Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Den hÀr uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt ekonomiska faktorer som anstÀllningskontrakt och arbetslöshet pÄverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre Är. MÄnga tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osÀkerhet och fertilitet, men desto fÀrre har koncentrerat sig pÄ att titta pÄ sambandet mellan anstÀllningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras pÄ tvÀrsnittsdata frÄn European Social Survey, som samlades in Är 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom Ären samt mellan kvinnor som Àr barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras frÄn analyserna Àr att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation Är 2004, var mindre benÀgna att planera för att skaffa barn inom tre Är Àn kvinnor som hade fast anstÀllning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istÀllet egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn Àn de med fast anstÀllning.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.

I den hÀr kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framstÀlls i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under Ären 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte frÀmst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrÄgade experter hade. Vi anvÀnde oss av teorier om framing och sprÄkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehÄllsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, pÄverkas i olika grad av  hur hÀndelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar vÀljer att skriva om arbetslöshetsfrÄgan under olika svenska ekonomiska kriser.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Tidigare studier av Fama & French (2001) och DeAngelo, DeAngelo & Stulz (2006) kring vad som pÄverkar aktieutdelningar har vÀckt intresset att undersöka om liknande faktorer gÄr att anvÀnda för att förklara aktieutdelningar pÄ den svenska aktiemarknaden. Syftet med studien Àr att kvantitativt undersöka om variabler för mognad (RE/TE), lönsamhet (ROA), försÀljningstillvÀxt (SGR) och storlek (Size) med grund ifrÄn bl.a. Fama et al. (2001) samt DeAngelo et al. (2006) har signifikans för förklarandet av företags benÀgenhet att ge aktieutdelning pÄ OMX- Stockholm.Teorier vilka undersökningen stödjer pÄ inkluderar irrelevansteorin, livscykelteorin, agency problem och pecking order.

Bakgrund och Problem: Det har visat sig att en gemensam nÀmnare bland de bakomliggande orsakerna till den senaste finanskrisen var bristande intern kontroll. Det var Àven en av orsakerna till att en svensk bank i augusti Är 2010 gick i konkurs och det kan ses som högst ovÀntat med tanke pÄ de utvecklade regler, ramverk och granskningar som finns för de svenska bankerna idag. För att den interna kontrollen i ett företag ska fungera vÀl mÄste den integreras i hela verksamheten. I dagslÀget finns det tecken pÄ att det rÄder en lucka mellan den interna kontroll som styrelse vill uppnÄ och den som nÄr fram till medarbetarna i banken.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att studera hur de fyra svenska storbankerna arbetar med intern kontroll idag samt analysera kommunikationen och integrationen av den interna kontrollen i verksamheten. Vidare vill vi bidra till en insikt om hur intern kontroll integreras och blir en del av det dagliga arbetet i banken.Metod/Empiri: DÄ studien undersöker hur kommunikationen och integrationen av intern kontroll ser ut i de svenska storbankerna, ansÄgs en enbart kvalitativ metod med intervjuer av personer som aktivt arbetar med intern kontroll inte vara tillrÀckligt.

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan vÀrldens lÀnder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansÄg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprÀttande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 RörelseförvÀrv infördes Är 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras i samband med förvÀrv. Detta kan antas ha pÄverkat intressenternas anvÀndbarhet av redovisningen dÄ de fÄr tillgÄng till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda och jÀmföra hur redovisningens anvÀndbarhet för investerare och lÄngivare har pÄverkats till följd av att fler immateriella tillgÄngar numera skall identifieras vid förvÀrv.AvgrÀnsningar: I vÄra problemformuleringar har avgrÀnsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts pÄ tvÄ intressenter; investerare och lÄngivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med tvÄ investerare och tre lÄngivare har utgjort studiens primÀrdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundÀrdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras har anvÀndbarheten för investerarna ökat nÀr de skall ta beslut om investering.

