Alltmedan antalet konsumenter ökar som uppger att de vill köpa etiskt märkta varor, uppvisar resultat från ett flertal studier ett gap mellan konsumenters attityd och beteende i fråga om etiska köp. Åtskilliga försök har gjorts till att förklara ?gapet? mellan attityd och beteende men i flera fall har en förenklad bild av relationen mellan dessa tillämpats.Frågan är därför om ?gapet? skulle återfinnas om hänsyn tas till de beteendevetenskapliga teorier som ligger till grund för detta gap. I denna studie undersöks om attityden mot köp av etiskt märkta varor är bättre på att förutsäga individens köpbeteende än attityden mot etiskt märkta varor i allmänhet. Detta syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med nio konsumenter.

Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin är marknadssegmentering. Genom den kan företag få bättre kunskap om sina kunder och deras behov och då kan kunderna nås effektivare. Marknadssegmentering är ett väl utforskat ämne och det har utvecklats hjälpmedel och modeller för att underlätta för företag att utarbeta en väl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska världens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgänglig, vilket enligt oss återspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska världen och företagsvärlden.Syfte: Med den här uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska världen och den marknadssegmentering som används i den praktiska företagsvärlden.

Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin är marknadssegmentering. Genom den kan företag få bättre kunskap om sina kunder och deras behov och då kan kunderna nås effektivare. Marknadssegmentering är ett väl utforskat ämne och det har utvecklats hjälpmedel och modeller för att underlätta för företag att utarbeta en väl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska världens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgänglig, vilket enligt oss återspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska världen och företagsvärlden.Syfte: Med den här uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska världen och den marknadssegmentering som används i den praktiska företagsvärlden.

Bakgrund och problem:Varumärket som tillgång har på senare år vuxit till att numera betraktas som en av deviktigaste tillgångarna som ett företag har, ett varumärke har både en finansiell ochstrategisk betydelse. Detta erkännande har också ökat behovet och också kraven påvarumärkesvärderingar och hur de utförs. Värderingsprocessen är dock svår och i vissmån otydlig. ISO 10668 togs fram för att standardisera värderingsprocessen, dock såtar dessa standardiserade metoder inte hänsyn till icke-finansiella faktorer.Syfte:Syftet med denna studie är undersöka vad som är värdeskapande för ett varumärkeoch vilka faktorer som tas hänsyn till vid en värdering. Studien tittar på hur värderareanvänder icke-finansiella faktorer i sina värderingsmodeller och i slutändan förklaravilka eventuella brister som finns i värderingsprocessen.Avgränsningar:Syftet avgränsas till hantering av varumärken baserat på deras stora påverkan på ettföretags börsvärde.

Bakgrund: Hand i hand med dagens ökad fokus på risk har intresset ökat för ettriskhanteringskoncept som kallas Enterprise Risk Management (ERM). Tanken medmodellen är att hantera risk övergripande istället för isolerat på separata områden iföretaget. De största fördelarna med modellen sägs vara bättre beslutsfattande inomorganisationen, att riskmedvetenheten ökar och att intressenter får bättre förtroendeför företaget.Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra den teoribildning om ERM som växerfram med praktisk erfarenhet från icke-finansiella företag som implementeratmodellen. Målet är också att skapa förståelse för både för- och nackdelar medmodellen.Avgränsning: Undersökningen har inriktats på icke-finansiella företag eftersom färrestudier har gjorts inom området.Metod: En kvalitativ fallstudie av två icke-finansiella företag har genomförts med enabduktiv ansats och en blandning av explorativ och deskriptiv design.Resultat: Undersökningen visar att ERM skapar vissa positiva effekter för företagenmen också att en del problemområden har identifierats. De begränsningar i modellensom uppstår anses vara nära relaterat till svårigheten med att hantera mjuka risker ochproblemet med att ERM kan bidra med för stor passivitet i verksamheten dåminimering av risk blir mer omfattande.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.

