funktion eller element som vi gör påverkar platsen. De aktiviteter som vi skapar förutsättningar för bidrar också till platsens karaktär. Inte minst är ljudmiljön beroende av de ställningstaganden vi gör vid planeringen.

Maskinunderhållet som DynaMate AB utför på fordonstillverkaren Scanias produktionsutrustning, utgår idag ifrån varje maskin individuellt, vid beredning och planering. Personal med beredaruppdrag behöver därför ha stor kunskap om många olika typer av maskiner och utrustningar vid författandet av underhållsinstruktioner, vilket innebär problem. Arbetet har Fokuserat på beredares arbetssätt på enheterna som ansvarar för maskinunderhållet vid motor- och växellådsenheterna.Studiens syfte är att utreda potentialen i att dela upp en produktionsmaskin i delsystem och komponenter vid underhåll. Vidare syftar studien till att gå igenom affärssystemet Prima, beredares arbetssätt- och organisation kring underhållet för att belysa möjligheter och problem med en sådan uppdelning.Intervjuer med beredare och observationer av befintliga underhållsinstruktioner utfördes för att kartlägga nuläget. Litteraturstudier inom främst inom underhåll och underhållsplanering har under studiens gång haft två funktioner.

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck. Hur den från dess start gått från harmlös till de idag ofta extrema filmerna som finns i hyllan, som kan röra runt i både vårt samvete och på en moralisk nivå. Vi har dessutom Fokuserat på skräcken utifrån ett psykologiskt perspektiv för att utforska människans rädslor och få reda på hur filmindustrin arbetar med skräckgenren för att trycka på våra ömma knappar.

Abstract Titel: Reciprok undervisning ? några elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett långsiktigt arbete med läsförståelsestrategier. Författare: Susanne kristensen Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp) Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp Datum: 2015-05-20 __________________________________________________________________________ Syfte: Det primära syftet med denna studie är att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstå några elevers erfarenheter av ett långsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundära syftet är att undersöka hur några pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas läsförståelse. Preciserad frågeställning: Hur ser eleverna på läsförståelse och på arbetet med Reciprok undervisning? Hur läser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur värderar och tänker eleverna kring sin egen läsförståelse idag? Hur upplever några undervisande pedagoger elevernas förmågor inom läsförståelse idag? Teoretisk ram: Denna studie vilar på Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgår ifrån det lilla barnets lust att lära som grundar sig på imitation och att människan lär och når sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra.

De senaste åren har vi i media kunnat följa utvecklingen av företag i den nya ekonomin. Dessa företags genomslagskraft till trots, kan man konstatera att de mogna industriföretagen fortfarande utgör ryggraden i dagens ekonomi. Trots att företagen i de mogna branscherna inte utgör en homogen grupp, utan skiljer sig åt i karaktär, går det att finna vissa gemensamma drag. Gemensamt för dem alla är, till exempel, att konkurrensen är hård och marknaden mättad. Typiskt för de mogna branscherna är också att standardiseringen av produkterna ökar.

Globaliseringen och den ökade konkurrensen ställer större krav på företagen vilket har medfört att arbetet med logistik har utvecklats från att enbart förknippas med transporter av varor till att idag förknippas med effektiva flöden inom hela försörjningskedjan. Flödena inom försörjningskedjan består av material-, betalnings- och informationsflöden, där det finns en stark koppling mellan alla tre. En väsentlig skillnad mellan de tre flödena är att materialflöde och betalningsflöde representerar kapitalbindning i motsats till informationsflöde som inte hanterar ett direkt ekonomiskt värde. Det bidrar ofta till att informationsflödet förbises i effektiviseringsprocesser. Eftersom ett informationsflöde kan stå för avgörande indirekta värden är det en viktig pusselbit för att försörjningskedjan skall kunna nyttja sina resurser optimalt.

Det är av stor vikt vid järnvägsbyggande att kunna identifiera var risker kan uppstå och vilka konsekvenser dessa kan medföra på miljön. För att kunna hantera detta på ett bra sätt behövs ett systematiskt sätt att analysera riskerna, en så kallad riskanalys. Riskanalys handlar om att använda tillgänglig information för att beskriva och beräkna risker förknippade med ett givet system, vilket sedan ger ett underlag för värdering av risker och eventuella riskreducerande åtgärder. Riskanalysen utgör en del i riskhanteringsprocessen, vilken omfattar definition av mål och avgränsningar, riskidentifiering, bedömning av sannolikhet och konsekvens, värdering av risker, genomförande av riskreducerande åtgärder samt uppföljning och erfarenhetsåterföring. Under 2004 slog Banverket fast att det krävs en ny järnväg i Kiruna för att uppfylla de transportpolitiska målen samt de nationella miljökvalitetsmålen.

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i Västra Götalandsregionen undersöka högre tjänstemäns, tankar och upplevelser gällande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anställningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare områden att arbeta med gällande att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) så har forskning kring employer brand ofta Fokuserat på näringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?Här finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anställa kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att även denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

INLEDNINGI samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol.

INLEDNINGI samhället kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men också nyktra kan ses som avvikande. I vår kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som används när vi umgås med vänner och bekanta. Alkohol är betydelsefull för många och kan även vara en självklar del i umgänget med andra. De som inte dricker ses därmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som påtvingat utanförskap och ifrågasättande av handlingar och åsikter utdelas då någon bryter mot normen att dricka alkohol.

Denna studies avsikt är att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till åtgärder av identifierade problem. Rektor och matematiklärarna på den skola studien genomfördes önskade att någon med utifrånperspektiv skulle hjälpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat på samhällsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de två obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med på lektioner och försöka identifiera faktorer, något som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrån dem föreslå åtgärder.

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag Fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.