I samband med den globala finanskrisen bröt ocksÄ en fastighetskris ut i Spanien med förödande konsekvenser för den spanska ekonomin. Spanien Àr unikt i och med att bygg- och fastighetssektorn haft en sÄ central roll i landets starka ekonomiska utveckling det senaste decenniet. Priserna pÄ bostÀder har haft en stabil och vÀldigt kraftig uppgÄng till följd av en rad faktorer som förklaras nÀrmare i uppsatsen.Dessa faktorer kan förklara en stor del av prisstegringen, men denna har inte varit befogad i sin fulla skala dÄ det finns bevis för att det skapades en prisbubbla pÄ fastighetsmarknaden under början av 2000-talet. Prisbubblan sprack till slut vid Ärsskiftet 2007/2008 och sedan dess har fastighetspriserna sakta sjunkit. Till följd av de strukturella bristerna i den spanska ekonomin och det stora beroendet av byggsektorn finner man sig idag i en orovÀckande situation dÀr 5 miljoner personer Àr arbetslösa och ca 1,5 miljoner nya bostÀder stÄr tomma.Under den spanska ekonomins expansiva Är byggdes det i ett vÀldigt högt tempo och bostadsbestÄndet utökades med 5 miljoner nya bostÀder pÄ bara nÄgra Är.

Bakgrund och problem: Efter att i flera Är diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram Är 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rÀtt Är 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden Àr livskraftiga men som genomgÄr en ekonomisk kris inte ska behöva gÄ i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta fÄr konsekvensen att företaget gÄr i konkurs. En annan anledning Àr att den sÀllan anvÀnts och att rekonstruktören inte har nÄgon bestÀmmanderÀtt till skillnad frÄn konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rÄdande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare.

Sedan finanskrisen har intresset att bibehÄlla en stabil finansmarknad stÀrkts. Desvenska systemviktiga bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, reglerasav kapitalkrav enligt Baselackorden. En av de centrala frÄgorna har lÀnge varitmöjligheten att ökade kapitalkrav pÄverkar bankernas totala kapitalkostnad. IntressantÀr att de svenska storbankerna redan uppfyller kraven pÄ primÀrkapitalrelationen enligtBaselackorden, och har relationer pÄ 5-10 % över lÀgsta nivÄ. DÀrför Àr studiensfrÄgestÀllning:Hur har ökade krav pÄ primÀrkapitalrelationen pÄverkat de fyra svenska storbankernaskapitalkostnad?UtifrÄn denna frÄgestÀllning utgÄr studien frÄn tvÄ huvudsakliga teoretiskautgÄngspunkter, Modigliani-Miller teorin om kapitalstrukturens irrelevans förkapitalkostnaden samt lÄg-risk anomalin.

Bakgrund och problem: Efter att i flera Är diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram Är 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rÀtt Är 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden Àr livskraftiga men som genomgÄr en ekonomisk kris inte ska behöva gÄ i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta fÄr konsekvensen att företaget gÄr i konkurs. En annan anledning Àr att den sÀllan anvÀnts och att rekonstruktören inte har nÄgon bestÀmmanderÀtt till skillnad frÄn konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rÄdande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare.

NÀr finanskrisen drabbade vÀrlden 2008 ? 2009 intervenerade mÄnga lÀnder pÄ kapitalmarknaderna. Syftet var att rÀdda inhemska banker och finansiella institutioner frÄn att försÀttas i konkurs. LÀnderna ville minska riskerna för att det skulle leda till spridningseffekter inom det övriga finansiella systemet. MÄnga lÀnder förde dessutom en vÀldigt expansiv finanspolitik i syfte att rÀdda inhemska arbetstillfÀllen.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning har visat att banker tenderar att generera allt större andel av sina vinster via icke-traditionella banktjÀnster istÀllet för via traditionell in- och utlÄningsverksamhet. Ur detta lyfts frÄgan hur den nya trenden pÄverkar bankernas risker och problemet blir allt mer intressant genom att studera en tidsperiod som innefattar finanskrisen 2008. VÄr studie fokuserar pÄ banker i Skandinavien och belyser ocksÄ eventuella skillnader mellan bankaktiebolag och sparbanker.Syfte: Syftet med studien Àr att förklara relationen mellan kredit- samt insolvensrisk och ett utökat produkt- och tjÀnsteutbud och dessutom huruvida det finns bakomliggande faktorer sÄsom olika bankkarakteristiska som kan ge ytterligare förklaring till detta samband.Metod: Studien utgÄr frÄn en kvantitativ metod dÀr det empiriska materialet samlades in genom Ärsredovisningar frÄn skandinaviska banker med minst fem miljarder SEK i totala tillgÄngar. VÄr empiriska insamling resulterade i data frÄn 101 skandinaviska banker och totalt 8 628 observationer efter ett bortfall pÄ 16,2 procent. Vi utformade hypoteser som skulle kunna förklara relationen mellan bankers nettointÀktsstruktur och kredit- och insolvens risk.Slutsatser: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan andel provisionsnettointÀkter och kreditrisk, vilket gör att studien kan bidra till att stÀrka befintlig teori om sambandet.