Sök:

Sökresultat:

250 Uppsatser om Fiktiva karaktärer - Sida 16 av 17

En lyster och lustiger dans : Studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmÀrks av en positiv laddning. GlÀdje och lekfullhet förknippas gÄng pÄ gÄng med dans i Fröding dikter, och dansen har Àven ett nÀra förhÄllande till musik, fest och lek. Just glÀdjen kan sÀgas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart nÄgra fÄ undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara nÄgot som Gustaf Fröding vÀrderade högt, vilket jag pekat pÄ genom att ÄskÄdliggöra hur skalden anvÀnder sig av dansen som ett karaktÀriserande drag hos hans fiktiva personer. Det Àr dock inte enbart mÀnniskor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan fÄ denna egenskap.

Att lÀsa mellan raderna : Om de svarta hÄlen och deras funktion i P O Enquists Kapten Nemos bibliotek

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmÀrks av en positiv laddning. GlÀdje och lekfullhet förknippas gÄng pÄ gÄng med dans i Fröding dikter, och dansen har Àven ett nÀra förhÄllande till musik, fest och lek. Just glÀdjen kan sÀgas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart nÄgra fÄ undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara nÄgot som Gustaf Fröding vÀrderade högt, vilket jag pekat pÄ genom att ÄskÄdliggöra hur skalden anvÀnder sig av dansen som ett karaktÀriserande drag hos hans fiktiva personer. Det Àr dock inte enbart mÀnniskor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan fÄ denna egenskap.

"TÀnk pÄ lÀsaren!": En studie av fyra lÀroböckers skrivdidaktik om genrer, kommunikation och interaktion

Ett problem med elevers skrivande har varit att elever utvecklat ett rituellt skrivande utan kommunikativa intentioner. Eleverna har Àven haft svÄrigheter att skapa ett eget innehÄll, vilket lett till att elever reproducerat eller plagierat material till sina texter. Till detta kommer undervisningstrend som bygger pÄ tanken att elevers skrivfÀrdigheter förbÀttras av att analysera textstrukturer. I studien granskas fyra lÀroböckers skrivdidaktik med avseende pÄ hur eleverna fÄr stöd i lÀroböckerna för utveckling av innehÄll, kommunikation med andra lÀsare samt hur den eventuella undervisningen i genrer har utformats. Resultaten visar att tankeskrivande utan tanke pÄ formkrav inte förekommer i lÀroböckerna.

Möten mellan levande och döda : En semiotisk analys av tv-serien True Blood

AbstraktSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur genus representeras i HBO`s tv-serieTrue Blood och hur denna portrÀttering stÄr i kontrast till normer i samhÀllet. Viss fokus ligger Àven pÄ relationen mellan genus och etnicitet.Vampyrerna i populÀrkulturen har genomgÄtt en stor förÀndring under de senaste seklerna vilket diskuteras genom tidigare forskning av Anna Höglund och Katarina Harrisson Lindbergh. Detta hjÀlper till att ge en bakgrundsbild av de fiktiva varelser som stÄr i centrum för seriens handling.Connells teorier om genus anvÀnds för att definiera genus och faststÀlla samhÀllets bild av hur en man och en kvinna ska vara. Detta kompletteras med Fiskes forskning om hur mening skapas samt hur tv-industrin framstÀller kön och etnicitet.Baserat pÄ ett antal avsnitt frÄn seriens första sÀsong identifieras ett antal huvudkaraktÀrer, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, som sedan studeras noggrannare under utvalda scener dÀr de samspelar med varandra. Analysen sker genom en semiotisk analys, med hjÀlp av Roland Barthes begrepp om denotation och konnotation, för att identifiera vilka egenskaper som utmÀrker mÀnnen och kvinnorna i serien. Dessa egenskaper stÀlls sedan emot det teoretiska ramverket för att faststÀlla hur vÀl seriens genusmönster överensstÀmde med verkligheten.Ett antal gemensamma teman identifierades och analysen visar att det finns samband mellan den teoretiska ramen och resultaten funna i serien.

slipp Ängest - anvÀnd kondom. En fokusgruppstudie om nÄgra gymnasieungdomars attityder kring sexuellt beteende

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka nÄgra gymnasieungdomars kunskap och uppfattningar betrÀffande sexuellt beteende samt hur ungdomarna menar att man omsÀtter dessa i praktiken. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar för att nÀrma oss vÄrt syfte: ? Vad har ungdomarna för kunskap och instÀllning till könssjukdomar, frÀmst klamydia?? Vad anser ungdomar om anvÀndandet av preventivmedel i allmÀnhet och kondom i synnerhet?? PÄ vems ansvar och under vilka omstÀndigheter sker och förhandlas sÀkrare sex?? Vilken instÀllning har ungdomar vad gÀller tillfÀlliga sexuella förbindelser och antal partners?? TÀnker killar (pojkar) och tjejer (flickor) lika om detta eller finns det könsskillnader i deras uppfattningar och beteende? För att kunna fördjupa vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av de tvÄ datainsamlingsmetoderna fokusgrupper och vinjettmetoden. AnvÀndandet fokusgrupper handlade om att vi ansÄg att denna metod skulle hjÀlpa oss att fÄ en mer övergripande bild av Àmnet. Den hjÀlper oss att se processer och diskussioner i en grupp, vilket ocksÄ var det vi ville koncentrera oss pÄ.

