Sök:

Sökresultat:

158 Uppsatser om Fett - Sida 3 av 11

Vegankost eller blandkost? : En jämförelse av näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster hos förskolebarn som äter vegankost och blandkost.

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, Fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av Fett och kolhydrater är av dålig kvalitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen.Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost.Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag.

Fett - rekommendationer, kostvanor och konsumtion mellan 1935 och 2009

This literature research is meant to answer the following questions: ? What was the Swedes consumption of fat from 1935 to 2009? ? How has the fat consumption corresponded to the current recommendations? ? What is LCHF and which are the main advantages and disadvantages? Fat supplies us with energy, isolates and protect organs from bumps and punches. Fat is insoluble in water but soluble in organic solvents. The properties of a fat depend on its structure. The most common fat in human food is triacylglycerides.

En studie angående studenters lunchvanor och campusrestaurangernas utbud på Umeå Universitet

Bakgrund: Antalen restaurangbesök har ökat de senaste åren. Det har även övervikt och andra kostrelaterade sjukdomar gjort, dock under en längre tidsperiod. Tidigare studier har visat att restaurangmat ofta innehåller höga mängder mättat Fett och salt, vilka kan vara bidragande faktorer till den försämrade folkhälsan. Studenter är oftast unga människor på väg ut i livet och de matvanor som utvecklas under studietiden kan följa med till det yrkesverksamma livet, varför det är intressant att undersöka studenters lunchvanor då lunchen är en viktig del av dagens kostintag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka lunchvanor hos studenter på Umeå universitetet i relation till campusrestaurangernas lunchutbud och bedömning av dess generella näringsinnehåll.

Äta rätt och bränna fett? En innehållsanalys av kostråd för viktminskning på Aftonbladets webbplats Vikt

Övervikt och fetma är idag ett av våra största folkhälsoproblem, vilket skapar både behov och intresse av kostråd för viktminskning. Internet är en växande mediearena där kostfrågan ständigt debatteras och där råden är många och ofta motstridiga. Många överviktiga ger sig själva in i denna djungel av kostråd, där enkla lösningar och mirakelkurer ofta går före vetenskaplighet. Som yrkesverksam inom kostrådgivning är det viktigt att känna till vilka kostråd som cirkulerar i media, för att veta vad som når våra klienter. Denna studies syfte var därför att skapa en ökad insikt och kunskap om vilka kostråd för viktminskning som presenteras på Aftonbladets webbplats Vikt, en del av Sveriges största hälsotidning, Kropp & hälsa.

Utfodringens betydelse för proteinhalten i mjölken :

Detta examensarbete initierades av Skånemejerier tillsammans med Skånesemin med syftet att utröna eventuella skillnader i utfodring mellan högavkastande mjölkkobesättningar i Skåne med tydliga skillnader i mjölkens proteinhalt. De sjunkande halterna innebär problem vid förädlingen av mjölkråvaran på mejerinivå. Orsakerna till de sjunkande halterna samt möjligheten att påverka proteinhalten i mjölken med hjälp av utfodringsåtgärder är därför av stort intresse. Trettio besättningar som var anslutna till kokontrollen valdes ut. Dessa hade någon form av foderrådgivning, en årlig avkastning över 9000 kg mjölk/ko och en proteinhalt som det senaste året legat i snitt över 3,4% (högproteingruppen) eller under 3,2% (lågproteingruppen).

Mätt på fett? - Upplevda fördelar och svårigheter med Low Carb High Fat

Lågkolhydratkost har funnits sedan 1921 och formulerades som en behandling för epilepsi. Under åren har populariteten för lågkolhydratkost varierat, men har på senare år ökat. I Sverige har förespråkare fått publicitet i samband med kosten Low Carb High Fat (LCHF), som innefattar en hög andel Fett och en låg andel kolhydrater. De kostråd som LCHF förespråkar står i motsats till de rådande kostrekommendationerna i Sverige. Den mat som föredras är individuell och det finns många dieter att välja mellan.

Fett bra! : En analys av lågkolhydratförespråkarnas argumentation i svensk massmedia 2008

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

Produktutveckling av nyckelhålsmärkt paj : En sensorisk studie om konsumenters acceptans av framtagen paj och färdigpaj

Förekomsten av övervikt, fetma och dess konsekvenser är ett problem för den globalafolkhälsan. Många svenskar äter för mycket mättat Fett och salt. Nyckelhålet symboliserarmindre Fett, bättre Fettkvalitet, mindre salt och socker, samt mer fullkorn och kostfiber. Idagsläget finns ingen nyckelhålsmärkt färdigpaj på marknaden. Studien är ett samarbete medLivsmedelsverket och Procordia med syfte att utveckla en paj som uppfyller kriterierna förNyckelhålet och för ett hälsopåstående och vars innehåll kan matchas med de ingrediensersom används vid industriell tillverkning.

