Sökresultat:
925 Uppsatser om Flödesvarierande parametrar - Sida 56 av 62
Analys av brytningssekvenser i block 37, Kiirunavaara-gruvan
Vid LKAB:s gruva i Kiruna började gruvbrytningen ovan jord för att senare Ă„r 1960 pĂ„börja gruvbrytningen under jord. Brytningsmetoden som tillĂ€mpas Ă€r storskalig skivrasbrytning, vilket innebĂ€r att nĂ€r malmen bryts ut lĂ€mnas ett utrymme som hela tiden fylls pĂ„ med rasmassor ovanifrĂ„n.Inga större seismiska eller spĂ€nningsinducerade problem skedde i början av gruvbrytningen under jord, förrĂ€n Ă„r 2003 dĂ„ bergutfall av smĂ€llbergskaraktĂ€r uppkom i block 33 och 25. Under Ă„ren som följde intrĂ€ffade bergutfall som var spĂ€nningsinducerade, en del större och andra mindre. Ă
r 2008 den 2 februari intrÀffade den tragiska olyckan i block 19 dÄ en person omkom under rasmassorna pÄ nivÄ 907 m avv.Orsak till dessa spÀnningsinducerade bergutfall tros vara de förhöjda bergsspÀnningarna som uppkommer dÄ brytningen gÄr djupare i kombination med strukturer i gruvan som aktiveras vid gruvbrytning. För att minska problemen med bergutfall har man provat ett nytt sÀtt att bryta ut blocken, genom att börja öppna blocket dÀr den mest seismiskt aktiva strukturen Àr belÀgen, vilket benÀmns brytningssekvens ?öppning frÄn struktur?.
Arbetsprocessen i Revit. En studie av arbetsprocessen i Revit Architecture vid skapande av förslag över ett nytt bostadsomrÄde i Varberg
Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsomrÄde i Varberg, dÀr Varbergs kommun var bestÀllare. De föreslog att ett eget omrÄdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrÄn de planbestÀmmelser som gÀller i omrÄdet. Som en fördjupning i detta arbete valdes att Àven studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag Àr att en sÄdan process kan vara tidskrÀvande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer pÄ hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur omrÄdet ser ut idag i Revit utifrÄn en ritning skapad i AutoCAD.
Stadens dolda ljud
Trots att lite mindre Àn 2 miljoner mÀnniskor idag utsÀtts för ohÀlsosamma ljudnivÄer Àr samhÀllets ljudmiljöer idag en lÄgt prioriterad miljöfrÄga. Flest exponerade finns det i storstÀderna, men problematiken med för höga ljudnivÄer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kÀnda pÄverkan pÄ kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att stÀdernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig frÄga för samhÀllsplaneringen. SamhÀllsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sÀtts upp, bullervallar anlÀggs samt installeras tjockare glas i sÀrskilt utsatta byggnader.
StenstrÀnglÀggning i stÀrkelsepotatis : ekonomisk kalkylering
Detta examensarbete Àr uppbyggt pÄ ett försök som Àr gjort pÄ Gretelund och gÄr ut pÄ att se om man kan tjÀna pengar pÄ att inte stenstrÀnglÀgga till stÀrkelsepotatis. I försöket jÀmfördes tvÄ olika etableringsmetoder för potatis, vilka var stenstrÀnglÀggning och kultivering innan
sÀttning. Vi tittade Àven pÄ lite andra parametrar sÄ som markpackning, spill, upptagningshastighet, stÀrkelsehalt, lagringsförluster och mekaniska skador, som kan pÄverka
ekonomin i stÀrkelsepotatisodling.
Dessutom har vi gÄtt igenom en del gamla försök som Àr gjorda inom liknande omrÄde, dÀr man har studerat stenstrÀnglÀggning. MÄnga av försöken Àr gamla, men principen Àr den samma som idag. Det man har försökt i mÄnga av försöken Àr att kombinera olika maskiner för att hÄlla nere maskinkostnaderna.
Dolomitkalk som slaggbildare i LD-konvertern och dess inverkan pÄ fosforreningen
PÄ SSAB EMEA i LuleÄ tillverkas stÄl baserat pÄ pellets frÄn LKAB i Malmberget och i mindre utstrÀckning LKAB i Kiruna. I framtiden Àndras förhÄllandet och Kiruna blir den större leverantören. Pellets frÄn Kiruna skiljer sig frÄn motsvarigheten i Malmberget genom en högre fosforhalt, Àven kolpulver och koks som anvÀnds vid nedsmÀltning av pellets kommer att ha en högre fosforhalt. Detta kommer att leda till en stigande fosforhalt i rÄjÀrn vilket i sin tur medför ett försvÄrande av fosforreningen pÄ SSAB. Verket har för nÀrvarande ingen praxis för hantering av de ökade mÀngderna fosfor.
