I uppsatsen finns ett mönster som visar på att den internationella redovisningsstandarden förorsakat skillnader i tillämpning av säkringsredovisning som kan försvåra jämförbarheten bland företag. Det är de mindre noterade företagen som i lägst utsträckning tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 vilket kan bero på att dessa företag har svårare att tillämpa en detaljerad och komplex redovisningsstandard som IAS 39..

I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt.Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den svenska bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda förutsättningarna för arbete med balanserat styrkort på individnivån och dess koppling till belöningar i en offentlig organisation. För att lämna svar på utredningens syfte har vi använt en kvalitativ/deduktiv ansats. Alla av oss genomförda intervjuer var icke-strukturerade. De teoretiska referenserna kommer från våra akademiska studier, studier i litteraturen om balanserat styrkort och belöningssystem, vetenskapliga artiklar samt tidigare forskning. Vidare för att ytterligare breda ut den teoretiska referensramen har vi genomfört intervjuer med tre forskare med stor erfarenhet och kunskap inom området balanserat styrkort.

Den beteendebaserade finansiella teorin framför vikten av att undersöka människan i desshelhet. Detta är något som de klassiska finansiella teorierna ignorerar då de anser attmänniskor handlar fullständigt rationellt. Då investerare på aktiemarknaden influeras av dess tidigare erfarenheter samt information är det av vikt att undersöka och förstå hur individen agerar på aktiemarknaden inför investeringsbeslut. För att kunna besvara denna fråga har en webbaserad enkätundersökning använts där urvalet består av medlemmar från Sveriges Aktiesparares riksförbund. De resultat som framkommit ur undersökningen tyder på att majoriteten av respondenterna på den svenska aktiemarknaden aktivt undviker att försätta sig i risksituationer där de står inför en förlust eller möjligheten att ångra ett beslut de fattat.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till detta är införandet av IAS 14 då de svenska börsnoterade företagen är tvungna att tydligt rapportera för sina segment så att de finansiella rapporternas kvalitet och transparens ökar vilket gör att beslutsprocessen blir lättare för rapporternas användare. Vidare så finns det tre problem förknippade med segmentsrapportering: den kostnaden kontra nyttan som uppstår vid producering av de extra rapporterna, huruvida kvaliteten på rapporterna har förbättrats efter införandet av IAS 14 och svårigheten i att allokera finansiella poster mellan likartade segment. Dessa tre problem har undersökts i denna studie. Syfte: Avsikten med uppsatsen är att ta reda på hur SKF påverkas av segmentsregleringarna, hur de rapporterar för sina segment, hur de har delat in segmenten i primära samt sekundära segment. Vi vill även undersöka hur segmentsrapportering upplevs i en analytikers ögon.

Risk kan beskrivas som ?sannolikheten att drabbas av skada eller förlust? eller som ?sannolikheten att en händelse ska inträffa?. Begreppet risk saknar emellertid en allmänt accepterad definition. Företagen nämner vilka risker de har i sina årsredovisningar och halvårsrapporter. Problemet är att det finns stora skillnader mellan vilken inställning företagen har till hur utförligt de ska rapportera om sina risker.

Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och avregleringar i lagstiftningen på den finansiella marknaden, har bidragit till många förändringar på denna marknad. Avregleringar i lagstiftningen har lett till en ökad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella produkter, som är svåra att tolka även för aktörer som har analyskompetens. De aktörer som agerar på den finansiella marknaden är bland annat aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter är att samla och analysera information om specifika företag och därefter förmedla informationen vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hör även att väcka placerarnas intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har under de senaste åren ifrågasatts och kritiserats ett flertal gången.

Bakgrund och problem: Vi upplever idag en världsomfattande ekonomisk kris med fallandetillväxt, minskad konsumtion och kreditåtstramningar. För knappt två år sedan var läget detmotsatta och de flesta av världens större börser nådde sin topp. Företag behöver oavsettkonjunkturläge finansiera sin verksamhet, i många fall räcker inte interna medel utan externtkapital behövs. Företagens val av kapitalstruktur kan i goda tider öka avkastningen men kan isämre tider orsaka stora problem som kan leda till konkurs.Vid val av finansieringspolitik i ettföretag måste vissa avvägningar göras. Ett av de mest väsentliga valen som företagsledningenmåste ta ställning till är storleken på skuldsättningsgrad som i sin tur styrs av mål förräntabilitet på eget kapital och i vilken utsträckning man är villig att ta risker.Syfte: Den här undersökningen syftar till att undersöka om det finns några samband mellanden finansiella risken i de undersökta företagen och storlek, tillväxt och lönsamhet.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporter har under senare år utvecklats från att ha varitett dokument som endast redovisar den obligatoriska lagstadgade informationen till att bliett potentiellt marknadsföringsredskap. Dessa rapporter möjliggör för företag attkontrollera informationen som förmedlas samt att det ges tillfälle att få definiera företagetsimage och befrämja dess intresse. Under senare år har det kommit att uppstå en alltkraftigare debatt om hur företag och dess ledning väljer att framställa information ochflertalet redovisningsskandaler har bidragit till att förtroendet för redovisningen har skadats.Detta i sin tur har lett till att det kommit att ställas allt högre krav på hur företag framställersina rapporter då dessa anses vara ett viktigt medel i kommunikationen med företagsexterna intressenter. Företag bör uppfattas trovärdigt och tillförlitligt och de finansiellarapporterna är ett hjälpmedel för att skapa ett förtroende på den finansiella marknaden. Dådessa även är underlag för analys och framtida investeringsplaner är det av vikt attinformationen framställs på ett sådant sätt att både externa och interna intressenter kanskapa sig en god uppfattning om företagets ekonomiska situation.Syfte: Studien syftar till att undersöka om en ledning kommunicerar olika till sitt företagsintressenter, beroende på om företaget befinner sig i någon form av kris eller inte.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsar sig till att granska den frivilliga informationen frånledningen hos det börsnoterade företaget Ericsson under tre år, 2001, 2006 och 2007.Metod: I detta kapitel presenteras motivet till ämnesval och val av företag.

