Under Är 2007 började ekonomin vÀnda frÄn hög till lÄgkonjunktur, senare fick denna lÄgkonjunktur namnet finanskrisen. NÀr konjunkturen vÀnder nerÄt pÄverkas de allra flesta i samhÀllet pÄ nÄgot plan, företags vinster kan blir lÀgre och arbetslösheten ökar. Denna studie undersöker hur revisionsbyrÄerna i Big Four pÄverkas i en lÄgkonjunktur, bÄde hur de pÄverkas som ekonomisk verksamhet och vad de gör för att vara fortsatt framgÄngsrika. För att fÄ reda pÄ dessa frÄgor bygger uppsatsens empiriska studie pÄ kvalitativa intervjuer med tre revisorer, samtliga verksamma i tre olika Big Four byrÄer i Sverige. Teoriavsnittet innehÄller rapporter frÄn internationella organisationer som studerat hur Big Four pÄverkas ekonomiskt. Det följs dÀrefter av tre stycken guider frÄn konsulter som ger tips pÄ hur företag ska bli framgÄngsrika under en lÄgkonjunktur. Slutligen i teoriavsnittet presenteras forskning om relationsmarknadsföring och kundvÀrde. Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att revisionsbyrÄerna pÄverkas av konjunkturförÀndringar.

Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.

I samband med finanskrisen och det ökade intresset för företags samhÀllsansvar har mÄnga större banker kritiserats i media. Bankers verksamhet bygger pÄ allmÀnhetens förtroende och dÀrför Àr det viktigt att de arbetar med corporate social responsibility (CSR). CSR kallas pÄ svenska ofta för företagens samhÀllsansvar och definieras vanligtvis av företagen sjÀlva. Det fÄr oss att fundera pÄ hur banker arbetar med CSR. Hur viktigt Àr CSR för att bankers förtroende ska upprÀtthÄllas? Finns det skillnader mellan olika banker och hur de arbetar med CSR?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tvÄ svenska banker arbetar med CSR samt identifiera likheter och/eller olikheter i deras arbete.

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det pÄvisats att ett antal bolag ej erhÄllit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrÄgasatts. Eftersom det Àr av stor vikt att revisorn agerar objektivt och sjÀlvstÀndigt med avseende pÄ tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrÄrotation som ett verktyg för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende.Syftet med studien Àr att undersöka hur obligatorisk byrÄrotation pÄverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebÀra. Vidare behandlas byrÄrotations inverkan pÄ den finansiella stabiliteten.Studien baseras pÄ kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgÄende förstÄelse för utvalda parters Äsikter och synpunkter pÄ en eventuell lagförÀndring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrÄrotation skulle ha positiv inverkan pÄ revisorns oberoende.

NÀr Lehman Brothers INC lÀmnade in sin konkursansökan hösten 2008 sÀnde detta chockvÄgor genom finanssektorn vÀrlden över och spred sig senare till den reala ekonomin med en ekonomisk kris som följd. Spanien som Àr Europas fjÀrde största ekonomi drabbades hÄrt av denna kris som punkterade landets överhettade bostadsmarknad vilket ledde till massarbetslöshet och stora budgetunderskott.I uppsatsen har författarna anvÀnt sig av en finanspolitisk regel samt teorier om finanspolitisk hÄllbarhet. Dessa har anvÀnts för att analysera huruvida Spaniens finanspolitik har varit en bidragande orsak till landets allvarliga ekonomiska situation. I empirin anvÀnds data och statistik frÄn trovÀrdiga kÀllor som till exempel OECD och Eurostat. Den data som anvÀnds i empirin Àr variabler som Äterfinns i teorikapitlet.Resultatet visar att Spanien finanspolitiskt har agerat i strid med de teorier som anvÀnts.

Flera allvarliga skandaler har genom Ären skadat revisorsyrkets rykte och trovÀrdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförÀndringar med syftet att öka revisorns oberoende och sÄledes revisionskvaliteten. I och med den pÄgÄende finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav pÄ obligatorisk byrÄrotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförÀndringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrÄ. I dagslÀget Àr det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrÄrotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte Àr överförbara till en kontext med obligatorisk byrÄrotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrÄ erhÄllit initiala rabatter pÄ revisionskostnaden och om revisionskvaliteten pÄverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade Äret efter byrÄbytet. Tre Är efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra Är efter bytet hade revisionskostnaden ÄtergÄtt till normala nivÄer. Studien visade Àven att de bolag som anlitat en revisionsbyrÄ som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad Àn de som anlitat en ?mindre? byrÄ.

Bakgrund och problem: 13 oktober 2008 gjordes Ă€ndringar i IAS 39 Finansiella instrument:Redovisning och vĂ€rdering samt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringarnabehandlar nya omklassificeringsmöjligheter för finansiella instrument som inte tidigare fannsoch vilka blivit aktuella i och med finanskrisen.Syfte: Att undersöka hur banker har tillĂ€mpat de nya omklassificeringsmöjligheterna ochvilka effekter detta har fĂ„tt.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen berör de fyra stora noterade svenska bankerna; Handelsbanken,Nordea, SEB samt Swedbank. AvgrĂ€nsningen har gjorts med tanke pĂ„ att banker har en storandel finansiella instrument och sĂ„ledes borde var nĂ„gra utav dem som skulle kunna pĂ„verkasmest av Ă€ndringen.Metod: En studie gjordes av respektive banks Ă„rsredovisning för 2008. Det empiriskamaterialet analyserades sedan utifrĂ„n den teoretiska referensramen vilken utgörs av de delarav IAS 39 samt IFRS 7 som berör vĂ€rdering av finansiella instrument, en redogörelse förverkligt vĂ€rde kontra anskaffningsvĂ€rde samt en kort beskrivning av intressentteorin.Återkoppling: Tre av de fyra undersökta bankerna har valt att omklassificera, frĂ€mst till följdav förĂ€ndrade marknadsvillkor. Omklassificeringarna har i huvudsak skett frĂ„n verkligt vĂ€rdetill anskaffningsvĂ€rde.