En simuleringsmodell för kapacitetsdimensionering vid Eniro
Eniro 118 118 AB Àr Sveriges mest anlitade upplysningsföretag. Företaget tillhandahÄller flertalet telefonistbaserade tjÀnster utöver huvudtjÀnsten 118 118. För ett tjÀnsteföretag som Eniro 118 118 AB utgör en betydande del av totalkostnaden de telefonister som erfordras för att tillhandahÄlla företagets tjÀnster. Det ligger dÀrmed i Eniro 118 118 AB:s intresse att minimera denna kostnad i största möjliga mÄn. RÄdande konjunktur, en tilltagande konkurrens samt nya tekniska möjligheter för företagets kunder har lett till en situation dÀr vikten av en effektiv resursplanering blir allt mer betydande.
En utvÀrdering av de skogliga vattenplaneringsverktygen NPK+ och BlÄ mÄlklassning med avseende pÄ vattenkvalitet och vattenkemi
Intresset för vattenfrÄgor har ökat efter införandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) och inneburit att vattenvÄrd och hÀnsynstagande till vatten inom skogsbruket fÄtt större fokus. MÄlet med vattendirektivet Àr att alla vatten inom EU (Europeiska Unionen) ska erhÄlla en god kemisk och ekologisk status innan Är 2015 samt att ingen försÀmring fÄr ske. Skogsbruket kan i vissa fall ha negativa effekter pÄ vattenmiljöer. NPK+ och BlÄ mÄlklassning Àr tvÄ skogliga vattenplaneringsverktyg som har utvecklats för att öka vattenhÀnsynen i skogen. Verktygen utgörs av ett inventeringsprotokoll som bedömer vattenmiljöns naturvÀrde (N), pÄverkan (P), kÀnslighet för skogsbruk (K) samt plusvÀrden (+).
 Det misslyckade projektet - alltid ett fiasko eller stundtals triumf? :  En insyn i bedömning, lÀrande och hantering av misslyckade projekt i offentliga organisationer
Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förstÄelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lÀrandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmÀrksammat vissa orovÀckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhÀllsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket pÄ kort tid och idag tillÀmpas projekt pÄ regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmÀrker sig genom diffusa och abstrakta mÄl. Detta beror frÀmst pÄ att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt Àn de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, dÀr projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt Àr samhÀllsnyttan istÀllet i centrum, men trots detta finns en vÀl utbredd tendens att bedöma projekten utifrÄn samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.
DirektsÄdd under svenska förhÄllanden
DirektsÄdd i Sverige Àr en etableringsmetod som tillÀmpas i liten omfattning, dÀr endast cirkatvÄ procent av Sveriges areal direktsÄs. Syftet med detta arbete var att undersöka direktsÄddunder svenska förhÄllanden. Det utfördes framförallt genom fÀltstudier, i ett nystartat försök ochi tre pÄgÄende försöksserier. Det nya försöket var direktsÄdd med Seed Hawk och Rapid, dÀr debÄda VÀderstadsmaskinerna jÀmfördes med varandra och ett grunt höstbearbetat led i storparcellförsökpÄ Munsö i MÀlaren. En av de pÄgÄende serierna var ett treÄrigt rikstÀckande försökmed höstrapsetablering, R2-4143.
Stadens dolda ljud
Trots att lite mindre Àn 2 miljoner mÀnniskor idag utsÀtts för ohÀlsosamma
ljudnivÄer Àr samhÀllets ljudmiljöer idag en lÄgt prioriterad miljöfrÄga. Flest
exponerade finns det i storstÀderna, men problematiken med för höga ljudnivÄer
ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kÀnda pÄverkan pÄ kroppen,
bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att stÀdernas
ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig frÄga för samhÀllsplaneringen.
SamhÀllsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap.
Bullerplank sÀtts upp, bullervallar anlÀggs samt installeras tjockare glas i
sÀrskilt utsatta byggnader. Boverket har idag det övergripande ansvaret för att
ta fram riktvÀrden och arbetsmetoder för hur buller ska hanteras i samhÀllet.
Utbytesprognoser av rotstÄende skog : en studie av ett datasystem för apteringssimulering samt prov att generera prognoser för tillÀmpning i produktionsplanering vid skogsförvaltning och sÄgverk
Inom den svenska sÄgverksindustrin pÄgÄr idag en omdaningsprocess, i syfte att öka graden
av kundorderstyrd produktion. Detta medför ökade krav pÄ sÄgverkens förhandsinformation
om rÄvarans beskaffenhet, med avseende pÄ tirorets fördelning i diameter, lÀngd och kvalitet.
Ett sÀtt att skaffa denna information kan vara att simulera apteringen för de planerade
avverkningama.
Syftet med denna studie har varit att belysa vilken inverkan styrparametrar och omfattning pÄ
indata har för prognosresultatet vid simulerad aptering. Ett datasystem ,BASS-BEST!UPR,
anvÀndes vid apteringssimuleringen för att generera utbytesprognoser av rotstÄende skog.
VÀrdeflödesanalys i processindustri med kontinuerlig tillverkning : Fallstudie pÄ Billerud KorsnÀs AB SkÀrblacka
Lean produktion Àr en filosofi vars förenklade syfte Àr att producera mer produkter och samtidigt anvÀnda fÀrre resurser genom att eliminera slöseri i systemet. I grunden Àr det företag som Àgnar sig Ät stycktillverkningen som anammat tekniker inom lean men pÄ senare tid har denna filosofi spridit sig Àven till andra branscher. Utvecklingen av lean mot processindustrin har dÀremot gÄtt mycket lÄngsammare vilket medför att den industrin fortfarande har mycket att lÀra nÀr det kommer till lean. En del kritiker menar att möjligheten att anvÀnda leantekniker i processindustrin Àr vÀldigt begrÀnsad medan andra hÀvdar att det bara krÀvs ett annorlunda angreppssÀtt och att de olika metoderna mÄste anpassas efter processindustrins förutsÀttningar.DÄ lean syftar till att eliminera olika typer av slöseri ur systemet finns det en generellt vedertagen metod som heter vÀrdeflödesanalys. Denna metod anvÀnds för att kartlÀgga material- och informationsflödet för att man pÄ sÄ vis ska kunna identifiera slöseri som existerar i systemet.
Slipning av rostfritt kromstÄl Sandvik 12C27 i skridskoskenor
Martensitiska rostfria kromstÄl som Sandvik 12C27 har, tack vare smÄ hÄrda karbider i strukturen, en förmÄga att hÄlla skÀrpan lÀngre Àn ett kolstÄl. Trots detta sÄ möter skridskoskenor av kromstÄl motstÄnd frÄn slipare. Detta frÀmst beroende pÄ att det uppför sig annorlunda nÀr man slipar det, jÀmfört med ett mer traditionellt kolstÄl. Framförallt gnistbildningen upplevs som annorlunda. Syftet med arbetet var att identifiera vilka problem man har vid slipningen idag samt ta fram förslag pÄ hur man minskar dessa problem.
Riksbankens och ECB:s agerande under finanskrisen 2008/09 : Fungerar teorin Àven nÀr vÀrldsfinanssystemet stÄr nÀra avgrunden?
Lehman Brothers kollaps i september 2008 förÀndrade vÀrldens finanssystem och dÀrutöver pÄskyndade den pÄgÄende processen av maktförflyttningen frÄn G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. DÀrefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgÄngen vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska ÄtgÀrder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroomrÄdet.Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jÀmför dessa med varandra med fokus pÄ hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09.Uppsatsen anvÀnder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mÄl, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskrÀnteregel, Taylorregeln.
Produktionsekonomiska förbÀttringar hos Wasabröd i Filipstad
Att bestÀmma hur mÄnga enheter som skall köpas eller tillverkas varje gÄng Àr ett klassiskt problem inom material- och produktionsstyrning. Wasabröd i Filipstad, som Àr vÀrldens största producent av knÀckebröd, Àr inget undantag. Problemet Àr att det idag inte finns nÄgot verktyg för att bestÀmma optimala serielÀngder eller som bestÀmmer i vilken ordning de olika produkterna som tillverkas i samma produktionsutrustning ska följa. Syftet med examensarbetet Àr dÀrför att ur ett ekonomiskt perspektiv skapa dessa verktyg. Dessutom skall de nuvarande nivÄerna av produkter i arbete ifrÄgasÀttas och nya nivÄer rekommenderas.