Dagens företag befinner sig i en förÀnderlig omvÀrld som krÀver flexibilitet, kreativitet och innovationsförmÄga frÄn dess aktörer. Bland annat utifrÄn den kritik som framkommit mot traditionell ekonomistyrning, har ett flertal prestationsmÀtningssystem vuxit fram, varav det balanserade styrkortet Àr ett. Att utforma och implementera ett balanserat styrkort Àr ett komplext och resurskrÀvande arbete som Àr mycket avgörande för funktionen. Men att följa upp och uppdatera det Àr Àn betydelsefullare. Ett balanserat styrkort som inte följs upp, Àr till slut ett balanserat styrkort utan funktion.

BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan nÄgra mer resurser i form av personal. PÄ grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) smÄ möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I AllmÀnna rÄd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt dÀr det stÄr att fritidspersonalen pÄ fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport dÀr de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehÄll som med smÄ förÀndringar ser nÀstan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fritidspedagoger planerar och lÀgger upp sin verksamhet pÄ fritidshem i förhÄllande till rÄdande styrdokument.MetodUtifrÄn syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bÀst resultat med tanke pÄ mitt syfte.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Bakgrund: Den palliativa vÄrden handlar om att vÄrda patienter i livets slut. Allt sedan dess start under mitten av 1900 talet fram tills nu har den genomgÄtt stora förÀndringar och meningarna om pÄ vilket sÀtt denna vÄrd ska genomföras Àr nu kluvna. Den moderna palliativa vÄrden mÄl Àr att ge patienter hÀlsomÀssigt god sista tid, nÀr syftet har gÄtt frÄn att bota patienten till att symptomatiskt behandla för att minska smÀrta och obehag av sjukdom. Syfte Att belysa vilka egenskaper och förmÄgor sjuksköterskan inom den palliativa slutenvÄrden anser Àr viktigast för att kunna möta patientens behov i livets slutskede. Metod: I studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer baserade pÄ en intervjuguide enligt Dahlen.

Denna rapport behandlar ett examensarbete pĂ„ D-nivĂ„ inom produkt ochprocessutveckling utfört av en student pĂ„ MĂ€lardalens högskola frĂ„n oktober 2008 tillmars 2009. Examensarbetet utfördes i samarbete med det svenska företaget EBSSweden AB. Detta Ă€r en censurerad version av den fullstĂ€ndiga rapporten. Bilder pĂ„den fĂ€rdiga designen samt vissa bilder frĂ„n konceptgenereringen Ă€r borttagna pĂ„ EBSbegĂ€ran. Även ritningsunderlaget i bilagorna Ă€r borttagna.EBS utvecklar förstĂ€rkare, högtalare, effektpedaler samt annan utrustning förprofessionella och halvprofessionella basister.Syftet med examensarbetet var att formge en basförstĂ€rkare med fokus pĂ„anvĂ€ndarvĂ€nlighet och ergonomi kopplat till ett specifikt företag och deraskundgrupp.

Syftet bakom lÄneförbudet var att införa ett skydd för bolagets borgenÀrer och förhindra att lÄntagare kunde undgÄ eller skjuta upp beskattningen. LÄneförbudet delas in i tvÄ kategorier; nÀrstÄendelÄneförbudet och förvÀrvslÄneförbudet,. Det Àr enligt regeringen viktigt att det finns en viss flexibilitet och dÀrför innehÄller lagen en bestÀmmelse om möjligheten till dispens. För att fÄ dispens frÄn nÀrstÄendelÄneförbudet krÀvs det att synnerliga skÀl föreligger medan dispens frÄn förvÀrvslÄneförbudet kan ges om sÀrskilda omstÀndigheter finns. Om ett förbjudet lÄn föreligger ska detta beskattas enligt IL om inte synnerliga skÀl föreligger.

Arbetslivet har genomgÄtt en förÀndring som resulterat i att individen idag har ett större ansvar för den egna karriÀrutvecklingen. Rörlighet, flexibilitet och att hÄlla sig anstÀllningsbar ses som arbetsmarknadens ledord. Med en samhÀllsförÀndring krÀvs det att det utvecklas nya metoder och verktyg inom studie- och yrkesvÀgledning, för att hjÀlpa individer att anpassa sig till de nya kraven. Studiens mÄl Àr att ta fram ett verktyg, i form av karriÀrrÄd, i syfte att hjÀlpa individer att nÄ deras uppsatta karriÀrmÄl. I den hÀr studien handlar karriÀrrÄd om att lÀra av de som gÄtt före, för att se om det finns nÄgot i deras sÀtt att utveckla sin karriÀr som skulle kunna fungera Àven för andra.

