SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Logistikfördjupningen, EKL 361, VT 2006Författare: Andreas Korsén, Fredrik Larsson och Bobby PerssonHandledare: Åsa GustafssonExaminator: Helena ForslundTitel: Mätning av logistikprestationer i gapet mellan förväntad och erhållen service ? en kvantitativ studie av logistikprestationer i plastindustrin i Sverige.Bakgrund: Ett standardiserat kund-/leverantörsförhållande är baserat på att leverantören förser kunden med de varor och tjänster som han eller hon betalar för. Kunden har rättighet att förvänta sig att den varan eller tjänsten han eller hon betalar för kommer att fungera tillfredsställande. Gapet mellan förväntad och erhållen tjänstkan öka eller minska beroende på leverantörens förmåga att leverera önskad tjänst.När det gäller relationerna mellan kunder och deras leverantörer i plastindustrin kan det ibland uppstå gap i fråga om hur de uppfattar kvaliteten på logistiktjänsten som utförts. Genom logistikprestationsmått kan leverantörens prestation mätas.Syfte: Syftet är att med hjälp av valda logistiskprestationsmått undersöka vilka mestrespektive icke signifikanta gap som existerar i hur kunder upplever att logistikprestationerna utförs i den svenska bearbetande plastindustrin.Metod: En kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning till 200 företag har genomförts, där logistikprestationsmått har uppmätts.

Bakgrundochproblem:Tidigareforskningkringicke-­?finansiellanyckeltalsy-­?neshuvudsakligenvarafokuseradpåtillverknings-­?ochserviceföretagochdetsaknasmerellermindrehelt,enligtvårmening,forskningmedfokuspåtjänste-­?företag.Forskningenkringhurföretagochledarerentpraktisktskallanvändasigavdessanyckeltaliekonomistyrningenärhögstbristfällig,omensbefintlig.Motbakgrundavdettafokuserarviidennastudiepåhurdetrentpraktisktärmöjligtatthjälpaekonomistyrningeninomenorganisationmedhjälpavicke-­?finansiellanyckeltal.Vikommerattgöradettagenomenfallstudieinometttjänsteföretag,närmarebestämtpåförsäkringsbolagetV.Syfte:Meddennastudiesökervibidratillforskningeninomprimärttvåområ-­?denvilkaviidagslägetkännerinteberörtsitillräckligutsträckning;användan-­?detavicke-­?finansiellanyckeltalinomtjänstesektornsamthurdetpraktiskabru-­?kandetavicke-­?finansiellanyckeltalkantesig.Visökersvarapåfråganhureko-­?nomistyrningkanförstärkasmedhjälpavicke-­?finansiellanyckeltal.Metod:Studienbetecknassomenfallstudieochharskettgenomangreppsättetdesignscienceresearchmethodology.Empiritillstudienharsamlatsingenomtotalttiointervjuer,feminledandeochfemåterkopplandeintervjuerdärvipre-­?senteratenartefaktsomsedanutvärderats.Resultat:Genomdennastudieharvivisatattenbusinessintelligence-­?lösningiformavdashboardsuppbyggdaavprimärticke-­?finansiellnyckeltalkanhjälpaekonomistyrningeniettföretaggenomattrentpraktisktförainicke-­?finansiellanyckeltalidenoperativaverksamhetensamtminskaavståndetmellandesamma.Studiensbidrag:Presenteradeartefaktervisartydligthurdetrentpraktisktinometttjänsteföretagkananvändasicke-­?finansiellanyckeltalförattförbättrastyrningen..

Lantbrukarens inkomster har under senare år varierat mycket på grund av stora prisfluktuationer. En grundförutsättning för att minska priskänsligheten är att bruka någon form av prissäkring. Ett alternativ som relativt nyligen tillkommit på marknaden är de finansiella instrument som flertalet banker erbjuder. Uppsatsen syftar till att utifrån ett urval av lantbrukare beskriva hur de hanterar fluktuationerna på spannmålsmarknaden med terminshandel på börsen. Målet med uppsatsen är att kartlägga faktorer som är avgörande för lantbrukarens val av prissäkringsmetod. Handelsbanken var först ut på den svenska marknaden med att erbjuda finansiella instrument för spannmålsodlande lantbrukare. De finansiella instrumentens syfte är att stabilisera fluktuationer och ge lantbrukarna en jämnare och stabilare inkomst.

