UtifrÄn vÄr B-uppsats vi skrev vÄren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fÄtt under vÄra studier, har vi uppmÀrksammat en variation pÄ tillgÄngen av det bildskapande materialet ute pÄ de berörda förskolorna. Hur materialet Àr presenterat kan skilja sig genom att materialet stÄr i barnens höjd, pÄ öppna hyllor eller bakom lÄsta dörrar.Syftet med studien Àr att beskriva relationen mellan fyra förskollÀrares syn pÄ bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i Äldrarna ett till tre Är. Vi avser att jÀmföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstÄ relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.Det rÄder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrÄn det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgÀnglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten..

Avsikten med detta arbete Àr att undersöka vilka kÀnslor och tankar elever kan ha till djur, samt om de kan Àndras nÀr eleverna blir bekanta med djuren. Vi har valt att utföra en kvalitativ undersökning dÀr vi kombinerar metoderna intervju och observation. Undersökningen genomfördes pÄ tio elever i Ärskurs ett, dÀr alla enskilt fick bekanta sig med en skalbagges alla livcykelstadier under ca 10 minuter. I början och slutet av varje intervju bad vi eleverna att berÀtta vad de kÀnde och tÀnkte nÀr de sÄg djuren, dÀrefter grundade vi vÄr analys och tolkning av vÄrt material med hjÀlp av konstruktivismen. I vÄr undersökning sÄg vi att alla elever hade nÄgon sorts kÀnsla för och tanke om djuren, dock kunde det vara svÄrt att tyda kÀnslorna eftersom vissa elever verbalt kunde uttrycka en kÀnsla medan kroppssprÄket visade en annan.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att synliggöra hur man som förskollÀrare och/eller förÀlder kan förstÄ och hantera barns krigs- och vapenlekande. Genom samtal med Ätta förÀldrar och sex pedagoger om barndom, barn och krigs- och vapenlekar vill vi, ur ett barndomssociologiskt perspektiv jÀmföra och problematisera dessa vuxnas tankar och erfarenheter med forskarnas teorier om barn, barndom och lek. I analyskapitlet framkommer tvÄ generella stÄndpunkter bÄde bland förÀldrar och pedagoger och vi kan se tydliga likheter mellan förÀldradiskussion 1 och pedagogdiskussion 1 samt mellan förÀldradiskussion 2 och pedagogdiskussion 2 dÀr det ena paret av dessa stÀller sig mer kritiska till krigs- och vapenlekar Àn de andra grupperna. Trots de olika stÄndpunkterna har alla fyra grupperna mÄnga liknande tankar. Det framkommer dock skillnader i vilken vÀrdering dessa tankar tillskrivs. Exempelvis Àr alla överens om att barnen bara leker men antingen för att de inte förstÄr allvaret i leken eller för att leken inte Àr speciellt farlig och kan liknas vid vilken annan rollek som helst..

Denna kandidatuppsats tar upp tankar kring hur de svenska biograferna kan komma att förÀndras i framtiden. Uppsatsen innehÄller en historisk bakgrund om biografen, en enkÀtundersökning om film och biografvanor i Skövde och intervjuer med ett flertal personer inom den svenska filmbranschen. Uppsatsen fokuserar sig i grund och botten pÄ tankar kring hur biografen kommer att förÀndras för biografpubliken dÀr visningsförhÄllanden och tillgÄng till film Àr tvÄ viktiga aspekter. Uppsatsen lÀgger extra stor vikt vid vad som kommer att förÀndras i och med att den svenska biografen gÄr in i en ny digitaliseringsera..

Vi har i denna uppsats undersökt om vilka tankar elever i skolÄr 2 har om blommans roll för vÀxten, varför den doftar samt varför den har fÀrg. Utöver detta undersökte vi Àven vilka vedertagna begrepp de anvÀnde gÀllande blomvÀxtens delar. Elevernas tankar kan sedan anvÀndas som utgÄngspunkt vid en undervisningssituation. Vi har anvÀnt den reviderade kliniska intervjun och utgÄtt frÄn semistrukturerade frÄgor, dÀr eleverna med hjÀlp av följdfrÄgor kan utveckla sina svar. Denna intervjuform innebÀr att man har konkret material med sig, i vÄrt fall levande blomvÀxter, som eleven kunde iaktta och dÀrmed underlÀttades samtalet.Undersökningen visar att eleverna i hög utstrÀckning anvÀnde sig av teleologiska förklaringar som ofta lÀnkades till antropocentrism.

