ALternativ tvistelösning
En studie av medling för komersiella tvister
Problembakgrund: Organisationer upplever ständigt tvister när de agerar i en konkurrensutsatt miljö. Tvister kan behandlas på en mängd olika sätt, till exempel kan parterna ta hjälp av någon utomstående, de kan lösa tvisten på egen hand eller gå till domstol. I Sverige tenderar vi att lösa konflikter på likartade sätt oavsett tvistens karaktär. Alternativa tvistelösningsmetoder såsom medling används endast i begränsad omfattning. Jag anser att tvistelösning blir mer ändamålsenlig om den anpassas efter den ifrågavarande tvisten. Denna framställning kommer därför att behandla alternativa tvistelösningsmetoder i allmänhet och medling i synnerhet. Problemformulering: Vid vilka typer av kommersiella tvister är medling, utifrån parternas synvinkel, att föredra framför ordinärt domstolsförfarande? Vilka är för- och nackdelarna, för de tvistande parterna, med medling jämfört med domstolsförfarande i Sverige? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vid vilka situationer tvistande kommersiella parter kan nå mer ändamålsenliga lösningar genom att använda medling istället för att ta tvisten till domstol. Framställningen vänder sig främst till företag och skall ge dem information och vägledning om alternativa metoder i allmänhet och medling i synnerhet. Metod: Den i de inledande kapitlen beskrivna medlingsprocessen skall jämföras med det traditionella svenska domstolsförfarandet. Jämförelsen skall göras utifrån kriterier som näringslivets aktörer finner viktiga för tvistelösning Dessa kriterier representerar parternas preferenser vid valet av tvistelösningsmetod. Utifrån näringslivets inställning till val av tvistelösningsmetod har jag sedan konstruerat fiktiva analysmodeller för att illustrera vad som kan föranleda företag att välja den ena eller andra tvistelösningsmetoden. Analysmodellerna kommenteras sedan för att ge större förståelse till företagens förväntade beteenden eller hur de borde agera. Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast medling av kommersiella tvister. Resultat: Den viktigaste slutsats, efter att ha studerat medling som tvistelösningsmetod ingående, är att Sverige och svenskt näringsliv skulle vara betjänta av att använda medling i större omfattning än vad som idag är fallet. Att som idag begränsa valet av tvistelösning till skiljedom eller domstol är ett misstag. Många tvister och konflikter skulle kunna lösas mer ändamålsenligt om de behandlades med en metod mer anpassad efter den specifika tvistens förhållanden. Särskilt viktigt är detta då tvistande parter har en pågående affärsrelation som man vill bibehålla. Medling kan ofta vara en positiv metod när tvistande företag har ställt sig frågorna; var och vad vill vi var för sig och vad vill vi med vår relation? Medling är dock inte generellt en lämpligare tvistelösningsmetod. Det krävs att vissa förutsättningar är för handen för att medling skall vara en lämpligare metod än domstol. Om medling bör användas eller inte måste därför avgöras utifrån de specifika förhållandena i varje tvist.