Förpackningsmodell för infÀstningssortiment

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete utfört pÄ uppdrag av Clas Ohlson AB dÀr syftet var att utforma en enhetlig förpackningsserie och förhöja helhetsintrycket av sortimentet inom kategorin Spik/Skruv/InfÀstning. Bakgrunden till projektet Àr att förpackningarna inom Clas Ohlsons sortiment idag ser vÀldigt olika ut p.g.a. ett stort antal leverantörer. Vidare saknas det information om anvÀndningsomrÄde pÄ förpackningarna och i butik saknas vÀgledning för kunden att hitta rÀtt produkt. Produktutvecklingsprocessen och problemlösningsmetodiken som tillÀmpats i projektet kan beskrivas med hjÀlp av Projektcirkeln och Projektspiralen.

VÀsentlighetsbedömning - En vÀsentlig del av revisionsprocessen : En kvalitativ jÀmförelse av vÀsentlighetsbedömning mellan revisorer

VÀsentlighetsbedömningen ses som en grundsten vid revision och Àr viktig dÄ den anvÀnds genom hela revisionsprocessen samt styr alla revisorns beslut. Begreppet vÀsentlighet Àr teoretiskt vÀldefinierat men dÄ det endast finns riktlinjer för hur vÀsentlighetsbedömning ska genomföras finns det utrymme för revisorns egna bedömningar. Att revisorerna fÄr göra egna bedömningar kan leda till olika beslut gÀllande vÀsentlighetsbedömning dÄ revisorer har olika preferenser. Olika preferenser kan leda till olika vÀsentlighetsbedömningar vilket i sin tur kan leda till problem. Efter följande problem kom vi fram till att vÄr frÄgestÀllning skulle baseras pÄ vilka skillnader och likheter som kan uppstÄ vid en vÀsentlighetsbedömning vid en revision.

Lex Uggla : Ett hot mot rÀttssÀkerheten?

Skatteverket bestÀmde sig hösten 2005 för att pÄbörja en utredning av hur mycket förmögenhetsbeskattningsbar överlikviditet som kunde anses föreligga i de svenska onoterade aktiebolagen. Det var i och med denna kampanj som artisten Magnus Uggla drabbades av en mycket kraftig upptaxering av sin förmögenhetsskatt, pÄ grund av att en i bolaget ackumulerad kapitaltillgÄng ansÄgs vara rörelsefrÀmmande. Detta vÄllade stor uppmÀrksamhet bland allmÀnheten men Àven i media dÀr bland annat namnet lex Uggla uppstod.Vid innehav av onoterade aktier skall en vÀrdering av bolagets tillgÄngar och skulder göras för att sÄledes bestÀmma vilket vÀrde aktierna skall ÄsÀttas vid förmögenhetsbeskattningen. De tillgÄngar som kan anses ingÄ i bolagets rörelse eller som ett led i denna Àr förmögenhetsskattefria, sÄtillvida de inte ansetts vara oproportionerligt stora. De tillgÄngar som dÀremot bedöms vara rörelsefrÀmmande skall tas upp av delÀgaren i proportion till dennes ak-tieinnehav.

Skogsnormens ersÀttning vid intrÄng i jÀmförelse med vÀrdet av rationellt skogsbruk

Svenska KraftnÀt ansvarar för det svenska stamnÀtet för el, dess konstruktion, underhÄll och transporten av el. Varje kraftledningsgata strÀcker sig över mÄnga privata markÀgares fasta egendom. NÀr kraftledningen byggs fÄr markÀgaren en ersÀttning för intrÄnget i det nÀrmaste omrÄdet under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de ÄtgÀrder för ledningens sÀkerhet som görs utanför skogsgatan, bÄde vid anlÀggning och vid framtida underhÄll, utgÄr ocksÄ ersÀttning.För skogsmark berÀknas dessa ersÀttningar med hjÀlp av den av LantmÀteriet framtagna och för ÀndamÄlet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvÀrderats.

