Examensarbetet studerar möjligheterna att använda en statisk cross hedge för att prissäkra etanol. Situationen som analyseras är hämtad från Lantmännen Agroetanol. Agroetanol är Sveriges största producent av etanol och driver den första anläggning i Sverige där vete omvandlas till etanol. Anläggningen är Sveriges största och byggs för närvarande ut så att kapaciteten kommer under år 2008 kommer att öka med 300 procent. Priset på spannmål har stigit dramatiskt under år 2007 samtidigt som etanolpriset har sjunkit något.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla särskilda standarder som är lämpliga att användas av små och medelstora företag då de tar fram sina finansiella rapporter. Utgångspunkterna i undersökningen är att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och målen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Syftet är vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Metod: För att uppnå syftet har en dokumentundersökning genomförts där empirin i första hand består av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat.

Bakgrund: Prestationsmätning är en viktig del av ekonomistyrning och mätningarna ser olika ut beroende på organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmätning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning på offentlig styrning, där resurshushållning och effektivitet fått ett tydligare fokus.Prestationsmätning har tidigare främst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrädelsevis ur en företagskontext. Att även utföra icke-finansiell prestationsmätning, och att då ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sätt att få organisationer mer framgångsrika.

I slutet på andra kvartalet under 2011 planeras införandet av en ny redovisningsstandard för leasing. Syftet med den nya standarden är att skapa mer transparenta finansiella rapporter som bättre ska reflektera den aktivitet som uppstår när företaget ingår i ett leasingavtal. Denna standard innebär att alla leasingavtal ska kapitaliseras, och medför att uppdelningen mellan operationella och finansiella leasingavtal försvinner. I dagsläget är majoriteten av alla leasingavtal operationella, och innebär att tillgången inte redovisas i företagets balansräkning. Detta innebär avsevärda förändringar på företagens finansiella rapporter.

Uppfinningsrikedomen har alltid varit stor hos dem som på ett omoraliskt och ohederligt sätt vill tjäna pengar på insiderinformation. Genom EU:s marknadsmissbruksdirektiv 2003/6/EG har vår insiderlagstiftning genomgått en stor förändring som har utmynnat i två lagar, lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av Finansiella instrument (AnmL) och lag (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med Finansiella instrument (MmL) vilka ersatte den tidigare insiderlagstiftningen den 1 juli 2005.En väl fungerande värdepappersmarknad och allmänhetens förtroende för denna, är en förutsättning för en god ekonomisk tillväxt och välstånd i vårt land. Marknadsmissbruk skadar allvarligt Finansmarknadens integritet och allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden och det är av stor betydelse att lagstiftningen stoppar sådant missbruk.Mitt syfte med detta examensarbete har varit att efter att studerat och analyserat den gamla och nya insiderlagstiftningen samt utfört intervjuer med nyckelpersoner inom värdepappersmarknaden, komma fram till en slutsats, vilken är att dagens insiderlagstiftning generellt sett är mycket genombearbetad och effektiv. Dock kvarstår några mindre luckor som redovisas under rubriken ?Analys och Slutsatser? för att insiderlagstiftningen skall bli komplett.Vad som enligt min mening utgör den största faran för att den nya insiderlagstiftningen inte skall vara tillräcklig, är inte lagarnas utformning, utan hur dessa kommer att tolkas i framtiden utav domstolarna.

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som användes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades från den privata sektorn var målstyrning. En modifikation av målstyrning är den balanserade styrningen som bygger på det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet är en mix av finansiella och icke finansiella mått sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affärsprocess- samt lärande och tillväxtperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig åt beroende på kommunens styrmodell.

Syftet är att beskriva hur en svensk ideell förening mäter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har på verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad från företag inte har ett vinstdrivande syfte så kan således inte effektivitet mätas på samma sätt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att få en inblick i hur en ideell förening mäter effektivitet och redovisar den.Denna uppsats utförs genom en fallstudie av både kvalitativ och kvantitativ karraktär. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkätundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att få en djupare inblick i ämnet.Vad som skiljer ideella föreningar från vinstdrivande organisationer är att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels på frivillig basis.