Rådgivning förekommer på många olika marknader och i lika många olika former. Med rollen som rådgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som är till för att skydda den som är mottagare av rådet. Rådgivning på de finansiella marknaderna, avseende finansiell rådgivning och investeringsrådgivning, är med god anledning föremål för en omfattande reglering på grund av det skyddsintresse kunden anses ha.Regleringen är uppbyggd både genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom självreglering av marknadens aktörer. Eftersom de finansiella marknaderna är föremål för ständig förändring och utveckling används begrepp som god rådgivningssed för att säkerställa att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen på marknaden går i. För att bedöma om en rådgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vägledning inte endast hämtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rådgivningssed visar.Vad som i varje given situation är att bedöma som vårdslöst låter sig inte lätt göras.

Bakgrund & Problem: Redovisningen av leasingavtal har länge varit ett diskuterat ämne inom redovisningen. För att hantera problemen med den nuvarande standarden har IASB i samarbete med FASB publicerat ett förslag till en ny leasingstandard. Huvudpoängen i förslaget är att kapitalisera samtliga leasingavtal i ett försök att uppnå en förbättrad jämförbarhet mellan företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringen i redovisningen av hotellkoncerner som ett resultat av de nya leasingförslaget. Detta görs genom att kartlägga hur nyckeltalen räntabilitet på totalt- och sysselsatt kapital, räntabilitet påeget kapital, soliditet, skuldsättningsgrad och kapitalomsättningshastighet från hotellkoncerner kommer att påverkas av det nya förslaget.Metod: Den metod som används utgår från den finansiella databasen Datastream och undersöker de finansiella rapporterna för 36 företag i hotellbranschen. Företagens framtida operationella minimileaseavgifter nuvärdesberäknas och företagets poster i balansräkningen justera enligt denna summa.

Syftet är att undersöka huruvida övergången till IFRS den 1 januari 2005 resulterar i några effekter i balansräkningen för ett börsnoterat svenskt bolag. Dessutom undersöker vi om ett svenskt börsnoterat företag anser att möjligheten att jämföra börsnoterade företags finansiella rapporter ökar i och med övergången till IFRS. Vidare har vi kontrollerat om de uppfattningar ett svenskt börsnoterat företag har om de framtida effekterna som kan uppstå till följd av övergången till IFRS överrensstämmer med uttalanden gjorda i affärstidningar och annan fackpress. Vår intention är slutligen att presentera ett svenskt börsnoterat företags idéer kring eventuellt ändrat framtida beteende till följd av övergången till IFRS. Arbetet innefattar en fallstudie baserad på en kvalitativ metod, eftersom vi ämnade uppnå en djupare förståelse av det vi studerade.

Bolagens kommunikation till aktieägarna och övriga intressenter sker till största del via årsredovisningen. Därför är det viktigt att informationen redovisas på ett likartat sätt av bolagen så att intressenterna lätt kan jämföra deras finansiella ställning. IASB:s föreställningsram lyfter fram jämförbarhet som en av de viktigaste kvalitativa egenskaperna i redovisningen. Det innebär att jämförbarhet är en förutsättning för att informationen som ges i de finansiella rapporterna skall vara användbar för användarna. De allra flesta svenska bolagen bedriver på något sätt handel över Sveriges gränser och därmed exponeras de mot valutarisker av olika grad.

Att genom studier på byggbranschen i Sverige lämna ett bidrag till den idag aktuella debatten kring kvartalskapitalism på börsen. En kvalitativ studie genomförd på tre fallföretag inom byggbranschen. Vi finner inget stöd för att företagen i vår studies investeringar har någon påverkan på utdelningsnivåer. Orsaken till detta tycks bero på att den finansiella ställningen under åren i studien varit god nog att möjliggöra bådadera..

Vad som motiverar olika grupper har länge diskuteras och har varit en viktig del i hur företag är strukturerade och hur de arbetar. Arbetsuppgifter och arbetsformer är föränderliga och på senare tid har rollen som konsult vuxit fram som en frekvent förekommande och även attraktiv arbetsform. Ett av de mest attraktiva yrkena för studenter är yrket som managementkonsult, vilket är ett varierande men påfrestande yrke med relativt låg finansiell ersättning per nedlagd tid. Denna attraktion säger till viss del emot vad erkända motivationsteorier menar motiverar dessa personer och därmed studenters val av yrke. Uppfattningar om Generation Y, personer födda mellan 1979-1994, menar att finansiella belöningar är viktigt för denna grupp.