Den hÀr rapporten handlar om hur vi har gÄtt till vÀga nÀr vi byggde en luftsolfÄngare och vilka tankar och funderingar som har dykt upp lÀngs med arbetets gÄng. Vi ville veta hur svÄrt det egentligen var att bygga en luftsolfÄngare pÄ egen hand och hur mycket det egentligen skulle kosta jÀmfört med de som redan finns att köpa i butik idag. Rapporten beskriver utförligt hur vi har gÄtt tillvÀga med byggnationen och vilka tankar och idéer vi har influerats av vid byggandet. Rapporten beskriver Àven vad vi har fÄtt fram för resultat frÄn energiutvinningen med just vÄr luftsolfÄngare samt lite tankar och funderingar kring vad man skulle kunna Àndra pÄ för att göra den bÀttre eller anpassa den efter just sina egna behov.Vi kom fram till att en billig solfÄngare som fungerar Àr fullt möjlig att bygga sÄ som vi har gjort det. Vill man dÀremot bygga en solfÄngare för dagligt bruk som skall ge en hög effekt bör man lÀgga ner lite mer tid och pengar för att fÄ en fullt fungerande produkt.

Intresset kring lÄgenergibyggnader blir allt större och sÄ kallade passivhus, med god isolering, hög lufttÀthet och vÀrmeÄtervinning, byggs i allt större utstrÀckning i Sverige och andra europeiska lÀnder. Vissa frÄgetecken har dock uppkommit kring inomhusklimatet i husen och risken för bÄde under- och övertemperaturer. En annan viktig aspekt Àr hur husens egenskaper pÄverkar vÀrmelasterna och hur detta i sin tur pÄverkar energiförsörjningssystemet. I detta examensarbete undersöks dessa bÄda aspekter ? vÀrmelastegenskaper och innetemperaturer ? i fyra likadana nybyggda flerbostadshus i Falkenberg.

KlimatförĂ€ndringar och stigande priser pĂ„ elmarknaden har gjort att lĂ„genergihusen blivit ett allt mer attraktivt alternativ nĂ€r nya fastigheter upprĂ€ttas. År 2014 stĂ„r byggnadssektorn i Sverige för 40 % av den totala energianvĂ€ndningen. Ett plusenergihus Ă€r en typ av lĂ„genergihus som producerar mer energi Ă€n vad byggnaden krĂ€ver. Fördelen med plusenergihus Ă€r att driftkostnaden Ă€r lĂ„g. För att uppnĂ„ lĂ„g driftkostnad mĂ„ste fastigheten vara utrustad med ett tĂ€tt klimatskal med ett lĂ„gt vĂ€rmeutslĂ€ppstal.

Syftet med mitt arbete har varit att jÀmföra tvÄ lÀromedel i tyska för svenska nybörjare, Är 7, frÄn tvÄ olika tidsperioder för att utreda om det finns skillnader och om sÄ Àr fallet , vari dessa bestÄr. Jag har studerat olika sprÄkundervisningsmetoder som florerat i Sverige under 1900-talet och försöker se ett samband mellan lÀromedlens upplÀgg och den metoddiskussion som förts under respektive tillkomstÄr. Jag gÄr i kronologisk ordning igenom olika sprÄkundervisningsmetoder och vad som kÀnnetecknar dessa. DÀrefter presenterar jag de tvÄ lÀromedlen och gör en jÀmförelse dem emellan med anknytning till metoderna. Jag kommer fram till att lÀromedlen skiljer sig Ät och jag finner tydliga tecken pÄ att bÄda lÀromedlen Àr starkt pÄverkade av och konstruerade utifrÄn de metoder som varit dominerande under tillkomstÄren..