Revisorn är den oberoende part som ska granska, kvalitetssäkra och ge social och affärsmässig trygghet till företagens finansiella rapporter, för intressenternas räkning. I och med tidigare redovisningsskandaler har revisorsprofessionen blivit ifrågasatt huruvida de utför sina åtaganden. Eftersom de olika intressentgrupperna efterfrågar olika typer av information har de således även skilda förväntningar och uppfattningar om hur revisionen skall utföras. Att revisorerna och intressenterna har olika förväntningar leder till att så kallade förväntningsgap uppstår. Vi fann det intressant att undersöka de bakomliggande faktorerna och att kartlägga tidigare åtgärder för kunna minska förväntningsgapet.

Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 ? talet. I dagsläget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlåningen ökat lavinartat runt om i världen det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhålla ett stabilt finansiellt system krävs förtroende och för att värna om detta, och därmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlängningen, finns lagar och regler.2007 implementerades ett nytt kapitaltäckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv från EU.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

Uppsatsen behandlar småföretags användning av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa metoder är alternativ finansiering till traditionella externa medel som erbjuds på marknaden, exempelvis bankmedel och riskkapital. De finansiella bootstrappingmetoderna kan härröras till kategorier av resursanskaffning, vilka är marknadsorienterad resursanskaffning (exempelvis erhålla bidrag), internorienterad resursanskaffning (exempelvis hålla inne ägarens lön) och socialorienterad resursanskaffning (exempelvis låna utrustning av affärsbekanta). I teorin beskrivs faktorer som påverkar användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa är sammanställda i en analysmodell.

Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angående goodwillnedskrivningar, då standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stålbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar incitament för stålbad när företag uppvisar svaga preliminära finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utsträckning resultatmanipulering i form av stålbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen på OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med 2009. Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat.En kvantitativ metod användes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjälp av statistiska metoder. Undersökningen utgick från Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var väsentliga, då det är ett tecken på stålbad.

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är noterade på en börs tvungna att redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

För att minska det Finansiella gapet spelar riskkapitalmarknaden en stor roll. De aktörer som studerats mest är riskkapitalbolag. Företagsänglar har däremot nyligen identifierats och därför inte studerats i samma utsträckning. När en aktör investerar i ett portföljföretag är exit, det vill säga realiseringen av portföljföretaget en viktig del. Som grund till en jämförelse mellan företagsänglars och riskkapitalbolags exitstrategier undersöks i denna uppsats hur företagsänglars exit analyseras, planeras och genomförs.

Under år 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent från föregående år, vilket är positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och småföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. Småföretag har problem med att erhålla extern finansiering vilket är ett vitt omdiskuterat ämne eftersom finansiering är av stor vikt för småföretags överlevnad och tillväxt, för att driva den ekonomiska tillväxten framåt och skapa nya arbetstillfällen i samhället. För att övervinna utmaningarna är det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhålla de nödvändiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benämns finansiell bootstrapping som är en strategi för att finansiera företag genom användning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller låna pengar.Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som små tillväxtföretag kan använda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för användningen av finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag, (3) identifiera hur användningen kan ta sig uttryck i små tillväxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i små tillväxtföretag.

Bakgrund & Problem: Många studier pekar på att det är stor skillnad mellan den formuleradeföretagsstrategin och den faktiska prestationen. Detta har benämnts som ?The Strategy toPerformance Gap?. En föreslagen metod för att komma tillrätta med detta gap är Gartner GroupsCorporate Performance Management (CPM) initiativ. Stora och internationellt verksamma företagborde ha mest att tjäna på att minska gapet, de torde även vara de som har kommit längst inyttjandet av nya teorier för att nå dit.

Från och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillämpa IFRS. Detta innebär bland annat att finansiella tillgångar och vissa finansiella skulder numera ska värderas till verkligt värde.Promemorians syfte är att studera förändringarna i finanisella tillgångar och skulder som påverkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan på nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt på ROE på 0,3procentenheter, på ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten påverkas negativt med 0,1 procentenheter både vid ÅRL och IFRS beräkning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förändringen att värdet på en finansiell tillgång eller skuld blir mer rättvisande än värdering till anskaffningsvärde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet.Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer.De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument.