Introduktion: Antal regnbågsfamiljer kommer att öka i Sverige, eftersom fler homo- och bisexuellaställer sig positiva till eller planerar att skaffa sig barn. En del studier har gjorts om barn som levermed homosexuella föräldrar. Det finns även en del studier om pappors upplevelse under den tid parväntar barn och under förlossningsvården. Men kunskapen om hur medmammor i ett lesbisktförhållande upplever barnmorskans bemötande på mödravården under den tid de väntar barn ärbegränsad. Studien kan förhoppningsvis bidra till större kunskap och förståelse för medmammor i ettlesbiskt förhållande.

Vårt examensarbete syftar till att ta reda på om skolan är en institution i ekonomisk kris och vidare vill vi även ta reda på hur vår kompetens som studie- och yrkesvägledare kan användas i denna tid av ekonomisk kris. Vi har intervjuat personer vi ansett varit relevanta för att besvara vår frågeställning. Det vi har undersökt vid intervjuerna är hur det ekonomiska läget ser ut i grundskolorna, hur man kan handla utifrån detta och även har intervjuerna handlat om studie- och yrkesvägledarnas kompetens, både från studie- och yrkesvägledarnas perspektiv och skolledarnas perspektiv i en tid av ekonomisk kris. I vårt examensarbete har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har gjort en intervjustudie där två personer anställda på stadsdelsförvaltningen, två skolledare och två studie- och yrkesvägledare ingått.

HTML (Hyper Text Markup Language) introducerades som ett enkelt och plattformsoberoende språk med syftet att göra information tillgänglig över hela världen och är idag det mest kända och använda språket på webben. När HTML skapades var det huvudsakliga användningsområdet publicering. Efter hand ökade mognaden hos användarna och behovet av mer avancerade tillämpningar ökade. Fler och fler började då inse begränsningarna med HTML och dess enkla struktur. Metaspråket XML (eXtensible Markup Language) är ett universellt format för att strukturera dokument och data på Internet.

ABSTRAKTLinnéuniversitetet, VäxjöInstitutionen för pedagogikPedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter, Examensarbete 15hp Titel                                    Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheterFörfattare                          Lena Hansson och Ann-Sophie HelgessonHandledare                        Stefan SellbjerDatum                                Juni 2015Antal sidor                        30 Nyckelord: Mjuka och hårda färdigheter, social kompetens, framgångsfaktor, påverkan, erfarenhet, pedagogiskt ledarskap Syftet med studien är att undersöka sex stycken ledares förståelse av mjuka färdigheter i det pedagogiska ledarskapet. Studien är baserad på en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och standardisering, analysformen är dataanalys med deduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt. Frågeställningar är: Hur beskriver ledare de mjuka färdigheterna i sitt pedagogiska ledarskap?Upplever ledarna att deras mjuka färdigheter har varit framgångsfaktorer i deras ledarskap? Resultatet presenteras utifrån sex valda teman (kommunikation, bemötande, social kompetens, integritet, flexibilitet, personlig erfarenhet) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier. Resultatet är att det har betydelse vilka mjuka färdigheter man har som ledare, som är avgörande för hur man ska lyckas med sitt pedagogiska ledarskap.

Detta examensarbete undersöker balansen mellan frihet och struktur i informationsförmedlingen i en utställning som bygger på hands on-pedagogik. Arbetet har utgått från utställningen Människokroppen vid Tom Tits Experiment i Södertälje. Utställningen som byggdes 1997, har utformats med en tanke om att skyltar skapar hinder och en motvillighet om att skylta om "rätt sätt".Utställningsytan har idag komprimerats och experimenten har grupperats i två avdelningar. I samband med denna förändring har skyltningen i utställningen kommit att ses över. Detta eftersom föräldrar och andra vuxna besökare utryckt en önskan om mer information.