SkattemÀssiga aspekter pÄ generationsskiften av skogsfastigheter

I Sverige finns det ett stort antal skogsfastigheter som Ärligen ska genomgÄ generationsskifte, det vill sÀga överlÄtas inom familjen. Vid ett generationsskifte uppstÄr vanligen problem av ekonomisk karaktÀr, dÀr bÄde överlÄtare och mottagare av skogsfastigheten Àr intresserade av att minimera skattekostnaden, vid tidpunkten för överlÄtelsen. Dock Àr det viktigt att Àven ta hÀnsyn till den framtida ekonomiska situationen för bÄde överlÄtare, mottagare och eventuella syskon. Syftet med denna studie Àr utreda vilka för- och nackdelar som finns med olika överlÄtelseformer vid generationsskiften av olika typer av skogsfastigheter. MÄlet med studien Àr att finna ett bidrag till rÄdgivningsunderlag som fungerar för skogsfastigheter med olika familjesituationer och ekonomiska förutsÀttningar. För att genomföra denna studie har en litteraturgenomgÄng angÄende skatteregler som pÄverkar ett generationsskifte, samt de olika överlÄtelseformerna, genomförts.

FörstÀrkningssamarbete pÄ lÄgtrafikerade grusvÀgar: en
jÀmförande studie av förstÀrkningsarbete med ekonomisk
fördel

En betydande del av Sveriges grusvÀgar Àr idag i ett vÀldigt dÄligt skick. Ifall VÀgverket ska lyda de transportpolitiska mÄl som regeringen satt sÄ ska det bland annat investeras i vÀgar som Àr viktiga för nÀringslivet. För skogsnÀringen handlar det ofta om tunga transporter pÄ mindre grusvÀgar. Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn ett ekonomiskt och bÀrighetshöjande perspektiv dokumentera ett samarbetsprojekt mellan SCA och VÀgverket. I studien ingÄr Àven att beskriva hur den alternativa förstÀrkningsmetod som SCA anvÀnder sig av fungerar.

Sex elevtexter om sex. Skrivpraktik i en gymnasiekurs i sex och samlevnad

Syfte: Syftet med studien Àr att försöka synliggöra vilka genrer ett antal gymnasieelever tillÀmpar nÀr de skriver texter inom en 50-poÀngskurs i sex och samlevnad. Teori: Skrivande placeras i ett sociokulturellt perspektiv dÀr eleverna fÄr anvÀnda skrivandet för att bearbeta nyvunna kunskaper. Textanalyserna tar stöd i genrepedagogiken och systemfunktionell grammatik. Material och metod: Tre skrivuppgifter bestÄende av lÀrarinstruktioner och elevtexter i en kurs i sex och samlevnad Àr undersökningens material. Skrivuppgift Kulturmöten observerades i klassrummet, observationsprotokollet utgör en del av materialet.

Prefabricerade vÀggelement med pelar-balkstomme

Sedan mitten av 90-talet har trÀbyggnad fÄtt en plats pÄ byggmarknaden inom flervÄningshus. Det Àr framförallt pÄ konstruktionssidan som den största utvecklingen har skett. Produktionen har skett pÄ traditionellt vis med platsbyggnation. Den största fördelen med prefabricerade metoder Àr att delar av arbetet förflyttas frÄn byggarbetsplatsen till fabrik. Olika slags element kan tillverkas inomhus med industriella hjÀlpmedel, för att sedan transporteras till byggplatsen och monteras.

ALternativ tvistelösning : En studie av medling för komersiella tvister

Problembakgrund: Organisationer upplever stÀndigt tvister nÀr de agerar i en konkurrensutsatt miljö. Tvister kan behandlas pÄ en mÀngd olika sÀtt, till exempel kan parterna ta hjÀlp av nÄgon utomstÄende, de kan lösa tvisten pÄ egen hand eller gÄ till domstol. I Sverige tenderar vi att lösa konflikter pÄ likartade sÀtt oavsett tvistens karaktÀr. Alternativa tvistelösningsmetoder sÄsom medling anvÀnds endast i begrÀnsad omfattning. Jag anser att tvistelösning blir mer ÀndamÄlsenlig om den anpassas efter den ifrÄgavarande tvisten.

AnvÀndbarhet i fokus : Utveckling av app-underlag utifrÄn standarden EN 1005-4 och anvÀndarnas behov

Statistik visar att 23 procent av kvinnorna och 17 procent av mÀnnen fÄr arbetsrelaterade besvÀr. Detta innebÀr sjukskrivningar och höga kostnader för samhÀllet, samt stort lidande för de drabbade individerna. Det finns otaliga studier som visar pÄ att ogynnsamma arbetsstÀllningar och arbetsrörelser Àr en kÀlla till arbetsrelaterad smÀrtproblematik och överbelastningsskador. Arbete vid maskin innebÀr oftast repetitivt arbete och/eller statiskt muskelarbete, vilket kan ge upphov till smÀrta och överbelastning pÄ utsatta kroppsstrukturer. Problemen kan förebyggas genom att arbetsplatser och arbetsuppgifter utformas med hÀnsyn till mÀnniskans förutsÀttningar.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->