Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av Fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid  av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av Fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen..

Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av Fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid  av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av Fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen..

Råmjölk karakteriseras av högt proteininnehåll i form av immunoglobuliner samt låg Fett- och kolhydrathalt jämfört med vanlig mjölk. Vid 24 timmar efter påbörjad grisning har prolaktin- och kortikoidnivåerna hos suggorna ökat och då sjunker proteinhalten i råmjölken, immunoglobulin-halten minskar och kaseinhalten ökar. Samtidigt ökar mjölkutsöndringen och även Fett- och kolhydratshalten ökar jämfört med halten som uppmättes direkt efter påbörjad grisning. Näringsämnena syntetiseras från suggans blod via epitelceller i alveolerna till mjölkkomponenter och kan därmed överföra näringsämnen och antikroppar till smågrisen via råmjölken. Ju fler antigener suggan har utsatts för ju mer antikroppar förvärvar smågrisen via råmjölken och får därmed ett bredare immunförsvar.

This essay examine the meaning produced around bodies and body fat in the queer community, but also in the surrounding straight community. The author has interviewed fat activists, and are using queertehory, to examine and analyze the relationship between body fat and the understanding and construction of sexuality and gender. The author concludes that even if norms around body shape and body fat are overlapping between the two contexts to some degree, they also differ. In the straight community, people with larger body shapes and sizes are punished, and encouraged to stay, or become, slim. However, in the queer community, ?fat? or bigger body sizes are not frowned upon in the same degree.

Mjölk är en komplex blandning där de huvudsakliga komponenterna är vatten, laktos, Fett och protein. Laktosmängden är den komponent som varierar minst mellan raser och påverkar mängden mjölk mest. Fett- och proteinmängden uppvisar störst skillnad mellan raser och bi-drar till stor del till att mjölk är ett så näringsrikt livsmedel. Dock kännetecknas mjölkFett av en hög andel mättat Fett vilket anses påverka människors hälsa negativt. Tidigare premierades hög mjölkavkastning i avelsarbetet med försämrad fertilitet som följd.

Svenska mjölkgetter hålls vanligen för ostproduktion, där ostarna oftast tillverkas i egna gårdsmejerier. Det finns idag en växande marknad för getost i Sverige och efterfrågan på lokalproducerade livsmedel har ökat, vilket innebär att den svenska getnäringen har en betydande roll inom ramen för miljö och närproducerande livsmedel. Vid osttillverkning är mjölkens sammansättning (Fett, protein och kasein) av stor betydelse för ostutbyte och kvalité på produkterna. Information om mjölkens kaseinsammansättning från svenska mjölkgetsbesättningar saknas i nuläget och regelbundna mjölkanalyser av Fett, protein och laktos är bristfällig. Huvudsyftet var att genom gårdsbesök på ett antal svenska getgårdar undersöka om det var möjligt att analysera mjölkens innehåll av kasein, Fett, protein och laktos på gårdsnivå med hjälp av en mobil infraröd spektrometri-metod (IR).

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.     Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv.Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar.

Ungdomar är den grupp som är mest mottaglig för trender och förändringar i samhället. Den rådande debatten kring Fett och dieter idag formar nya matvanor hos befolkningen. Dieter som LCHF som förespråkar ett högt Fettintag samt lågt kolhydratintag har fått stor genomslags­ kraft. Hur tänker gymnasieungdomar kring lättprodukter som innehåller mindre Fett och sock­ er?Syftet med studien har varit att belysa gymnasieungdomars tankar och åsikter kring, samt an­vändning av lättprodukter.Den metod som använts för insamling av data har varit av kvalitativ ansats.

Syftet med denna pilotstudie var att studera om man hos pediatriska patienter som lider av sjuklig fetma kan se förändringar i metabolismen genom att ersätta den traditionella kosten med en kost bestående av hög andel Fett och låg andel kolhydrater. De frågeställningar som används är om den förändrade kosten leder till en gynnsam förändring av metabola markörer samt hur patientupplevelsen av de nya kostråden är. Studien har både en kvantitativ och kvalitativ design. Totalt ingår 4 barn i åldern 4-17 år. Två av dessa har under fyra veckor ätit en kost bestående av hög andel Fett (50-60E%) och låg andel kolhydrater (15-20E%).

