DĂ„ benĂ€mningen nedskĂ€rning kommer pĂ„ tal inom företag sĂ„ sprids antagligen en negativ kĂ€nsla hos de allra flesta. Ordet Ă€r ofta tĂ€tt sammankopplat med en viss oro och Ă„ngestframkallande uttryck sĂ„som lĂ„gkonjunktur, varsel och arbetslöshet. I ett samhĂ€lle som vĂ„rt, dĂ€r arbete och trygg inkomst vĂ€rderas högt och nĂ€stan Ă€r ett krav för bli socialt accepterad, kan arbetslöshet skĂ€lva de flesta mĂ€nniskors vardagliga liv.Även för de som inte blir av med sitt jobb i nedskĂ€rningen, utan jobbar kvar i ett företag dĂ€r ens kollegor nyligen fĂ„tt gĂ„ kan en nedskĂ€rning vara jobbig. Forskning som gjorts inom omrĂ„det visar att om en nedskĂ€rning planerats och genomförts pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt sĂ„ behöver denna inte medföra nĂ„gra negativa effekter utan snarare tvĂ€rtom. En nedskĂ€rning som utförs pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt kan pĂ„verka den kvarvarande personalen positivt och till exempel stĂ€rka samarbetet inom arbetslagen och bland personalen i stort pĂ„ arbetsplatsen.

Denna rapport syftar till att undersöka om det Àr möjligt att generera en stabil och sÀker avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden utan att nödvÀndigtvis besitta förkunskaper om specifika företag eller det rÄdande ekonomiska klimatet. Den modell vi anvÀnder oss av Àr nÄgot modifierad men bygger pÄ en drygt fyra decennier gammal teori, Post Earning Announcement Drift (PEAD), som upptÀcktes av Ball och Brown 1968. Det som Ball och Brown upptÀckte var att efter aktieprisförÀndringen vid ny finansiell information fortsatte sedan priset pÄ aktierna att förÀndras i samma riktning som den initiala rörelsen i flera veckor innan priset blev stabilt.Den metod som anvÀnts i denna studie analyserade aktiekursdata för OMXS30 de senaste sex Ären (2005 ? 2011) för att jÀmföra med de datum dÄ kvartalsrapporter slÀppts för samtliga företag i OMX30 under samma period. Kvartalsrapporterna sorterades sedan efter storleken med avseende pÄ vÀrdeökning- respektive vÀrdeminskning av företagens aktier under respektive rapporteringsdag.

Titel: Private equity-Àgande och dess ekonomiska konsekvenser hos portföljbolagBakgrund: Det finns omstridda resultat inom den akademiska vÀrlden nÀr det gÀller vilka ekonomiska konsekvenser private equity-Àgande leder till. Olika studier har kommit fram till att private equity-Àgda portföljbolag bÄde över- och underpresterar gentemot jÀmförbara företag. Skillnaderna i studiernas resultat tycks pÄverkas av vilken marknad som studien Àr utförd pÄ. Detta dÄ studier som Àr gjorda pÄ marknader med spridd Àgarkoncentration tenderar att visa pÄ att private equity-Àgande leder till positiva ekonomiska konsekvenser och tvÀrtom pÄ marknader med koncentrerat Àgande. Tidigare studier har ocksÄ valt att fokusera pÄ att studera private equity-Àgda portföljbolag under högkonjunktur eller under bÄde hög- och lÄgkonjunktur, det finns sÄledes till vÄr kÀnnedom ingen tidigare studie som isolerar sin studie till att endast inkludera lÄgkonjunktur, vilket understryker relevansen av denna studie.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genom en empirisk analys avgöra om och vilka ekonomiska konsekvenser PE-Àgande fÄr hos portföljbolag under en lÄgkonjunktur pÄ den svenska marknaden som prÀglas av hög Àgarkoncentration.Metod: Denna studie har en deduktiv ansats dÀr fokus ligger pÄ teorier som berör private equity-bolags applicering av strategiska och organisatoriska förÀndringar hos portföljbolag.

Genom tiderna och frÀmst under det senaste Ärhundradet har det uppstÄtt bank-, finans- ochfastighetskriser, ofta relaterade till varandra. I dagens globala vÀrld med sammanlÀnkade ekonomierÀr risken stor att en kris som uppstÄr i ett land fortplantar sig och drabbar andra lÀnder, dock sÄkan samma kris pÄverka olika lÀnder olika mycket. En intressant frÄgestÀllning Àr vilka faktorersom pÄverkar fastighetspriserna under dessa kriser, samt hur och vad som gör attpriserna ÄterhÀmtar sig efter en kris. Denna uppsats studerar fastighets- och finanskriser med fokuspÄ Sverige och Spanien.Sverige genomgick en stor kris pÄ 90-talet dÀr fastighetspriserna rasade. Under samma tidsperiodökade bestÄnd, samt priser av fastigheter i Spanien.