Ett av de mest komplexa gränssnittsområdena på Scanias lastbilar är gränssnittet mellan komponenter och ramsidobalkarna. Orsaken till detta är att det inte finns något standardiserat gränssnitt på hur infästningen av en rammonterad komponent ska ske, utan varje komponent har idag ett unikt gränssnitt mot ramsidobalken. Detta försvårar möjligheten till fri placering och speglingsbarhet längs ramsidobalkarna.Detta examensarbete har utförts i syfte att ta fram en beskrivning på hur en rammonterad modul bör utformas, vilka gränssnitt den ska ha mot ramen samt vilken standardiserad längdenhet den bör delas in i. Vidare har de komponenter och parametrar som påverkar chassikompositionen studerats för att få en bild över den problematik som finns när en flexibel chassikomposition ska uppnås. Examensarbetet behandlar komponenter mellan hjulhusen och de komponenter som studerats är bland annat: Trycklufttankar, SCR-tankar, ljuddämpare, tvärbalkar, bränsletankar och fjädring.Målet har varit att ge rekommendationer på hur dagens chassikomposition kan förbättras för att öka flexibiliteten och få en mer modulär produkt.Efter övergripande studier av dagens komponenter har ett koncept tagits fram på hur ett gränssnitt bör se ut för infästningen av en rammonterad komponent, var media ska dras och var fästen för påbyggnationer ska placeras.Resultatet visar att den första komponenten bör börja på ett avstånd av 675 mm från det teoretiska framaxelcentrumet i stället för de 700 mm som det är idag.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan.

Ledarskapet har förändrats över tid, samtidigt har också samhället förändrats. Behoven och de egenskaper som stämde överens tidigare för ledarskap har förändrats och kommer att förändras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritära drag där lite hänsyn tagits för de anställdas behov men även mindre förståelse om de anställdas betydelse. Idag är ledarskapet mer situations anpassat där ledaren har insikt om de anställdas behov men där det även ställs högre krav på flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer.Uppstådda situationer kan kräva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det påverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.

Rapporten beskriver förslag på framtidens ?Rear Seat Entertainment? som baseras på användning av pekskärm, istället för de DVD-baserade TV-skärmar som finns i t ex Volvo S80 i dagsläget. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde. Syftet med arbetet var att hitta lösningar som möjliggör användning av ?touchteknik? som kräver armavstånd till displayen.

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Syftet med denna uppsats är att undersöka affärskulturen på den norska marknaden, för att se om det föreligger några skillnader med den svenska affärskulturen och om några av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats är skriven på uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs är utforskande.För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affärskulturen har vi använt oss av flera olika källor. Dels har vi inom området affärskultur sökt efter svenska och norska särdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har även sökt i böcker och på Internet efter affärsrättsliga skillnader mellan länderna.I analysen har vi sedan med hjälp av litteraturen och resultaten från intervjuerna undersökt om det finns några skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att länderna, precis som många tror, är lika finns det också en hel del som skiljer dem åt.

Jag har under min tid som lärare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, så beslutade jag mig för att ta reda på vilka olika lärstilar som finns. Därefter undersökte jag vilken som är min egen lärstil som pedagog. Nästa steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det här fallet den som jag är handledare för. Slutligen ville jag, med hjälp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa på ett mer individanpassat sätt.

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

För det barn som har en funktionsnedsättning finns många tänkbara hinder som kan sätta stopp för leken. Men det finns också stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste åren har tillgängligheten på lekplatser varit ett hett ämne och ett av de tydligaste tecken på detta är att fallskyddsunderlaget på lekplatser allt oftare består av gummiasfalt istället för sand. Det finns däremot få riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgänglig och särskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsättningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta på rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.

Dagens dynamiska affärsmiljö kräver ständig effektivisering för fortsatt lönsamhet på marknaden. Logistik och distribution är områden som av denna anledning hamnat i fokus för förändring eftersom de kan skapa konkurrenskraft. Genom effektiva mätsystem i distributionsverksamheten kan företag styra och utveckla sina distributionssystem efter de krav som ställs och därmed öka sin konkurrenskraft. Mätningar är verktyg för att skapa kunskap och kunskap är en förutsättning för förbättring. Det är mot ovanstående bakgrund som syftet med detta arbete tagit form.