Den nya tidens utmaningar stÀller allt högre krav pÄ effektivitet och flexibilitet hos verksamheter. Traditionella informationssystem har svÄrt att tillmötesgÄ dessa krav. Den serviceorienterade arkitekturen (SOA) betraktas som ett nÀsta steg i utvecklingen, med syfte att hantera denna problematik. FörutsÀttningarna för att ett förÀndringsarbete skall lyckas kan definieras i termer av överblickbarhet, samförstÄelse (medvetenhet) och meningsfullhet. En lyckad övergÄng till SOA förutsÀtter att dessa faktorer har beaktats i förÀndringsarbetet. Begreppet SOA Àr fortfarande nytt för mÄnga och dÀrmed kan förvÀntningar pÄ arkitekturen variera stort.

Bakgrund: För de flesta framgÄngsrika företag Àr det viktigt att ha en leveransförmÄgasom Àr konkurrenskraftig för att kunna uppnÄ den servicenivÄn som marknaden krÀver.Ledtid Àr benÀmning pÄ den tid det tar frÄn att företaget har lagt sin order till dess attordern har levererats. Den tidsskillnad som uppkommer mellan den planerade ledtidenoch den faktiska ledtiden gör att det uppstÄr en osÀkerhet kring leveransplaneringen.Den största orsaken till osÀkerheter eller variation i transportledtiden utgörs avtransporterna av konsumentprodukterna.Syfte:Syftet med studien Àr att identifiera vad det kan finnas för bakomliggande orsakertill variationer som uppstÄr under transportledtiden dÄ konsumentproduktertransporteras frÄn en leverantör fram till ett distributionscenter eller varuhus. Det skaÀven undersökas ifall det finns nÄgra ÄtgÀrder för att kunna begrÀnsa variationer itransportledtiden.Metod: Detta Àr en fallstudie med en deduktiv inriktning, ett positivistiskt perspektivoch med en kvalitativ undersökningsdesign. Den vetenskapliga trovÀrdigheten Àr byggdpÄ de sanningskriterium som tillhör fallstudien; trovÀrdighet och Àkthet.Slutsats: De största bakomliggande orsakerna till variation Àr, konsolidering,volymskillnader över Ären, transporter kommer förtidigt eller försenat, fÀrjeförseningar,strejker, vÀderförhÄllanden, strejker, byte av transportör eller transportsÀtt, omlastning,kontroller i tullen, felaktiga dokument, hantering av stora volymer, IT-system. DeÄtgÀrder som finns för att kunna begrÀnsa variationer Àr, automatiserade terminaler,bÀttre kommunikation, ökad flexibilitet, semi-trailrar, elektronisk deklaration,sÀkerstÀlla korrekt tulldokumentation, koppla samman container till enheter, flexibeltIT-system..

VÄr studie handlar om hur EU:s arbetstidsdirektiv har implementerats inom den svenska Àldreomsorgen, sett ur enhetschefens perspektiv. Syftet med studien Àr att förstÄ vilken betydelse implementeringen haft och hur enhetschefen hanterat implementeringen i förhÄllande till information, delaktighet och förÀndringsvilja. Dessutom vill vi veta om enhetscheferna har uppmÀrksammat nÄgra konsekvenser för personal och omsorgstagare. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod och vÄra informanter Àr verksamma som enhetschefer inom Àldreomsorgen, med inriktning sÀrskilt boende. De resultat vi fÄtt fram har analyserats utifrÄn modeller som tidigare anvÀnts inom implementeringsforskning.

Syfte: Vi vill ta reda pa? hur teknikutvecklingen relaterad till VoD pa?verkar beteendet hos unga vuxna och hur detta beteende fo?ra?ndrar tv-tittandet i denna ma?lgrupp.Teori: Denna studie anva?nder huvudsakligen tva? teorier fo?r att underso?ka problemet. Den fo?rsta teori som tas upp a?r Diffusion of innovation, Rogers (2003) som diskuterar innovationers spridning och pa?verkan i samha?llet. Fo?r att vidare underso?ka beteendet hos unga vuxna anva?nds Jakob Bjurs avhandling Transforming Audiences (2009) som underso?ker individualiseringens mo?nster inom tv-tittande.Metod: En kvalitativ empirisk fallstudie baserad pa? intervjuer av fokusgrupper samt personintervju.