Bakgrund:                      I takt med att företagen mer och mer har börjat fokusera på aktieägarvärde och ägarstyrning har nya normativa ekonomistyrningsfunktioner som värdebaserad styrning vuxit fram. Därmed är det intressant att undersöka hur svenska familjeföretag av olika karaktärer upplever denna trend och huruvida det överensstämmer med ett aktieägarorienterat synsätt. Syfte:                                 Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilken uppfattning svenska noterade och onoterade familjeföretag har på värdebaserad styrning och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Vidare syftar uppsatsen att beskriva och förklara huruvida sådana verksamheter upplever att värdebaserad styrning kan användas som ett styrningsverktyg för att definiera och säkerställa aktieägarvärde.Metod:Jag har genomfört sex stycken intervjustudier med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig huvudsakligen på data från både personliga intervjuer och telefonintervjuer men även sekundär data från hemsidor, årsredovisningar och bekräftade teorier.Slutsatser:                        Studiens noterade och onoterade familjeföretag upplever att deras värdeskapande processer stämmer väl överens med ett aktieägarorienterat synsätt. De påvisar alla att både finansiella och icke-finansiella målsättningar symboliserar verksamheternas aktieägarvärde vilket överensstämmer med varje familjs grundläggande värderingar och intressen för respektive verksamhet.

Bakgrund: Aktierekommendationer är vanligt förekommande i finansiell media samtidigt som teorier säger att man inte systematiskt kan över- eller undervärdera en aktie. Trots detta visar studier att finansmarknaden influeras av aktierekommendationer då handeln ökar efter en annonsering, vilket innebär att de finansiella kunskaperna en student har lärt sig under sin utbildning inte påverkar lika starkt när den sedan väljer att följa en aktierekommendation.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar ekonomistudenters uppfattning av aktierekommendationer och hur stor påverkan valet av utbildningslinje har för hur studenten bedömer aktierekommendationer.Referensram: Referensramen kommer ge en förförståelse samt behandla de teorier som är väsentliga för att utreda studien. Referensramen innefattar prisbildning, EMH, behavioural finance, risk, kulturella influenser, utbildningens influenser och skolornas bakgrund.Metod: För att bäst kunna besvara och undersöka syftet genomförs studien som en förklarande surveyundersökning med en kvantitativ ansats. Undersökningen utförs genom en elektronisk enkät som skickas ut till studenter.Empiri: Det empiriska materialet består av enkätsvar från studenter från fyra olika ekonomiska utbildningslinjer som bearbetats med stistiska metoder.Slutsats: Valet av utbildningslinje påverkar studentens uppfattning om aktierekommendationer. De faktorer som påverkar är tron på den effektiva marknadshypotesen, studentens finansiella intresse, kön, riskbenägenhet, teoretisk kunskap samt kultur.

Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio åren vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgångsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefär 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nämnda i bådemyndigheternas uttalanden och bankernas årsredovisningar. Tillgången till finansiering var sågott som obegränsad och regleringarna få. Under finanskrisen fick många banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart också ett nyttregelverk så kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankernas växandebalansomslutningar har påverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan.

I Sverige är det Finansinspektionen (FI) som för tillsyn över finansiella företag. För det första fungerar FI som ett vägledande organ genom att utfärda policies och riktlinjer samt upprätthåller regelefterlevnad hos företag. FI arbetar för att värdepappersmarknaden ska fungera effektivt och samtidigt vara stabil samt att allmänhetens förtroende för marknaden upprätthålls. När finansiella företag åsidosätter sina skyldigheter i enlighet med 25:e kapitlet 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden riskerar detta att påverka värdepappersmarknadens stabilitet och effektivitet och då också allmänhetens förtroende negativt. FI ingriper då genom att utfärda olika sanktioner beroende på hur allvarlig överträdelsen är.

Uppsatsens syfte är att utreda om de rättsfilosofiska principerna, förutsebarhetsprincipen ochproportionalitetsprincipen, tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och om det kan anses vararättssäkert att låta förvaltningsmyndighet, och inte domstol, utreda och rikta sanktioner motnär beloppets storlek kan anses vara i paritet med brottspåföljd. Uppsatsen riktar sig tillyrkesverksamma jurister och juriststudenter men även andra intressenter påfinansmarknadsområdet..