Jämförande av näringsinnehåll, kostnad samt frukt- och grönsaksinnehåll i blandkost och vegankost på en förskola i Umeå

Bakgrund: Livsmedelsverket har tidigare inte rekommenderat vegankost till barn trots undersökningar som visar att en kost innehållande mycket vegetabilier minskar risken för flera välfärdssjukdomar, och att animaliskt Fett ofta är en bidragande orsak till dessa sjukdomar. Med en vegansk kost finns risker för bristfälliga intag av fullvärdigt protein, Vitamin B12, D, kalcium, järn och alfa- linolensyra, men det finns också studier som visar att veganbarn får i sig tillräckligt av alla näringsämnen, samt att de flesta föräldrar är medvetna om att maten bör berikas med speciellt vitamin B12. Syfte: Studiens syfte var att jämföra två veckomatsedlar, en vegansk och en blandkost med avseende på näringsinnehåll, kostnad samt innehåll av frukt och grönsaker. Ett annat syfte var att låta förskolebarn provsmaka veganska mellanmål. Metod: En veckas blandkostmatsedel från en förskola i Umeå närings- och kostnadsberäknades och jämfördes med en komponerad vegansk matsedel och med Nordiska näringsrekommendationer, NNR.

Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion/vecka på arbetstid

Under 3 mån. i början av 2009 fick parkarbetare motionera 30 min.2 ggr/vecka under arbetstid som hälsopromotiv åtgärd. Projektet var redan igång och startade som frisk- och funktionsprofil med undersökning av muskelstyrka, balans, rörlighet och kondi-tionstest hösten -08. En enkätundersökning genomfördes med 29 frågor tillsammans med uppföljning av vikt, midjemått och Fett% som projektarbete under företagsläkarutbildning. Sammanlagt deltog 32 parkarbetare, 26män och 6 kvinnor.

Metoder för att mäta galtlukt

Skatol och androstenon är två ämnen som lagras i Fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, när köttet från grisarna hettas upp. I Sverige kastreras därför alla smågaltar några dagar efter födseln. Detta sker rutinmässigt utan bedövning, vilket innebär lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna är att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt.

Hur p?verkas lipidniv?erna av ?gg vid diabetes typ 2, prediabetes och metabolt syndrom? En systematisk litteratur?versikt

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat Fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat Fett.

Frisk med fett? Upplevda hälsoeffekter med Low Carb High Fat

Begreppet lågkolhydratkost myntades för första gången 1921 och efter det har en rad olika varianter av kosten uppmärksammats. En svensk variant som har fått stor genomslagskraft är Low Carb High Fat (LCHF). Där förespråkas, i motsats till de nuvarande svenska näringsrekommendationerna, en hög andel Fett, gärna mättat, samt en låg andel kolhydrater. Viktminskning har visat sig fungera effektivt med LCHF och lågkolhydratkost. Det finns även undersökningar på att kosten har en positiv inverkan på blodFetter, blodtryck, diabetes typ 2, humör och mättnad, men dessa resultat är fortfarande tvetydiga.

Att vara drabbad av övervikt eller fetma. Barn och ungdomars upplevelser

Fetma är ett samhällsproblem i alla åldersgrupper på många håll i världen. Fetma och övervikt hos barn och ungdomar kan ge både fysiskt och psykiskt negativa effekter. Det finns flera orsaker till att fetma uppkommer, olika faktorer som livsstil, miljö, och arv kan samverka i utvecklingen av fetma. I det svenska samhället är risken för fetma ökad eftersom det finns nästintill obegränsad tillgång till Fett- och energirik kost samt att de individuella kraven på fysisk aktivitet är låga..

Effekten av en fettrik kost på uthållighetsförmågan

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthållighets- och högintensiv idrott. En Fettrik kost där kolhydratintaget minimeras har dock visat på en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att kroppen genomgår en metabolisk adaption, som både vid vila och under träning leder till en ökad Fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bättre uthållighetsförmåga där atleten orkar utöva idrotten under en längre tid. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur en Fettrik kost påverkar uthållighetsförmågan vid jämförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom området.Forskare är idag oense om hur lång tid det tar för kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->