Inledning: Arbetsrummet Àr nÄgot som psykodynamiskt skolade psykoterapeuter medvetet förhÄller sig till och anvÀnder sig av pÄ olika sÀtt i professionen. Syftet med den hÀr studien var att belysa nÄgra psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning.FrÄgestÀllningarna utgÄr ifrÄn vad utformningen pÄ arbetsrummet har för betydelse för den enskilde terapeuten och den psykoterapeutiska processen. Metod: I studien anvÀndes en kvalitativ metod och fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuades.Resultatet visar att de intervjuade psykoterapeuterna har mycket kunskap kring betydelsen av det terapeutiska rummet och dess utformning. De anpassar sig efter rummets arkitektur och försöker fÄ till inredningen pÄ bÀsta sÀtt för sig och patienten. De Àr mÄna om att patienten har det bra.Möblerna och framförallt fÄtöljerna Àr viktiga i arbetet.

FöretagsvÀrlden, med avseende pÄ företagets mognad och om de vÀljer hemmamarknaden eller den internationella marknaden som den primÀra, tidigare var indelad i tre större omrÄden. Dock har det under de senaste Ären skapats en fjÀrde typ av företag, Born Globals. Dessa företag utnyttjar det faktum att vÀrlden virtuellt sett har blivit mindre, exempelvis genom anvÀndandet av Internet. Dessa verkar skilja sig frÄn de traditionella företagen i bÄde struktur och tillvÀgagÄngssÀtt. Vi analyserar dÀrför i denna studie möjligheten att applicera traditionella affÀrsmodellsteorier pÄ de nya Born Global företagen. Studien avser Àven delvis att identifiera potentiella faktorer för teoretiskt skapande av nya affÀrsmodellsteorier, men ocksÄ till att identifiera en grund till en modell som Born Global företagen praktiskt kan anvÀnda i uppstartsfasen.Hur kan dagens traditionella affÀrsmodellsteorier appliceras pÄ de moderna Born Global företagen, vilken Àr den eventuella diskrepansen och varför?För att besvara problemformuleringen pÄ bÀsta sÀtt genomförde vi fyra djupintervjuer med nystartade företag som avser operera pÄ den internationella marknaden redan i uppstartsfasen.

Syftet med denna studie Àr utreda hur en ökad centralisering av Komatsu Forests reservdelslogistik kan bidra till minskad kapitalbindning samt ge större möjligheter till flexibilitet och kundanpassning i den fysiska distributionen.Idag distribuerar Komatsu Forest reservdelar frÄn sitt centrallager till 21 stycken olika servicedepÄer som drivs av dotterbolaget Komatsu Forest Sweden och som har till uppgift att leverera till alla kunder pÄ den svenska marknaden. ServicedepÄerna lagerhÄller produkter dÀr historiska data skall styra vilken mÀngd artiklar som skall finnas tillgÀngliga. Problemet idag Àr att de förvÀntade lagervolymerna inte överensstÀmmer med de faktiska och företaget erhÄller dÀrför extra kostnader för lagerhÄllning, lagerföring, transporter samt administration.Studiens teori bygger pÄ en bearbetning av Mats Abrahamssons drivkraftmodell och empiriska data grundar sig pÄ en enkÀtundersökning dÀr ett urval ur Komatsu Forest Swedens kundpopulation fÄtt möjligheten att delta. EnkÀtens frÄgor fokuserar pÄ Äsikter kring köpbeteenden, attityder, pris och tillgÀnglighet. EnkÀten skickades ut via ett webbaserat system med en svarsfrekvens pÄ cirka 35 %.

The flexibility of the labour market is considered as an instrument for increasing economic growth.Therefore has the use of flexible employment, also called atypical employment, increased. The atypical employment is characterized by insecurity in comparison with a traditional permanent full- time employment. One of the most common atypical employments is the manning employment, which is insecure whether it is permanent or not. The insecurity in the industry is based on insecure income, unpredictable working hours and poor psychosocial work environment.In order to encourage a continued increase of flexibility in the labour market while the need for security for staffing employees would be satisfied was Directive 2008:104 adopted. A certain amount of security has been achieved.