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjÀnsteutövning utsatt för press bÄde psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som pÄverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstÄ och identifiera risker i dessa processer mÄste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken pÄverkar grupper och individer Àr konformiteten. En faktor som skiljer soldater och officerare frÄn mÄnga andra yrkesgrupper Àr den uniforma klÀdseln vilken mÄnga anser hör ihop med yrket. Studien avser dÀrför att undersöka hur den likformiga klÀdseln pÄverkar individens förmÄga att tÀnka sjÀlv och dessutom handla utifrÄn den tanken. UtifrÄn detta syfte har en kÀrnfrÄga och tre delfrÄgor utkristalliserats. DelfrÄgornas syfte Àr att svara pÄ kÀrnfrÄgan.

År 2008 drabbades stora delar av vĂ€rlden av en finanskris. Avstampet var de sĂ„ kallade subprimelĂ„nen, dvs. lĂ„n utan sĂ€kerhet, som gjorde att lĂ„ntagarna inte klarade av att fortsĂ€tta amortera pĂ„ sina lĂ„n. Situationen resulterade i att lĂ„ntagarna blev tvungna att sĂ€lja den belĂ„nade bostaden till ett lĂ€gre vĂ€rde Ă€n de rĂ€knat med frĂ„n början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begrĂ€nsades inte enbart till USA, utan spreds vĂ€rlden över dĂ„ banker vanligtvis opererar pĂ„ en internationell nivĂ„.

Sammanlagt inter­vjuades tre banker och fyra företag. Dessa företag Ă€r Be-Ge, Elajo, Saft och Scania och bankerna Ă€r Handelsbanken, Nordea samt Swedbank. Företagen Ă€r samtliga verksamma i Oskarshamn och bankerna i Kalmar, detta Ă€r inget vi ansĂ„g vara en belastning för uppsatsen dĂ„ vi tidigt gjorde antagandet att bankernas förfarande inte varierade nĂ€mnvĂ€rt som en följd av dess geografiska lĂ€ge, vilket Ă€ven bekrĂ€ftades under empiriinsamlingen.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka de valda företagens iordning­stĂ€llande av kalkyler som under­lag för investeringar. Även att undersöka de större bankernas genomgĂ„ng och an­vĂ€ndande av kalkylerna som underlag för kredit­beslut. Samt att se hur finanskrisen har pÄ­verkat in­vesterings­bedömningar i företagen sĂ„ vĂ€l som hos bankerna.Vi har valt att arbeta utifrĂ„n en huvudfrĂ„ga samt fyra forskningsfrĂ„gor.

Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.

Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.

Background: The real estate market has previously been subsidized by the government. The construction has been characterized by standardization and large scale complex. In the current situation there are other conditions on the real estate market, subsidies do not occur at the same degree and the market is more competitive. Customer influence has also changed. Today the customers want to customize their apartment by personal needs and lifestyle.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 bröt den nu rÄdande finanskrisen ut vÀrldenöver. Redovisningsprofessionen anser att bristande transparens i redovisningen avkreditinstituts skuldsÀttning Àr en av orsakerna till krisens omfattning. Fluktuationerna iflertalet marknadsrÀntor har vÀckt frÄgan om turbulensen avspeglas i redovisningen, dÄmarknadsrÀntor ligger till grund för vissa redovisningsval. I denna studie undersöks hurrÀntevolatiliteten i de svenska statobligationerna pÄverkat valet av diskonteringsrÀnta, samtvilka eventuella egenskaper hos företag som kan inverka pÄ detta val.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr, (1) att förstÄ om rÀnteturbulensen hösten 2008 haftstor pÄverkan pÄ företagens val av diskonteringsrÀnta i Ärsredovisningen samt (2) attidentifiera karakteristika, vilka kan pÄverka valet av diskonteringsrÀnta.AvgrÀnsningar: Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka svenska börsnoterade företags val avdiskonteringsrÀnta för förmÄnsbestÀmda pensionsplaner Är 2008. Alla företag i studien harrÀkenskapsÄr = kalenderÄr.

Vi har undersökt förÀndringar i de svenska hushÄllens inlÄning i banker under finanskrisens utbrott hösten 2008. VÄr uppsats visar att hushÄllen i större omfattning Àn tidigare har flyttat sina inlÄnade pengar under denna period. BÄde förflyttningar mellan bankerna och frÄn bankkonton till annan typ av sparande har ökat. De pengar som flyttats Àr framförallt sÄdana som överstigit insÀttningsgarantins maxbelopp. Det Àr alltsÄ risken att förlora pengar som gjort att hushÄllen agerat pÄ marknaden.