Sökresultat:
825 Uppsatser om Flexibelt lärande - Sida 42 av 55
Fritidshemmet och leken
Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten.
Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.
UtlÄning till smÄ aktiebolag : Ur kreditgivarens synvinkel
Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.
Bokföringsbrott : Hur upplever de samverkande myndigheterna att det brottsförebyggande arbetet fungerar?
Bakgrund och problem:Ă
r 2011 anmÀldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott Àr det nÀst vanligast anmÀlda ekonomiska brottet. Det Àr ett vÀxande problem och de brottsförebyggande myndigheterna mÄste anvÀnda ÄtgÀrder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhÀllet, exempelvis genom att skapa en orÀttvis konkurrenssituation för företagare. Det kan Àven skada och hota förtroendet för nÀringslivet samt leda till en dÀmpad tillvÀxt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott Àr ett omfattande problem sÄ klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet sjÀlv, dÀrför Àr samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka ÄtgÀrder de brottsförebyggande myndigheterna anvÀnder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har anvÀnt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vÄrt uppsatsarbete.
?VI G?R DET F?R ATT VI M?STE? - En kvalitativ studie av anst?lldas attityder till s?kerhetsarbete
I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden.
Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.
En ja?mfo?rande studie av sa?ljklimatet inom fo?retagsha?lsova?rdsmarknaden i Sverige
Denna studie Àmnar till att beskriva hur startup-bolag kan identifiera den försÀljningsstrategi som lÀmpar sig bÀst inom företagshÀlsovÄrdsmarknaden i Sverige.  Dessa utmaningar har sedan lyfts till en generell nivÄ dÀr syftet Àr att identifiera företags försÀljningsstrategier i relation till olika mikromarknader. Detta har utförts genom en fallstudie av företaget Onelab, som med sin tjÀnst Àr ett av de första företagen pÄ den svenska marknaden att erbjuda kunder personliga hÀlsoprofiler, som ett komplement till företagshÀlsovÄrdens tjÀnster. Den empiriska studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer hos strategiskt utvalda företag inom teknik- och konsultbranscher, med högpresterande och vÀlutbildade medarbetare. Samtliga respondenter var HR-personer, som i nÄgon form ansvarade för företagets företagshÀlsovÄrd och inköp av företagshÀlsovÄrdstjÀnster.
Tillit i ledarskap : En studie om förutsÀttningar för tillit i en agil teambaserad organisation
Dynamiskt, flexibelt och snabbförÀnderligt, sÄ framstÀlls dagens samhÀlle och arbetsliv. Det Àr nÄgot som organisationer och företag mÄste kunna möta. Ett sÀtt att effektivt hantera snabba förÀndringar Àr enligt moderna teorier att organisera sig som team, dÀr teamen strÀvar efter att vara sjÀlvstyrande. En frÄga som uppstÄr Àr: Hur ser ledarskapet ut som ska leda sjÀlvstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig sjÀlva? I det hÀr avseendet Àr det intressant att studera vad fenomenet tillit innebÀr i ledarskapet för en teambaserad organisation. Syftet med studien Àr att beskriva förutsÀttningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik.
Barns upplevelser av postoperativ sm?rta ? en systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.
Internetmobbning - en del av ungdomars vardag
SAMMANFATTNINGTitel:Â Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution:Â Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs:Â Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare:Â Brovall, MariaExaminator:Â Hammarlund, KinaSidor:Â 21Nyckelord:Â internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.
R?TTVIS OCH GENOMF?RBAR KOMPENSATION: En normativ studie om kompensatorisk r?ttvisa vid klimatinducerad territoriell f?rlust
Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.
?Utbildningen ska alltid vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet?
I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av
skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5
?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen
inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att
unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av
begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och
sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.
Titta, lyssna och hÀrma! : En studie som undersöker imitationsförmÄgan för auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan 4 och 8 Är.
Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.
Estetiska Àmnen i grundsÀrskolan : En studie om undervisning och lÀrande i bild, drama och slöjd för elever med kombinationen utvecklingsstörning och hörselskada/dövhet
Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskaper om förutsÀttningar för lÀrande inom det estetiska ÀmnesomrÄdet i grundsÀrskolan för elever med kombinationen utvecklingsstörning och hörselskada/dövhet. I studien undersöks vilka undervisningsstrategier som anvÀnds av lÀrare i bild, drama och slöjd. Studien beskriver Àven kunskaper och förmÄgor som eleverna ges förutsÀttningar att utveckla, samt hur detta lÀrande tar sig uttryck.Denna fallstudie har en kvalitativ ansats och genomsyras av en sociokulturell syn pÄ kunskapsbildning. Det empiriska materialet bestÄr av videofilmade observationer av lektioner i bild, drama och trÀslöjd samt semistrukturerade intervjuer med respektive ÀmneslÀrare. För att identifiera lÀrarnas undervisningsstrategier och elevernas förutsÀttningar för lÀrande har det transkriberade materialet tolkats utifrÄn den didaktiska triangeln samt tvÄ andra teoretiska ramverk.Resultatet visar att lÀrarna genom ett flexibelt arbetssÀtt, personligt bemötande, individuella anpassningar och en ?röd trÄd? mellan lektionerna fÄr eleverna delaktiga och aktivt deltagande.
Perioperativa sjuksk?terskors erfarenheter av donationsoperationer
Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler
organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad.
F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda
omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar
m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att
medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om
donationsoperation.
Förslag till datoriserat systemstöd för serviceverkstad vid
Metso Paper Sundsvall AB
Serviceverkstaden vid Metso Paper Sundsvall AB, det vill sÀga Metso Paper Sundsvall Service Workshop, reparerar och servar maskindetaljer för pappersmassaindustrin. Reparationsbehoven Àr till viss del svÄra att förutspÄ, vilket gör verksamheten svÄr att planera och prognostisera. Under Ären har det byggts upp flera olika system som stöd för verksamheten vilket gör att beredning och planering av produktionen Àr relativt omstÀndligt att utföra. Under hösten 2003 pÄbörjades ett förÀndringsarbete vilket ska leda till att ledtiderna kortas samt att resurser ska kunna frigöras för den enhet som idag arbetar med planering och beredning. För att förenkla det omstÀndliga arbetet med att planera och bereda produktionen efterfrÄgas ett enkelt, flexibelt och anvÀndarvÀnligt systemstöd.
?Att vara flexibel i min position Àr vÀldigt viktigt? - En kvalitativ studie om flexibilitetens konsekvenser.
Bakgrund: Det postindustriella samhÀllet har fÄtt en ny syn pÄ arbetaren dÀr man ska vara sjÀlvgÄende mÄngkunnig och flexibel, vilket Àr helt andra krav Àn de som fanns under industrialismen. DÄ en allt större konkurrens infinner sig pÄ arbetsmarknaden, fÄr företagen Àven en möjlighet att stÀlla ibland till synes orimliga krav pÄ sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer ÄtrÄvÀrda att behÄlla, till skillnad frÄn den som inte Àr flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.