Bakgrund: Företagsskandaler har varit förekommande i svenskt nÀringsliv, med exempel sÄsom AB Kreuger & Toll. Skandalerna har medfört minskat förtroendet för nÀringslivet men som en lösning har Svensk kod för bolagsstyrning utformats.Syfte: Sedan implementeringen av Koden Är 2005 har det skett en utveckling, vilket vÄrt syfte Àr att beskriva. Syftet Àr Àven att beskriva och förklara de svenska företagens förhÄllningssÀtt till Koden samt ge en förklaring till denna utveckling.Metod: Uppsatsen Àr genomförd med hjÀlp av en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Den kvalitativa metoden bygger pÄ en deduktiv forskningsansats och i den kvantitativa anvÀndes en abduktiv ansats. I den kvalitativa undersökningen genomfördes sju intervjuer med respondenter pÄ Small Cap.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i grÀnslandet mellan tvÄ organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som pÄverkar konsulters formella tillhörighet samt deras kÀnsla av tillhörighet respektive utestÀngning hos kundföretagen.Vi har för att genomföra denna studie anvÀnt oss av ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen.Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos bÄda företagen samtidigt som den kÀnslomÀssiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i grÀnslandet mellan organisationer Àr problematisk, frÀmst pÄ grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast kÀnner sig som en del av den sociala gemenskapen dÄ de Àr ute pÄ uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anstÀlld personal. Chefernas Ätskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget pÄ samma villkor som fast anstÀlld personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter.Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet.

Vi har i denna uppsats gjort en fallstudie kring hur rutiner och tillvÀgagÄngssÀtt för medarbe-tarsamtal ser ut pÄ ett företag inom företagshÀlsovÄrden, Alviva. Bakgrunden till att vi genom-fört studien Àr, förutom ett intresse hos oss att lÀra oss mer om omrÄdet, att det pÄ företaget framkommit att en tredjedel av medarbetarna inte upplever att medarbetarsamtalen fungerar optimalt.Vi definierar medarbetarsamtal som ett systematiskt samtal mellan medarbetare och chef som syftar till planering och ett ömsesidigt utbyte av information. Medarbetarsamtalet bör ocksÄ innehÄlla en utvecklingsplan för medarbetaren och Àr ett sÀtt att se hur medarbetaren presta-tion i relation till företagets övergripande mÄl.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur tillvÀgagÄngssÀttet ser ut och hur det av medar-betarna upplevs fungera samt att se om det finns nÄgon koppling mellan medarbetarsamtalen och arbetsmotivation. Vidare ville vi Àven undersöka vilka betydelsefulla faktorer medarbe-tarna ser i medarbetarsamtalen och vilka förbÀttringsförslag de önskar. För att ta oss an upp-giften har vi dels granskat dokument samt genomfört ett flertal intervjuer med medarbetare pÄ företaget.

Författare: Johan Binnelid, Lars Carlsson, Tobias Olsson LÀsÄr: VÄrterminen 2001 Handledare: Anders Hederstierna Problem: Under vÄr tid pÄ Blekinge Tekniska Högskola har vi upplevt ett volatilt börsklimat. Detta borde, enligt de teorier vi lÀst om, medföra en höjd kapitalkostnad, vilket innebÀr en minskad investeringsbenÀgenhet och dÀrmed en vilja att förÀndra företagets kapitalstruktur. Vi var Àven intresserade av att se om det volatilia börsklimatet hade nÄgon inverkan pÄ företagens utdelningspolicy. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om den systematiska risken pÄ Stockholmsbörsen har förÀndrats under perioden 1998-2000 och i sÄ fall vilka effekter detta har fÄtt för företagen inom IT/telekombranschen med fokus pÄ investeringsbenÀgenhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy. Metod: Vi har valt att studera fem olika företag inom IT/telekombranschen. VÄr undersökning har bestÄtt av att vi först berÀknat den systematiska risken samt aktieÀgarnas avkastninskrav för respektive företag och sedan genomfört intervjuer med nyckelpersoner hos bolagen. Slutsats: De företag vi undersökt lÄter generellt sett inte aktieÀgarnas avkastningskrav pÄverka den egna verksamheten.