Bakgrund och problem: IASB beslutade 2008 att ersätta IAS 39 med IFRS 9 då IAS 39 ses som alltför omfattande och komplex. Processen har delats upp i tre faser. Fas 1 behandlar klassificering och värdering, fas 2 behandlar nedskrivningar och fas 3 behandlar säkringsredovisning. Denna uppsats behandlar endast fas 2. Både redovisare, revisorer och användare av finansiella rapporter anser standarden för finansiella instrument vara komplex.

Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne.Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap.

En börsnoterad elitidrottsklubb utför både sportsliga och finansiella prestationer. Men vad är det egentligen som påverkar marknadsvärdet för den börsnoterade elitidrottsklubben? Har de enskilda sportsliga prestationerna någon betydelse för klubbens marknadsvärde eller är det andra faktorer som styr, som till exempel informationsflödet av större viktiga händelser, eller är marknadsvärdet helt baserat på de finansiella prestationerna? Denna studie syftar till att bringa klarhet i dessa frågeställningar och analysera sambandet mellan: ? De finansiella prestationerna och marknadsvärdet på klubben. ? De sportsliga resultaten och marknadsvärdet på klubben.

Syftet med denna uppsats är att förklara Övervakningspanelens legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Övervakningspanelen primära uppgift är att granska bolags, noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnå en enhetlig och regelrätt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande på Redovisningsrådets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att på det viset få fram information av Panelens effektivitet.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svårigheter som uppstått efter införandet av IAS 39 och dess krav på att finansiella instrument ska värderas till verkligt värde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjälpa av en induktiv metod. Primärdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sekundärdata består av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tänkandet har använts samt Streek & Schmitters modell.

När den nya Aktiebolagslagen trädde i kraft den 1 januari 2006 blev det åter tillåtet för svenska företag att uppta så kallade kapitalandelslån. Återbetalning och ränta på dessa lån är beroende av olika bolagsinterna faktorer, som till exempel bolagets finansiella ställning.Syftet med uppsatsen är att ge läsaren kunskap om hur stort behovet är av den nya finansieringsformen kapitalandelslån samt undersöka hur intresset för instrumentet ser ut bland aktörerna på den svenska finansiella marknaden..

Bakgrund och problem: 13 oktober 2008 gjordes ändringar i IAS 39 Finansiella instrument:Redovisning och värdering samt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringarnabehandlar nya omklassificeringsmöjligheter för finansiella instrument som inte tidigare fannsoch vilka blivit aktuella i och med finanskrisen.Syfte: Att undersöka hur banker har tillämpat de nya omklassificeringsmöjligheterna ochvilka effekter detta har fått.Avgränsningar: Uppsatsen berör de fyra stora noterade svenska bankerna; Handelsbanken,Nordea, SEB samt Swedbank. Avgränsningen har gjorts med tanke på att banker har en storandel finansiella instrument och således borde var några utav dem som skulle kunna påverkasmest av ändringen.Metod: En studie gjordes av respektive banks årsredovisning för 2008. Det empiriskamaterialet analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen vilken utgörs av de delarav IAS 39 samt IFRS 7 som berör värdering av finansiella instrument, en redogörelse förverkligt värde kontra anskaffningsvärde samt en kort beskrivning av intressentteorin.Återkoppling: Tre av de fyra undersökta bankerna har valt att omklassificera, främst till följdav förändrade marknadsvillkor. Omklassificeringarna har i huvudsak skett från verkligt värdetill anskaffningsvärde.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur elintensiva företag kan hantera sin risk vid plötsliga- såväl som långsiktiga förändringar av elpriset. I studien används de finansiella instrument som är tillgängliga på elbörsen Nord Pool. Uppsatsen är en fallstudie av företaget Vargön Alloys och hur det utifrån dess situation är möjligt att sänka inköpskostnaderna av el med hjälp av finansiella instrument. Utgångspunkten är deduktiv då teorier kring derivat och riskminimering har använts. Uppsatsen har både en kvalitativ- och kvantitativ karaktär.