Ekonomin i stora delar av vÀrlden har under början av 2000-talet utsatts för stora pÄfrestningar. Europa har drabbats hÄrt, inte bara av finanskrisen utan ocksÄ av den senaste skuldkrisen dÀr Grekland Àr ett uppmÀrksammat exempel. En hÄrdare reglering för finansiella företag inom EU har dÀrför setts som nödvÀndig. Solvens II-direktivet utgör dessa nya regler för försÀkringsföretag. Tanken med de nya bestÀmmelserna Àr att stÀrka konsumentskyddet och öppna upp för konkurrens mellan lÀnder inom EU.Syftet med detta arbete Àr att ÄskÄdliggöra nÄgra av de effekter som Solvens II-direktivet kan tÀnkas fÄ för svensk del.

Private Banking Àr en banktjÀnst för förmögna individer och företag som syftar till att hjÀlpa dem med förvaltning av deras kapital men Àven andra tjÀnster sÄsom hjÀlp med deklarationer. Storbanker idag kÀmpar med att ÄterfÄ kunders förtroende efter finanskrisen 2008 och fokusen pÄ riskhantering har blivit viktigare. Kunder har blivit mer kÀnsliga för risker och dÀrmed försöker banker dra fördel av detta genom att skapa vÀrde i riskhanteringsprocessen. I detta vÀrdeskapande efterstrÀvar man en bra relation till kunden som dÀrmed kan generera i ökade marknadsandelar. VÄr problemformulering i uppsatsen blir dÄ följande: ?PÄ vilket sÀtt kan den svenska storbanken Nordea öka sina marknadsandelar inom Private Banking med hjÀlp av riskhantering??Syftet med vÄr uppsats blir dÀrmed att fÄ en djupare inblick i hur Nordeas Private BankingtjÀnst arbetar med riskhantering och hur det pÄverkar deras marknadsandelar.

Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanstÀlla ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrÄn finansiella nyckeltal, dock efterfrÄgas mer information om företags ?mjuka? tillgÄngar (lÀs intellektuellt kapital). Den hÀr uppsatsen undersöker om mÀngden redovisad information om det intellektuella kapitalet pÄverkar företagets börskurs och underpricing.

Till följd av den globala finanskrisen som startade under 2008 implementerade Riksbanken flertalet extraordinĂ€ra Ă„tgĂ€rder med syfte att dĂ€mpa konjunkturnedgĂ„ngen och sĂ€kra ett vĂ€l fungerande betalningssystem. Dylika Ă„tgĂ€rder kan ge allvarliga följder och problem i ekonomin sĂ„som exempelvis förtroendeproblem för de finansiella och penningpolitiska myndigheterna, hyperinflation mm. Det Ă€r dĂ€rför av intresse att undersöka huruvida de genomförda Ă„tgĂ€rder lett till mĂ„luppfyllelse eller ej, givet den problematik som prĂ€glar ekonomin under anormala tidsperioder.Genom uppsatsen har författarna anvĂ€nt sig av The 3-equation New Keynesian Model, Ă€ven kallad IS-PC-MR modellen med Taylorregeln som rĂ€nteregel samt IS-LM modellen för beskrivande av likviditetsfĂ€llan. Empirin baseras pĂ„ data frĂ„n Riksbanken, Konjunkturinstitutet, SCB m.fl. Även en del intervjuer har genomförts via mail med anstĂ€llda pĂ„ Riksbanken för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fördjupa insynen i problematiken.

Finanskrisen uppstod i samband med att banker vÀrlden över, men frÀmst i USA lÄnade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa lÄntagare hade inte förmÄgan att betala tillbaka rÀntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intÀkter och istÀllet hade en massa fastigheter som kom att sÀljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vÄgade lÄna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur styrrÀntan pÄverkar aktiemarknaden. PÄverkas olika branscher olika av rÀnteförÀndringen? Hur pÄverkas aktiemarknaden av reporÀntan under en högkonjunktur som övergÄr kraftigt till extrem lÄgkonjunktur det vill sÀga finanskris? Undersökningens material bestÄr av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som stÀllts för att fÄ fram ett samband mellan reporÀnta och aktiemarknaden.Författaren kommer att anvÀnda sig av kvantitativa metoder i forskningen dÄ det görs en eventstudie för att fÄ fram sambandet mellan reporÀntan och aktiemarknaden, pÄ grund av att författaren utgÄr frÄn konkret fakta som Äterfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara vÀldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).

Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB Är2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för vÀrdering till verkligt vÀrde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, dÀr denamerikanska motsvarigheten för vÀrdering till verkligt vÀrde, SFAS 157, anvÀndes somutgÄngspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar vÀrdering till verkligt vÀrde ochsÄledes berörs i stor utstrÀckning av projektet Àr IAS 39, redovisning och vÀrdering avfinansiella instrument. VÀrdering av finansiella instrument Àr ett komplext och vidaomdebatterat omrÄde vilket har uppmÀrksammats speciellt under finanskrisen dÄ mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt vÀrde skiljer sig i dagslÀget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i vÀrlden har stÀllt sig kritiska till en direkttillÀmpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantÀnkas pÄverkas om IASB inför vÀrderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sÀtt att vÀrdera till verkligt vÀrde samt hur dessastÀmmer överens med definitionen och vÀrderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnts dÀr fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material.

Finanskrisen uppstod i samband med att banker vÀrlden över, men frÀmst i USA lÄnade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa lÄntagare hade inte förmÄgan att betala tillbaka rÀntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intÀkter och istÀllet hade en massa fastigheter som kom att sÀljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vÄgade lÄna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur styrrÀntan pÄverkar aktiemarknaden. PÄverkas olika branscher olika av rÀnteförÀndringen? Hur pÄverkas aktiemarknaden av reporÀntan under en högkonjunktur som övergÄr kraftigt till extrem lÄgkonjunktur det vill sÀga finanskris? Undersökningens material bestÄr av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som stÀllts för att fÄ fram ett samband mellan reporÀnta och aktiemarknaden.Författaren kommer att anvÀnda sig av kvantitativa metoder i forskningen dÄ det görs en eventstudie för att fÄ fram sambandet mellan reporÀntan och aktiemarknaden, pÄ grund av att författaren utgÄr frÄn konkret fakta som Äterfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara vÀldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).

CSR, handlar om företags sociala ansvarstagande i samhĂ€llet de verkar. I ett led att ta ansvar sĂ„ upprĂ€ttar företag en code of conduct, en uppförandekod, vars syfte Ă€r att förmedla hur företaget tar ansvar och agerar i olika situationer. En bransch som kraf-tigt har ökat sitt arbete med CSR Ă€r bankbranschen. En förklaring till det skulle kunna vara att de utpekades som starkt bidragande till den senaste finanskrisen Ă„r 2008.Banker mĂ„ste följa stadgar och regler frĂ„n Finansinspektionen och dĂ€rigenom upp-rĂ€tta en uppförandekod. Även om bankernas uppförandekod kanske styrs av direktiv frĂ„n Finansinspektionen sĂ„ vill studien belysa att det finns andra motiv bakom ban-kens uppförandekod.

Problem: Bankerna har olika finansiella förutsÀttningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero pÄ en mÀngdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra lÀnder, bankernasbuffert och etc. Det Àr intressant att göra en jÀmförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. FrÄgan som jag vill med denna studie besvara Àr:? Hur pÄverkades de tvÄ svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efterÄt och hur sÄgbankernas finansiella situation ut Äret innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsÀttningarna av tvÄ av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

Background and problem: The financial crisis 2008-2009 came out from an over-optimism among those who took the real estate loans in the U.S., and especially so-called subprime loans. After the 2008 financial crisis, it has become a global uncertainty in the financial market with low growth, and even financial crises in the euro countries have appeared. The real estate industry is a capital-intensive industry where companies have a high leverage to implement their investment. This means they have a larger proportion of debt relative to equity than companies in other industries. As investments require a lot of capital, real estate companies become dependent on having a working relationship with both the banks and the capital market.

Förra Ärets rapport frÄn Ekobrottsmyndigheten visar att ekonomisk brottslighet tenderaratt bli vanligare under finanskrisen och att brotten ökar snabbt. Den ekonomiskabrottsligheten blir mer internationell och komplex och brott anmÀls i en starkt ökad grad.Ekonomisk brottslighet stÀller allmÀnt höga krav pÄ olika myndigheter som arbetar medbrottsbekÀmpning, men i en sÄdan situation som vi befinner oss idag stÀlls Ànnu högrekrav pÄ dessa myndigheter och inte minst pÄ revisorer. Revisorer som redan har högakrav pÄ sig i samband med revisionspliktens avskaffande mÄste nu vara Ànnu meruppmÀrksamma pÄ företags redovisningar. Med utgÄngspunkt frÄn dennaproblemdiskussion har vi valt att undersöka om ekonomisk brottslighet ökar ilÄgkonjunktur eller om det Àr sÄ att kontrollerna förÀndrats. Dessutom har vi valt attundersöka hur man kan bli bÀttre pÄ att förebygga ekonomisk brottslighet.Vi har genomfört vÄr undersökning med en kvalitativ metod i form av fem intervjuer.