University of ÖrebroDepartment of social SciencesSociology, Contnuation Course, 61-90hp.Essay 15hp. Spring 2008Title: Who is resbonsible? A soceityscientific discussion about burnout.Author: Emilie FuchsAbstractThe purpose with this essay is to do a critical comparation between two different perspectives, burnout as an individual problem and burnout as a social problem. The first perspective states that the individual itself is responsible for her sickness while the second perspective states that the society and foremost the labour market should work in order to prevent people from beeing burned out. With that purpose in mind I want to enlighten and hopefully bring up the topic for discussion.The essay is based upon the following questions:? How can you sociologically understand the labour market of today?? How can you understand burnout in an individual context?? How can you understand burnout in a social context?By studying and reading four books, I have presented the two different perspectives of burnout.

Jag har valt att utreda förÀndringen av regleringar för tidsbegrÀnsat anstÀllda. Mot bak-grund av att detta Àr en grupp arbetstagare som vÀxer och som har ett sÀmre anstÀllnings-skydd Àn tillsvidareanstÀllda, anser jag att det Àr ett intressant omrÄde att undersöka. Eftersom Sverige numera följer direktiv frÄn EU Àr mitt syfte att analysera hur svensk arbetsrÀtt, med fokus pÄ visstidsanstÀllda, har pÄverkats av EG-rÀtten. FrÄgestÀllningen blir dÀrmed; pÄ vilket sÀtt har svenska lagar och regler för tidsbegrÀnsat anstÀllda reformerats under Sveriges medlemskap i EU och varför har det skett en förÀndring? För att besvara frÄgan har jag valt att göra en litteratur- och dokumentstudie.

SammanfattningTitel: En JĂ€mförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker frĂ„n Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker ForskningsfrĂ„gor:? AnvĂ€nder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien Ă€r att göra en jĂ€mförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. VĂ„ra undersökningsobjekt avgrĂ€nsas till Svenska nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och universalbanker.

Medarbetarnas kompetens och skicklighet Àr direkt kopplat till en verksamhets lönsamhet och effektivitet. SkÄnska kommuner stÄr de nÀrmaste Ären inför en ekonomisk kris, vilket bland annat troligen kommer att medföra uppsÀgning av personal. Denna studies syfte Àr att undersöka om skÄnska personalchefer, inom kommunal verksamhet, upplever att turordningsreglerna i Lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) pÄverkar deras möjlighet att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsÀgningar och i sÄ fall hur. Vi har intervjuat fem personalchefer (eller motsvarande befattning) i fem olika kommuner om hur deras respektive kommuner arbetar med kompetensförsörjning och hur deras instÀllning Àr till 22§ LAS. Resultatet visar att 22§ LAS, till viss del, upplevs begrÀnsa kommunernas möjligheter att tillvarata personal med kompetens och skicklighet vid uppsÀgningar. Möjligheterna att tillvarata kompetens och skicklighet ansÄgs begrÀnsas ytterligare av de fackliga organisationernas ovilja till att upprÀtta avtalsturlistor.

Denna rapport behandlar ett examensarbete pĂ„ D-nivĂ„ inom produkt ochprocessutveckling utfört av en student pĂ„ MĂ€lardalens högskola frĂ„n oktober 2008 tillmars 2009. Examensarbetet utfördes i samarbete med det svenska företaget EBSSweden AB. Detta Ă€r en censurerad version av den fullstĂ€ndiga rapporten. Bilder pĂ„den fĂ€rdiga designen samt vissa bilder frĂ„n konceptgenereringen Ă€r borttagna pĂ„ EBSbegĂ€ran. Även ritningsunderlaget i bilagorna Ă€r borttagna.EBS utvecklar förstĂ€rkare, högtalare, effektpedaler samt annan utrustning förprofessionella och halvprofessionella basister.Syftet med examensarbetet var att formge en basförstĂ€rkare med fokus pĂ„anvĂ€ndarvĂ€nlighet och ergonomi kopplat till ett specifikt företag och deraskundgrupp.

