Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva pedagogers tankar kring anmÀlningsplikten och vilka hinder som kan uppstÄ i samband med anmÀlningsplikten enligt SocialtjÀnstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet ocksÄ förbereda oss inför kommande anmÀlningssituationer i vÄra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring Àmnet pÄ skolan dÀr vi gjort vÄr undersökning. VÄra huvudfrÄgor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmÀlningsplikten? Vilka hinder kan uppstÄ vid tillÀmpning av anmÀlningsplikten? Resultaten har vi nÄtt genom litteraturstudier och intervjuer.

En studie om sex pedagogers tankar och förhÄllningssÀtt pÄ barns försök till ansvar.

Detta utvecklingsarbete genomfördes under vÄr slutpraktik pÄ tvÄ olika högstadieskolor i Norrbotten. Syftet med vÄrt arbete var att se om vi genom samtal med eleverna kunde vÀcka reflekterande tankar rörande deras beteende mot andra. VÄr metod gick ut pÄ att i halv- och helklass samtala om vissa utvalda omrÄden rörande etik och moral. För att se om vi uppnÄtt det syfte vi efterstrÀvat har vi anvÀnt oss av loggböcker, enkÀt och intervjuer. Resultatet vi fick visade att eleverna upplevde detta utvecklingsarbete som viktigt och att de kunde se vissa positiva förÀndringar i klassens beteende.

VÄr studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmÀnhet. Vi har Àven valt att belysa nÄgra förskolebarns tankar kring detta Àmne. VÄrt arbete kÀnnetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vÄrt resultat utifrÄn ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. VÄr studie inleds med en litteraturgenomgÄng som ligger som grund för vÄrt arbete. Vi har valt att anvÀnda intervjuer och observationer som metod i vÄr kvalitativa studie.

För att besvara frÄgan "Hur Àr E.ON Sveriges nya incitamentsprogram utformat, i förhÄllande till ekonomistyrningen?", och i syfte att beskriva och analysera hur E.ON Sveriges incitamentsprogram Àr konstruerat och fungerar i praktiken utifrÄn ett ekonomistyrningsperspektiv, utförs en induktiv, intervjubaserad fallstudie av E.ON Sverige pÄ koncern- och dotterbolagsnivÄ. Slutsatsen Àr att E.ON Sveriges incitamentsprogram Àr vÀl utformat och stöder sitt syfte, men har vissa begrÀnsningar i praktiken. Det finns en tydlig men indirekt koppling mellan incitamentsprogram och ekonomistyrningssystem, som uppkommer inte av att systemen avsiktligt Àr konstruerade för samverkan utan eftersom bÄda systemen har liknande syfte och opererar i samma omgivning..

Denna studie centrerar kring en lÀrares resa för att förÀndra sin undervisning, sitt tÀnkande och sina förhÄllningssÀtt i en formativ riktning. Syftet med studien Àr att stödja och dokumentera denna process. Det primÀra fokus kommer att ligga pÄ lÀrarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjÀlpa lÀraren och komma dennes upplevelser nÀra sÄ anvÀndes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundÀra fokus, dÀr aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras. Aktionsforskning dÀr praktikern sjÀlv bedriver forskningen utgör alltsÄ en central del av uppsatsen.

I Lpo94 finns skrivet att arbetet mellan pedagoger i skolan ska grundas pÄ samarbete. FörutsÀttningarna för att kunna arbeta ihop Àr att pedagogerna har vÀl beskrivna arbetsuppgifter och tydliga yrkesroller. Syftet med studien var att söka kunskap om förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrares tankar kring varandras yrkesroller, samarbete och utbildning. Vi valde att göra intervjuer pÄ kvalitativ grund eftersom vi sökte ta reda tankar och personliga erfarenheter. Respondenterna valdes genom ett strategiskt urval.