År 2009 fĂ€rdigstĂ€lldes tvĂ„ passivhus pĂ„ Portvakten Söder i VĂ€xjö. Mellan de tvĂ„ byggnaderna finns en spillvattenvĂ€rmevĂ€xlare installerad i ett försök att ta tillvara pĂ„ outnyttjad energi ifrĂ„n byggnadernas utgĂ„ende spillvatten. VĂ€xlarens effektivitet undersöks genom berĂ€kning av dess temperaturverkningsgrad över ett dygn. Verkningsgraden bestĂ€ms genom temperaturmĂ€tning med tekniken termoelement. Vald metod tillsammans med upptĂ€ckten av grundvatten pĂ„ mĂ€tplatsen medförde att temperaturmĂ€tningen inte blev tillförlitlig och utrĂ€knad verkningsgrad för vĂ€xlaren blev dĂ€rmed inte rimlig.Under 2013 var skillnaden i varmvattenförbrukning 55 % mellan de tvĂ„ husen.

Barn har olika uppfattningar och tankar om kroppens inre vilket jag anser Àr intressant. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad elever i Ärskurs ett har för uppfattning kring matsmÀltningsprocessen. Vad som hÀnder med maten och vilka organ i kroppen som bearbetar maten. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om matsmÀltningsorganens placering och funktion i vÄr kropp.Elevernas uppfattning varierade dÄ vissa elever hade stora kunskaper om vad som hÀnde med maten medan vissa hade mindre uppfattningar men som utvecklades under intervjun. Alla elever visste att maten hamnade i magsÀcken men dÀrefter hade en del av eleverna svÄrigheter med vad som senare skulle hÀnda med maten mer Àn att den kommer ut som avföring.Elevernas tidigare erfarenheter om kroppen gjorde att deras uppfattningar om vad som hÀnder med maten i vÄr kropp varierade. .

IKEAs mÄl Àr att deras produkter ska vara för ?de mÄnga mÀnniskorna?. För att bygga hus som passar ihop med detta mÄste det vara till kostnader som folk har rÄd med.Syftet med den hÀr rapporten Àr att ta fram ett förslag pÄ en yteffektiv lÀgenhet som kan sÀttas ihop till ett mindre flerbostadshus. Yteffektiva lÀgenheter gör att huset tar upp mindre plats pÄ marken och dÀrför kostar mindre per kvadratmeter. Med hjÀlp av detta hus kommer en jÀmförelse av kostnader för olika invÀndiga ytmaterial att utföras.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare pÄ mellanstadiet arbetar med teknikÀmnet i skolan. Detta görs genom en enkÀt, vars frÄgor Àr upplagda efter tre frÄgestÀllningar: Vilka tankar har lÀrarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial anvÀnder lÀrarna sig av i teknikÀmnet? Totalt Àr det 65 lÀrare som arbetar eller har arbetat med teknik pÄ mellanstadiet som deltagit i studien. EnkÀten har visat pÄ att de flesta lÀrarna som deltagit tycker att teknikÀmnet Àr ett roligt, spÀnnande och intressant Àmne som dock Àr svÄr bedömt, tids- och materialkrÀvande. Undersökningen visar Àven att de flesta lÀrarna tycker det Àr bÀst att arbeta med teori och praktik varvat, dÄ bÄda delarna behövs för att eleverna skall förstÄ teknikens innebörd i samhÀllet.

Detta arbete handlar om tre förskolepedagoger och deras arbetssÀtt samt tankar kring barn ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka pedagogernas arbetssÀtt d.v.s. hur de förhÄller sig till barnen och hur de behandlar, inspirerar och uppmuntrar barn ur ett genusperspektiv. Fokus har legat pÄ pedagogerna och hur de ur ett genusperspektiv tÀnker om sitt arbetssÀtt/ förhÄllningssÀtt och hur dessa tankar sedan genomförs i praktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa observationer och intervjuer som metoder för att fÄ fram vÄrt resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieelever beskriver sin religionsundervisning. FrÄgestÀllningen rör huruvida eleverna sjÀlva uppfattar att deras tankar, erfarenheter och intressen tas tillvara i religionsundervisningen. I litteraturgenomgÄngen fokuseras pÄ de tvÄ omrÄdena lÀrande och dess förutsÀttningar samt religionskunskap och dess didaktik. Tidigare forskning som behandlar religionsundervisning, elever och livsfrÄgor samt elevers tÀnkande presenteras. Studien, som Àr inspirerad av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasieskolans religionsundervisning, har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturell teori.