Detta examensarbete har utförts pÄ OEM International, en Teknikhandelskoncern som frÀmst sÀljer smÄ komponenter för industriautomatisering. Snabb tillvÀxt medförde trÄnga och urvuxna lager, en pÄ sikt ohÄllbar situation som resulterade i planer pÄ ett nytt, större lager. Bygget av detta nya, stora lager i TranÄs blev startpunkten för diskussioner kring hur lagerverksamheten egentligen bör bedrivas pÄ lÀmpligast sÀtt. Tankar pÄ att ha ett stort centrallager istÀllet för dagens mindre, regionala vÀcktes, men dÄ ifrÄgasattes ocksÄ vilka konsekvenser en sÄdan förÀndring skulle bÀra med sig. Syftet med denna studie Àr dÀrför att identifiera vilka faktorer som företag bör beakta vid beslut om eventuell överföring av befintliga regionala lagerpunkter till central ort.

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrÄ. Fokus pÄ den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. DÀrför var mina ledord genom arbetet motsatspar sÄ som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt.Jag har sjÀlv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som Àr berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gÄng. Det var viktigt att arbetet fick sÄ stor verklighetsförankring som möjligt.Under arbetets gÄng har dialog med aktörer frÄn kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef pÄ bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef pÄ bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handlÀggande planarkitekten).NÀra dialog, studiebesök och enkÀtundersökningar med tre olika förskolor lade ocksÄ grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelÀrare Gökboets förskola), Personalen pÄ Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen pÄ Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, FörskolelÀrare Storstugans förskola), Personalen pÄ Storstugans förskola.Mitt förslag pÄ förskola vid RingvÀgen i KungsÀngen kommer att vara med under utstÀllningen inför antagandet av detaljplanen för RingvÀgen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mÄl om verklighetsförankring kÀnns uppnÄtt.Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av bestÀndiga material, dÀr möjlighet till flexibilitet över tid finns.

En hel del tidigare forskning tyder pÄ att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv Àr viktigt för att uppleva ett psykiskt vÀlmÄende samt för att kunna prestera bra pÄ arbetsplatsen. DÄ verkstadschefer pÄ ett industriföretag genomgÄr ett stort förÀndringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet pÄverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrÄn pÄverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna fÄ. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, dÀr samtliga respondenter var pÄverkade av förÀndringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men Àven de som upplevde en balans.

ITT Water & Wastewater (ITT) Àr en ledande leverantör och tillverkare av drÀnkbara pumpar, luftare och omrörare. Examensarbetet fokuserar pÄ pumpstationer för trycksatta avloppssystem. ITT vill genom detta fÄ ett underlag för vidareutveckling av pumpstationerna Compit och Micro 7G, i syfte att göra dem mer konkurrenskraftiga. MÄlet med arbetet var att utreda vilka delar av pumpstationerna som Àr i behov av vidareutveckling och presentera förbÀttringar.Pumpstationer för trycksatta avlopp bestÄr av en pumpsump till vilken en sjÀlvfallsledning ansluts. Avloppsvattnet pumpas vidare i en trycksatt ledning till det kommunala avloppet.

För att möjliggöra demonstration av knivbyten i en flishugg behöver en visningsjigg för ÀndamÄlet konstrueras. Eftersom visningsjiggen endast kommer att tillverkas i ett exemplar inriktades arbetet mot produktutveckling för enstycksproduktion. VÀxande konkurrens mellan produktutvecklande företag, i kombination med att hela utvecklingskostnaden kommer bÀras av endast en produkt, leder till höga krav pÄ minskade utvecklingstider. Under arbetet utvecklades dÀrför en arbetsmodell för att effektivisera konstruktionsarbetet. Arbetsmodellen tillÀmpades sedan i arbetet med att utveckla visningsjiggen.

Syftet var att undersöka specialpedagogens funktion som förÀndringsagent i ett pÄgÄende förÀndringsarbete.Föreliggande studie hade en aktionsforskningsansats och studien följde ett pÄgÄende förÀndringsarbete i ett arbetslag. Aktionsforskningsansatsen byggde pÄ att jag i min yrkesroll som specialpedagog Àven hade en forskande ansats. Detta innebar att jag medverkade under arbetslagets mötestillfÀllen och följde samt pÄverkade processen i förÀndringsarbetet, en slags iscensÀttande aktionsforskning. Jag hade tidigare pÄbörjat ett interventionsarbete i arbetslaget med syfte att förÀndra hanteringen av ÄtgÀrdsprogram samt att frÀmja ett mer kollektivt arbete. Det var i detta som studien tog sin utgÄngspunkt för att följa de processer som arbetslaget genomgick.I resultatet framtrÀdde tydligt att det fanns olika förvÀntningar pÄ arbetslagets funktion.