Svenskarna handlar allt mer kläder och intresset för mode och kläder är större än någonsin.Bara produkten räcker dock inte för dagens konsument, utan platsen där den inhandlas har fåttallt större betydelse för kundens shoppingupplevelse. De olika faktorer som påverkar kunden ibutik brukar samlas under konceptet butiksatmosfären. Atmosfären ska, för att på bästa sättstimulera kunden, byggas utefter människans fem sinnen, syn, känsel, doft, smak och hörsel.Tidigare forskning har Fokuserat på hur aktiviteter i butiksmiljön fungerar inom vanligdetaljhandel. Vi har i vår uppsats valt att undersöka hur dessa tidigare rön skulle gå atttillämpa på secondhandbutiker, som skiljer sig från detaljhandeln bland annat genomproduktutbud. Secondhand har på senare tid fått mycket uppmärksamhet och det finns idag ettökat intresse för återanvändning av kläder.Syftet med uppsatsen är att analysera möjligheterna för secondhandverksamheter att arbetamed butiksatmosfären för att skapa en mer tilltalande butik.

Thorax-Kärlkliniken på Universitetsjukhuset i Linköping har i jämförelse med liknandeoperationskliniker längre väntetid för behandling än riksgenomsnittet. Detta problem med långaväntetider, överbeläggning samt ett allt större intresse för Lean har varit incitament till attgenomföra en djupare studie av Thorax-Kärlklinikens patientflöde. Logistik som ämnesområdehar på senare år fått större uppmärksamhet inom sjukvården och tanken är att ett systematisktlogistiskt tänkande kan bidra till att förbättra välkända problem inom sjukvården såsomtillgänglighet, kvalitet samt effektivitet. Denna studie fokuserar på hur ett jämnt och stabiltpatientflöde ska kunna skapas, där författarna har valt att utgå från teorier angående hurvariationer påverkar verksamheten och hur variationer kan hanteras. Förseningar ochväntetider inom sjukvården orsakas inte på grund av för lite resurser, utan framför allt för attresurserna används på fel sätt och inte anpassas till de variationer som finns.

Den ökade betydelsen av att som företag ha ett starkt varumärke för att synas på marknaden har inneburit att det läggs ner allt mer tid och resurser på varumärkeshöjande aktiviteter inom företagen. Den växande virtuella världen och den ökade handeln på Internet har i kombination med vikten av ett starkt varumärke skapat en komplicerad situation. Vagabond är ett svenskt varumärkesproducerande skoföretag som har ställts inför de möjligheter och svårigheter som den ökade Internetanvändningen har inneburit. Expansionen genom försäljning via återförsäljare på Internet har inneburit att svårigheterna med att kontrollera hur varumärket framställs på olika sidor på Internet har ökat. Den totala skokonsumtionen har ökat de senaste åren och konkurrensen på skomarknaden har blivit stor, vilket bidrar till att vikten av att sticka ut blir allt större.Syftet med vår studie är att förklara hur det varumärkesproducerande företaget, i vårt fall Vagabond, arbetar med att framställa och bevara sitt varumärke och vidare hur de Internetbaserade återförsäljarna resonerar kring sina produkters varumärken.

Det är inte alltid företagen går med vinst utan det händer att ett beskattningsår slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och även internationellt tillåter företagen att spara denna förlust till ett år med vinst vilket resulterar i ett lägre skattemässigt resultat. I det fall flera beskattningsår slutar i förlust får de läggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framåt på obestämt tid. Reglerna avseende förlustutjämning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregående utredningar gäller i mycket fortfarande idag. Idag återfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i  Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgått många förändringar i form av både förenklingar och spärrande lagstiftning.

Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

Årligen kommer det in många önskemål till Trafikverket där bland annat invånare önskar förbättringsåtgärder längs stråk, gator och vägar. Av de önskemål som berör byar som ligger längs med landsvägar handlar många av önskemålen om att invånarna önskar separata gång- och cykelvägar genom byn. Detta på grund av att landsvägen många gånger är den enda vägen som finns för oskyddade trafikanter att röra sig på genom byn. En åtgärd som Trafikverket relativt snabbt och till lägre kostnad kan utföra är bredare vägrenar. Vilka ökar utrymmet för de oskyddade trafikanterna och samtidigt medför att körbanan smalnas av för fordonstrafiken vilket i sin tur får en hastighetsdämpande effekt för förbipasserande fordonstrafik.Det saknas tydliga riktlinjer och rekommendationer för i vilka vägmiljöer som bredare vägrenar lämpar sig bäst.

Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

I södra Kurdistan där exploatering, utbyggnad och förtätning av nya respektive befintliga bebyggelseområden sker är dagvattensituationen mycket allvarlig. Arealerna av hårdgjorda ytor ökar stadigt med exploateringen. Infiltrationen av nederbörd i tillrinningsområden minskar ständigt. Stora mängder regn avrinner från ytor som en gång var genomsläppliga till lågt belägna och känsliga områden. Flödestopparna blir stora och icke reglerade vid såväl extensiva som måttliga regn. Dåligt dimensionerade och utformade dagvattensledningssystem medför snabba belastningar på ledningarna så att läckage och bräddning av smutsvatten i bebyggelseområden blir ett faktum. Bebyggelsen vid närliggande torra vattendrag riskerar att drabbas av ständiga översvämningar. I områden där man har sprängt berg och branta slänter för att anlägga vägar och annan infrastruktur blir marken känslig för erosion. Instabil och dåligt utförd schaktning gör att många byggnadsanläggningar utsätts för skred när marken utsätts för långvarigt regn. Nederbörd i stadsbebyggelsen förknippas alltid i folkets minne som en besvärlig situation med bland annat spridning av föroreningar och dålig åtkomlighet genom stadens olika delar. Dessa problem och den allvarliga situationen och avsaknaden av ett anpassat och fungerande dagvattenledningssystem i södra Kurdistan (studieområdet) ledde till mitt val av ämne för detta examensarbete. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första delen består av utförliga observationer i studieområdet. Dagvattenhanteringsproblematiken i södra Kurdistan beskrivs här både i ord och bild. Här görs också en genomgång av ett antal problem, bland annat av urbanisering samt ökad andel hårdgjorda ytor och vattenförbrukning. Andra delen av arbetet består av en litteraturstudie där dagvattenhanteringsutveckling i Sverige beskrivs med en översiktlig presentation av ett antal exempel på dagvattenhantering både i Sverige och internationellt. Målet är att konkretisera dagvattenproblematiken i södra Kurdistan och att arbeta på ett underlag som skulle kunna fungera som arbetsmodell för vad man kan göra för att lösa dagvattenproblematiken i södra Kurdistan. För att ta fram ett sådant underlag visar jag vilka byggstenar som ingår i dagvattenhanteringssystemen och dels vilka problem dessa är anpassade för. I en tabell redovisar jag ett antal exempel på tänkbara lösningar utifrån både svenskt och internationellt dagvattenhanteringsperspektiv. Min metod har varit att göra besök på det valda studieområdet (södra Kurdistan) för att tydligt kunna redogöra för vilka dagvattenproblem som finns där. Jag kommer att utföra ett antal observationer på områdets dagvattenanläggningar för att se hur de är konstruerade och utformade, samt hur dagvattnet hanteras allmänt i södra Kurdistan. Målet är att arbeta fram ett dokument i ord och bild om dagvattenproblematiken. I min studie ingick därför två genomförda besök i studieområdet ett i januari och ett i september 2011. Resultatet av dessa besök sammanställde jag sedan i detta examensarbete. Till min litteraturstudie har jag utgått ifrån böcker och tidskrifter i ämnet dagvattenhantering. Jag har även läst tidigare publicerade examensarbeten om 4 dagvattenhantering för att få bredare kunskaper i ämnet. För kompletterande bildmaterial har jag i första hand använt mig av digitala källor. En avgränsning är gjord i och med att jag i mitt arbete beskriver dagvatten-­? hanteringsproblematiken i allmänhet med inriktning på urbana miljöer utan att begränsa mig till någon specifik stad. Jag har Fokuserat på ett problem i taget, och med egna kommenterar och med hjälp av kompletterade bilder försöker jag tydliggöra dessa. Ett av de grundläggande problemen med dagvattenhantering i södra Kurdistan är att man avleder allt dag -­? och DBT (dusch, bad och tvätt)-­? vatten från bostadsområden, industriverksamheter och trafikytor i gemensamma ledningar. Det innebär att kemikalier och skadliga ämnen från de olika verksamheterna kommer in i dagvattenledningarna utan att någon åtgärd görs för att hindra dessa skadliga ämnen att komma ut i naturen. Eftersom det inte finns någon form av system eller reningsverk för rening av dag-­?och avloppsvatten innan och efter avledningen innebär det att det förorenade vattnet därför blir svårt att återanvända och dra nytta av. Ett annat problem är att avledningsnätet på grund av ålder och dålig dimensionering läcker ut till markytan och vidare ut i marken, vilket kan innebära stora miljöproblem i framtiden. Kunskap och vikten av lokal dagvattenhantering kan därför vara viktig att påpeka och förmedla till berörda myndigheter i södra Kurdistan, bland annat är det viktigt att hänsyn tas till de lokala förutsättningarna vid planering och projektering av nya exploateringsområden. Nya lösningar ska prioriteras före de traditionella dagvattenlösningarna. Dessutom bör miljöplaner och miljökrav på sikt fastställas och tillämpas i kommunernas stadgar och översiktliga planer. Målet är att i framtiden ska exploatering, planering och utbyggnad av nya bostads-­? och industriområden också utgå från dessa planer och krav. Myndigheternas strävan ska även vara att arbeta för en god och hållbar mark och vattenförvaltning i landet. Genom att dra nytta av Sveriges och andra EU-­?länders varierade erfarenheter vad gäller lokal dagvattenhantering kan dessa möjligtvis också tillämpas (mer eller mindre) i södra Kurdistan med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna. Tanken med detta arbete om dagvattenhantering i Sverige och internationellt är att det ska kunna bli en inspirationskälla för myndigheterna i södra Kurdistan. Att det i framtiden ska leda till bättre dagvattenhanteringsarbete med miljökvalitet som utgångspunkt..

Denna studie har visat att NLP-coacher upplever att de arbetar mycket med någotsom de kallar för rapport. Det är ett sätt för dem att närma sig och skapa samspelmed sin klient. Genom att skapa god personkemi lättar coacherna upp stämningenoch lägger en god grund för arbete med klienten. God rapport leder till, vadcoacherna upplever, ett bättre sinnestillstånd för att diskutera problem ellerutmaningar. Rapport skapar de genom att matcha och försöka passa in i klientensvärld.