Denna uppsats behandlar engelska som främmande språk och vilken roll genus kan spela för elevers lärande av språket. Genom observationer och enkäter i år 5 och år 6 har vi undersökt hur aktiva eleverna är under lektionsförloppen och vilken inställning de har till engelska som ämne. Undersökningen visar att pojkar och flickor har skilda intressen och detta kan påverka språkinlärningen. Pojkarna tog överlag större plats i klassrummet än flickorna gjorde. Pojkarna var mer aktiva under talövningarna medan flickorna var mer koncentrerade vid självständigt arbete och fokuserade på lärandet.

Abstract Hansen, Caisa och Wohlert Karolina (2012). Barns kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete kommer att handla om kommunikationen ur ett genusperspektiv i en grupp av 4- och 5-åringar i den fria leken. Frågeställningar som besvarades är följande: Hur kommunicerar pojkar med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor och pojkar med varandra i blandad grupp under den fria leken? I tidigare forskning beskriver vi hur ett barn tidigt lär sig vilket kön de tillhör och hur barn tidigt har en tendens att välja lekkamrater av samma kön.

Denna uppsats handlar om att beskriva vilka leksaker flickor respektive pojkar lekte med på en förskola och hur de lekte med dessa, samt genom ett påverkansförsök ge en förståelse för hur vi som pedagoger kunde påverka barnen till könsöverskridande val av leksaker. I arbetets bakgrund använde vi oss av forskningslitteratur som behandlade syftets olika delar. Som metod för att uppnå vårt syfte, har vi använt oss av ostrukturerade observationer som vi utfört i en barngrupp på en förskola inom Luleå kommun. Observationerna har utförts vid sexton olika tillfällen under en femveckors period, och har pågått i femton minuter vardera. I vår undersökning kom det fram att det fanns skillnader mellan flickor och pojkars val av leksaker.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka genusskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv i klassrummet samt om det sker någon förändring i synen på dessa skillnader hos flickor och pojkar från år 7 till år 9. Undersökningen valde vi att genomföra i två grundskolor. En enkät delades ut till fyra skolklasser, två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. Observationer med observationsschema genomfördes i två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. De beteenden som vi valde att observera mellan flickor och pojkar i klassrummet var främst verbala yttranden, interaktionen mellan könen och känslouttryck.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.

I denna uppsats har jag försökt belysa vad som legat till grund för att fatta ett beslut om att starta en riktad fritidsgårdsverksamhet bara för tjejer år 2006 i Borås. Jag har också velat studera vad som attraherar flickorna med verksamheten och om traditionell fritidsgårdsverksamhet i närområdet påverkats. För att få svar på dessa frågor har jag intervjuat politiker, tjänstemän och fritidsledare. Flickor som besöker Tjejgården och Göta fritidsgård har fått svara på en enkät och jag har som komplement också studerat en tidigare fritidsgårdsenkät som Borås Stad genomförde hösten 2006. I mitt resultat kommer jag fram till att Borås Stad både behövde tillgodose ett behov av verksamhet för tjejer och att man på detta sätt också ville förebygga eventuella framtida svårigheter hos målgruppen.

 Syfte och frågeställningarSyftet var att studera genuspositioner hos eleverna under sam- respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågor: Vilka genusskapande handlingar och beteenden kan vi upptäcka bland flickor och pojkar i idrottsundervisningen? Hur förändras elevernas beteenden och handlingar när eleverna undervisas i sam- respektive särundervisning?MetodDe metoder som använts i studien var kvalitativa observationer och intervjuer. Studien inleddes med 28 observationer med fokus på kritiska händelser, då vi antecknade händelser där eleverna upprätthöll eller bröt de traditionella könsmönstren. För att få en djupare förståelse för elevernas tankar och upplevelser kring de händelser vi observerat valdes sju personer ut för intervju.

Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man kan öka flickors självkänsla och självaktning genom gruppstärkande övningar. Vi genomförde vår undersökning med åtta flickor i årskurs 4 från en skola i Luleå. Under sex veckor arbetade vi med flickorna vid två tillfällen per vecka, där varje övning var kopplat till vårt syfte. För att kunna utläsa något resultat gav vi flickorna en enkät att besvara före undersökningen och en efter. Dessutom gjorde vi fortlöpande observationer under arbetets gång.

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hälsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg än flickorna. Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa. Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Studien genomfördes som en laboration i biologi i tre åttondeklasser med totalt 42 elever. Elevernas skriftliga svar på frågor i anslutning till laborationen utvärderades med en utvecklad SOLO-taxonomi. Under laborationen observerades sex elever och anteckningar av deras samtal utvärderades också i den utvecklade SOLO-taxonomin. Efter laborationen intervjuades 17 elever. Resultatet av analysen av elevernas skriftliga svar visar att flickorna har tilldelats högre nivåer på sina svar och att de använt fler ord i svaren.

Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om varför det finns skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, samt lärarnas uppfattningar om varför ämnet idrott och hälsa är enda ämnet pojkar har bättre betyg i än flickorna. För att ta reda på det här har en kvalitativ studie gjorts där insamlingen av information och empiri skett genom intervjuer av gymnasielärare. Det är en genusteori som genomsyrar arbetet. Lärarna säger att skolans system är mer gynnsamt för flickor och deras arbetssätt. Idrott och hälsa är pojkarnas ämne för att det intresserar dem mer, de har bättre närvaro där jämfört med skolans övriga ämnen och de tar för sig mer vilket gör att flickorna hamnar i skymundan. .

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.