Vi har i detta arbete funnit att rÀntorna Àr de oberoende variabler som har inverkan pÄ obligationsfondernas NAV-kurser. Vi fann dock inga samband mellan makrovariablerna och NAV-kurserna, men tidigare forskning tyder pÄ att dessa Àr diskonterade i rÀntan och dÀrmed indirekt pÄverkar kursernas utveckling. Mer handgripligt fann vi att de 4- och 5-Äriga svenska statsobligationsrÀntorna pÄverkade de medellÄnga fonderna, medan de 5-, 8- samt 10-Äriga statsobligationsrÀntorna hade högst inverkan pÄ de lÄnga fonderna. I den konstruerade modellen har vi lyckats att ge ett förklaringsvÀrde för det sista och femte Ärets NAV-kursutveckling med 94,6 procent för de medellÄnga fonderna samt 96,9 procent för de lÄnga fonderna..

Rapporten innefattar tre delar;Del I - EnkÀtundersökning för anpassat boende i SandvikenEn bostadsenkÀt skickades ut till 100 hushÄll i Sandvikens kommun för att undersöka om det finns ett intresse för anpassat boende, om sÄ Àr fallet söks Àven nÀr intresset finns samt vilken typ av bostad som efterfrÄgas. 45 % svarade pÄ enkÀten varav 60 % av dessa kunde tÀnka sig att flytta. Det var huvudsakligen de som hade postadress Sandviken som var mest intresse av flytt. Den mest eftersökta bostaden var pÄ 2, 3 eller 4 rum och kök i centrala Sandviken. Bostaden skall ha nÀrhet till affÀrer, service, hÀlsocentral och apotek, samt nÀrhet till natur, grönomrÄde, promenadstigar och badhus.

Bakgrund: LÄngvarig muskuloskeletal smÀrta Àr ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv pÄverkas negativt av smÀrtan. Det finns en korrelation mellan lÄngvarig smÀrta och psykisk ohÀlsa som till exempel nedstÀmdhet, oro och Ängest. Med ett biopsykosocialt synsÀtt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell rehabilitering Àr fördelaktig.Syfte: Undersöka vilka tankar och förvÀntningar patienter med lÄngvarig smÀrta har inför och under rehabilitering.Metod: Examensarbetet Àr en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanstÀllts för att beskriva patienters tankar och förvÀntningar inför och under rehabilitering.Resultat: Studiernas deltagare upplevde psykosociala faktorer som oro och rÀdsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen pÄ allvar upplevs ocksÄ som viktiga faktorer.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Åldern pĂ„ eleverna Ă€r 10-11 Ă„r. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie dĂ€r datainsamlingen skedde med hjĂ€lp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i tvĂ„ kommunala skolor, dĂ€r den ena ligger pĂ„ landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i Ă„rskurserna 4-5 pĂ„ dessa skolor.

I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingĂ„r venösa blodprov och insĂ€ttande av perifera venkatetrar (PVK). Även dĂ„ patienten bĂ€r en blodsmitta skall detta utföras, vilket sĂ€tter sjuksköterskans professionalism och biologiska sĂ€kerhet pĂ„ prov. Sjuksköterskans upplevelser inför att sticka en patient med kĂ€nd blodsmitta Ă€r ett Ă€mne som bör diskuteras mer. FöregĂ„s stickmomentet av rĂ€dsla eller obehagskĂ€nslor? Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskans tankar och upplevelser inför att sticka en patient med kĂ€nd blodsmitta.

Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier Ă€r det, pĂ„ grund av de stora psykologiska och fysiologiska förĂ€ndringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonĂ„ren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning pĂ„visar att den stĂ€ndiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavĂ€rlden, förvĂ€rrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonĂ„riga flickor tĂ€nker kring vikt med fokus pĂ„ kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanstĂ€lldes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rĂ€dsla för att gĂ„ upp i vikt, osĂ€kerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svÄrigheter de stöter pÄ och vad har förÀndrats i arbetet med dokumentation sedan lÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollÀrare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer anvÀndes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lÀrande och utveckling och Àven Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn pÄ dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden Àr största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.