Efterfrågan på marmorerat kött har ökat i Sverige under de senaste åren. Marmorering är insprängt Fett i muskulaturen, intramuskulärt Fett, vilket anses vara en god indikator för köttets sensoriska kvalitet. Det insprängda Fettet lyfter fram köttets smakämnen, Fettet bidrar även till att köttet upplevs som saftigare. Det insprängda Fettet separera muskelsegmenten, vilket ökar köttets mörhet. Utvecklingen av intramuskulärt Fett är relaterat till faktorer som genotyp, ras, kön, ålder, muskeltyp samt tillväxthastighet av muskel- och Fettvävnad. Även utfodringens intensitet påverkar andelen intramuskulärt Fett. För att tillgodose konsumenternas efterfrågan på marmorerat nötkött har den svenska köttbranschen gemensamt arbetat fram en nationell standard för klassificering av marmorering hos nötslaktkroppar.

Debatten om matFett är ständigt aktuell och i stort sett dagligen så matas vi med olika aktörersåsikter om vilket Fett som är att föredra. Ska vi äta omättat eller mättat Fett? Vilket matFett ärdet mest hälsosamma? Fokus i denna studie har varit att synliggöra den professionellapedagogens förhållningssätt till matFett och vilka olika strategier som lärare i hem- ochkonsumentkunskap har använt sig av i sin undervisning relaterat till matFett. Studiens syftevar att synliggöra och analysera hem- och konsumentkunskapslärares skilda förhållningssättrelaterat till matFett i undervisningen med utgångspunkt i perspektiven hälsa, ekonomi ochmiljö. Studien bygger på kvalitativa intervjuer samt observationer med lärare i hem- ochkonsumentkunskap på högstadiet.

Debatten om matFett är ständigt aktuell och i stort sett dagligen så matas vi med olika aktörersåsikter om vilket Fett som är att föredra. Ska vi äta omättat eller mättat Fett? Vilket matFett ärdet mest hälsosamma? Fokus i denna studie har varit att synliggöra den professionellapedagogens förhållningssätt till matFett och vilka olika strategier som lärare i hem- ochkonsumentkunskap har använt sig av i sin undervisning relaterat till matFett. Studiens syftevar att synliggöra och analysera hem- och konsumentkunskapslärares skilda förhållningssättrelaterat till matFett i undervisningen med utgångspunkt i perspektiven hälsa, ekonomi ochmiljö. Studien bygger på kvalitativa intervjuer samt observationer med lärare i hem- ochkonsumentkunskap på högstadiet.

SAMMANFATTNING Sedan lång tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen är smärtsam och forskarna letar nu efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera på hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsämnena androstenon och skatol i subkutant Fett genom att förändra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för ornelukt där smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant Fett än rena grisar. Även ljus och temperatur har en inverkan på orneluktsämnena. Höga temperaturer och korta ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol.

Debatten om matFett är ständigt aktuell och i stort sett dagligen så matas vi med olika aktörersåsikter om vilket Fett som är att föredra. Ska vi äta omättat eller mättat Fett? Vilket matFett ärdet mest hälsosamma? Fokus i denna studie har varit att synliggöra den professionellapedagogens förhållningssätt till matFett och vilka olika strategier som lärare i hem- ochkonsumentkunskap har använt sig av i sin undervisning relaterat till matFett. Studiens syftevar att synliggöra och analysera hem- och konsumentkunskapslärares skilda förhållningssättrelaterat till matFett i undervisningen med utgångspunkt i perspektiven hälsa, ekonomi ochmiljö. Studien bygger på kvalitativa intervjuer samt observationer med lärare i hem- ochkonsumentkunskap på högstadiet.

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, Fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av Fett och kolhydrater är av dålig kvalitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen.Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost.Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag.