Syftet med denna studie Àr att belysa psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med Àldre patienter. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem Àldre legitimerade psykoterapeuter. I intervjuerna lÄg fokus pÄ följande frÄgestÀllningar, förekommer specifika drag hos en Àldre patient, hur ser den  psykoterapeutiska processen ut med Àldre patienter och har psykoterapeutens egen Älder och livserfarenhet betydelse för psykoterapi med Àldre patienter. Resultatet visar att Äldras Àr ett nytt livsskede i en mÀnniskas liv, som innebÀr förluster, sorger men ocksÄ utveckling och fördjupad sjÀlvkÀnnedom. En tid av försoning och integritet.

Emulering och simulering omfattar ett brett spektrum av varierande tekniker pÄ olika nivÄer, som involverar bÄde mjuk-, och hÄrdvaruparadigm. Denna rapport Àr utformad utifrÄn ett arkitekturellt perspektiv och Àmnar att Äterge en kortfattad studie av Àmnen relaterade till design av en generell referensarkitektur för emulatorer.SÀrskilt fokus har lagts pÄ sammansÀttningen av de olika komponenter som vanligtvis utgör en emulator, och dessa stÀlls sedan i jÀmförelse med den arkitektur, skapad av Von-Neumann, som idag anvÀnds i den moderna datorn.MÄlet Àr att identifiera de mest lÀmpade arkitekturella strategierna för att kunna uppnÄ kvalitetskrav som flexibilitet, generalitet och funktionell lÀmplighet. Vid skapandet av en prototyp görs en avvÀgning mellan olika tekniker, vilket resulterar i en hybrid mellan tidskritiska och hÀndelsedrivna paradigm. Vidare jÀmförs befintliga arkitekturer dÀr modularitet mellan komponenter visar sig vara en Äterkommande egenskap inom samtliga designer.Det viktigaste resultatet vi kom fram till Àr att en tillstÄndsmaskin ofta har en betydande roll inom hÀndelsedrivna system. För den prototyp som designats resulterade detta i en tillstÄndsmaskin med svagt kopplade deltillstÄnd som tillsammans leder till aktivering av olika huvudtillstÄnd, nÄgot som gÄr i linje med icke-Von Neumann-alternativ..

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande samt vilka belöningar som Àr av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken Àr född pÄ 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte och för att fÄ en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom omrÄdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har Àven studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gÀllande den yngre genera-tionens vÀrderingar och attityder. Uppsatsen Àr av förstÄelsekaraktÀr och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vÄrt empiriska material.Resultat: VÄra slutsatser Àr att möjlighet till utveckling och lÀrande i en förÀnderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra vÀrderingar, individuell kompetensplanering, sjÀlvstÀndighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar Àr viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rÄdande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer sÄsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju Àldre de blir.

Bakgrund: Det postindustriella samhÀllet har fÄtt en ny syn pÄ arbetaren dÀr man ska vara sjÀlvgÄende mÄngkunnig och flexibel, vilket Àr helt andra krav Àn de som fanns under industrialismen. DÄ en allt större konkurrens infinner sig pÄ arbetsmarknaden, fÄr företagen Àven en möjlighet att stÀlla ibland till synes orimliga krav pÄ sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer ÄtrÄvÀrda att behÄlla, till skillnad frÄn den som inte Àr flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.

Detta examensarbete genomfördes vÄren 2013 pÄ Karlstads universitet dÀr TD Rail & Industry i VÀsterÄs stod som uppdragsgivare. Projektet innefattade att kartlÀgga nuvarande omlastningslösningar av enhetslaster mellan jÀrnvÀgstransporter och vÀgtransporter, och utarbeta en konceptuell omlastningslösning med fokus pÄ att öka jÀrnvÀgstransporternas flexibilitet gentemot vÀgtransporterna. DÀr vikten lades pÄ att utarbeta ett vÀlarbetat helhetskoncept.Projektet genomfördes med designprocessen som grund och innehöll bland annat momenten; förstudie, kravspecificering, idégenerering, konceptval m.m.Resultatet blev en vidareutveckling av det redan befintliga systemet CCT som bygger pÄ horisontell överföringsteknik och möjliggör dÀrför omlastning av enhetslaster direkt under kontaktledning. Skillnaden mellan RES och CCT Àr att man tagit bort ombyggnationen av tÄgvagn och lastbilschassi, som var en av CCTs stora svagheter, genom tvÄ hydrauliska ?teknikplattor?.

Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes pĂ„ uppdrag av BT-Europe i Mjölby pĂ„ avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT Ă€r i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och Ă€r idag vĂ€rldsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvĂ€rvades BT av Toyota och detta skapade en vĂ€rldsledande konstellation inom truckbranschen.Bakgrunden till undersökningens syfte Ă€r att arbetet med att effektivisera och förbĂ€ttra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt pĂ„ grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 Ă„ren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av fĂ€rdiga produkter och reservdelar.I dagslĂ€get finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen pĂ„ BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt pĂ„ varje marknadsbolag i VĂ€steuropa.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara, med fallföretaget som utgÄngspunkt, om det finns ett samband mellan innovation och kaos och i sÄ fall hur det kan se ut i liknande innovativa kunskapsföretag. Vi ska Àven beskriva vilka möjligheter och hinder kaos medför för sÄdana företag och för deras innovationsförmÄga. FrÄgestÀllningen som ska besvaras lyder; hur ser sambandet ut mellan innovation och kaos i innovativa kunskapsföretag och hur pÄverkar det arbetssituationen? Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av ett företag inom PR-branschen, i vilken arbetssÀttet har varit abduktivt. Den data som ligger till grund för uppsatsen Àr i första hand telefon- och mailintervjuer med nio av de anstÀllda samt VD:n för fallföretaget, men Àven företagsinternt material, artiklar, statistik och egna anteckningar frÄn föredrag om Àmnet har anvÀnts.

Time care Àr ett datorbaserat schemalÀggningsprogram som tar hÀnsyn till bÄde arbetsgivare och de anstÀlldas individuella önskemÄl angÄende arbetstider. UtgÄende frÄn den ram verksamhetens bemanningsbehov utgör registerar personalen in individella önskemÄl om arbetstider inför en given schemaperiod. Det Àr ocksÄ möjligt att lÀgga veto för tider dÄ man av olika orsaker inte kan eller önskar arbeta. Detta gör att varje arbetstagare fÄr en möjlighet att utforma sitt personliga schema för den angivna tidsperioden. Fokus pÄ denna uppsats kommer att ligga pÄ vad denna organisationsförÀndring (TimeCare) medför pÄ personal och arbetsgivare i frÄga om flexibilitet och effektivitet.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Den hÀr uppsatsen lÄter sex unga journalister komma till tals med avseende pÄ hur de tÀnker kring förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tÀnker kring sin karriÀr, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utstrÀckning kringgÄr lagen om anstÀllningsskydd (LAS). Det innebÀr att mÄnga journalisters första arbetslivserfarenheter bestÄr av vikariat och tillfÀlliga anstÀllningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser pÄ det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det Àr att komma ut i arbetslivet frÄn en journalistutbildning. En viktig slutsats frÄn studien Àr att de sex intervjupersonerna pÄ olika sÀtt fÄtt anpassa sina liv efter branschens krav pÄ flexibilitet, tillgÀnglighet och rörlighet.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet Àr att undersöka lÀndernas modeller för att se hur bÄda lÀndernas arbetstagare och arbetsmarknad pÄverkas. Kan Sverige eventuellt lÀra sig nÄgot av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen prÀglas av en stor flexibilitet vilket bÄde gör det lÀttare att anstÀlla och sÀga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anstÀllningsskydd, dÀrför finns det inte heller nÄgra turordningsregler som kan tillÀmpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar pÄ att turordningsreglerna bÄde bidrar till att unga pÄ arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lÀgre.

Syftet med denna undersökning Àr att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebÀr i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det sÄg ut tidigare pÄ arbetsmarknaden och Sveriges lagar angÄende förÀldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som Àr förmÄgan att hantera bÄde arbetssfÀren och icke-arbetssfÀren utan att nÄgon av sfÀrerna tar över eller sÀtter press pÄ den andra. VÄrdkapital Àr Àven ett viktigt begrepp i denna undersökning och det stÄr för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, Àldre eller sjuka familjemedlemmar.

I Sverige sÄ har anvÀndningen av inhyrd arbetskraft under de senaste Ären starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). AnvÀndningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja frÄn företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kÀrna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier pÄ hur företagets inre maktförhÄllanden pÄverkas av en sÄdan organisering.Syftet med denna studie Àr att beskriva och kartlÀgga hur en organisations maktstrukturer pÄverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnÄ detta syfte sÄ har en kvalitativ studie, bestÄende av observationer och intervjuer, genomförts pÄ ett företag inom den marina tillverkningsindustrin.Studiens resultat visar pÄ att företagets informella maktstrukturer Àndras till följd av anvÀndningen av inhyrd arbetskraft.

Studiens syfte Àr att utifrÄn tvÄ företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten Àr vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus pÄ immateriella vÀrden och flexibilitet, i förhÄllande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket prÀglas av bland annat ökade krav pÄ flexibilitet för sÄvÀl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet Àr enligt Allvin et al.

Detta arbete har bestÄtt i att utveckla en mobil förnyelsebar energikÀlla för hjÀlparbetare och expeditioner. Efter kontakt med LÀkare Utan GrÀnsers internationella avdelning för logistik framkom att organisationen vid fÀltarbete saknar en pÄlitlig energikÀlla för att tillgodose sitt basbehov av el. Resultatet Àr en vattendriven elgenerator som alstrar ström frÄn forsande vatten i floder och bÀckar. De största fördelarna Àr mobiliteten, den enkla och snabba installationen och kontinuiteten i elproduktion..