Sökresultat:
333 Uppsatser om Felaktig myndighetsutövning - Sida 21 av 23
Modellbyggnad och simulering av Kiln styrning
Projektet i denna rapport har fokuserat pĂ„ positionering av bĂ€rhjulen till Kiln i Kiruna pĂ„ LKAB. Kiln Ă€r en roterande ugn dĂ€r pelletskulorna sintras, vilket Ă€r ett steg i pelletiseringsprocessen. För att positionera Kiln i axial-och vertikalled justeras bĂ€rhjulen manuellt genom att snedstĂ€llas mot Kiln eller att centrum pĂ„ bĂ€rhjulen förflyttas till/ frĂ„n Kiln.Arbetet som Ă€r beskrivet i denna rapport Ă€r tĂ€nkt att fungera som ett förarbete inför konstruktion av ett automatiserat system för justering av bĂ€rhjulen till Kiln. Ett automatiserat justeringssystem av Kiln kan förenkla positioneringen, öka livslĂ€ngden samt öka tillförlitligheten för hela Kiln-systemet.Ăven innan ett automatiserat system har implementerats kan ovan nĂ€mnda fördelar uppnĂ„s, dĂ„ detta arbete Ă€ven skall fungera som ett stöd för underhĂ„llet vid positionering av Kiln. Ett positioneringsstöd kan bidra till att undvika produktionsstörningar pga.
"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Den diagnostiska problematiken och den problematiska diagnosen : En jÀmförelse av posttraumatiskt stressyndrom och svÄr depression vid tillÀmpning av diagnosinstrument
Psykisk hÀlsa/ohÀlsa Àr ett svÄrdefinierat begrepp som sÀtter fingret pÄ ett av de största folkhÀlsoproblemen i vÄrt land, dÀr depression Àr en av de vanligaste diagnoserna. Manualerna DSM-IV TR och ICD-10 anvÀnds inom stora delar av sjukvÄrden, vÀrlden över, i syfte att ge kunskap om lÀmpligast behandling till patienter med psykiska besvÀr. Denna studie syftar till att, genom en kvalitativ analys, undersöka vilka grunder som finns bakom de vanligast anvÀnda diagnosmanualerna och vilka kriterier som krÀvs för att uppfylla tvÄ vanligt förekommande diagnoser, PTSD och svÄr depression. Vidare syftar studier till att belysa eventuella likheter och olikheter mellan dessa diagnoser och vad det kan föra med sig. SÄvÀl psykologisk forskning som klinisk praktik utgÄr idag mestadels frÄn psykiatriska diagnoser, vilket kan ha sÄvÀl fördelar som nackdelar, men samtidigt diskuteras huruvida man istÀllet ska lÀgga fokus pÄ en annan mer underliggande nivÄ, nÀmligen processerna som strÀcker sig över diagnosernas grÀnser.
Behov och krav pÄ informationsflödet inom produktion: ett
steg nÀrmare effektiv produktionsstyrning pÄ Volvo Aero
Corporation
Inom tillverkande företag existerar en mÀngd informationsflöden som möjliggör produktion. Utan dessa vitala flöden uppstÄr störningar som kostar tid och pengar. Inom produktionen Àr information ytterst viktig dÄ den möjliggör för styrning och planering. Detta projekt undersöker behov av och krav pÄ produktionsstyrningsstöd vid Volvo Aero Corporation (VAC). Genom intervjuer av medarbetare genomförs en kartlÀggning av behov och krav.
Parternas obligationsrÀttsliga förpliktelser vid företagsförvÀrv
Syftet med denna uppsats Àr, som rubriceringen antyder, att utreda parternas obligationsrÀttsliga förpliktelser i samband med ett företagsförvÀrv. Vilket ocksÄ uppsatsen kommer visa regleras obligationsrÀtten vid företagsförvÀrv huvudsakligen av köplagen. FramstÀllningen har koncentrerats pÄ kommersiella företagsförvÀrv dÀr samtliga aktier överlÄts. Uppsatsen fokuserar pÄ tre rÀttsfrÄgor. Den första Àr vilken lag som skall anses vara tillÀmplig vid företagsförvÀrv av nÀmnd natur.
Felexpeditioner inom egenvÄrden
EgenvÄrd Àr ett stÀndigt vÀxande omrÄde, fler och fler produkter kommer ut
pÄ marknaden och man ser Àven en ökning i försÀljning inom Apoteket AB. Men
detta innebÀr inte för apotekens del att bara sÀlja egenvÄrdsprodukter, en
stor del Àr att ge rÄd och bedöma nÀr kunden istÀllet bör uppsöka sjukvÄrd.
En felexpedition Àr en felaktig expedition, rÄdgivning eller tjÀnst som
skett till kunden. Inrapporteringen av felexpeditionerna ska kartlÀgga vad
som intrÀffat, varför det intrÀffade och hur man kan undvika att detta
hÀnder igen. Avsikten Àr att öka sÀkerheten för kunderna.
Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Inventering och lösning av skötselförsvÄrande problem pÄ kyrkogÄrdar
Syftet Àr att identifiera vilka problem som försvÄrar skötseln pÄ kyrkogÄrdar, sÀrskilt de som har uppstÄtt pÄ grund av projekteringsmissar men Àven de som uppstÄtt pÄ grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. MÄlet Àr att presentera lösningar pÄ de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen pÄ de utvalda kyrkogÄrdarna.
För att nÄ mÄlen ska följande frÄgor besvaras:
? Vilka Àr de mest förekommande skötselförsvÄrande problem som finns pÄ de aktuella kyrkogÄrdarna?
? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anlÀggningsskeden?
? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan pÄ estetisk, kulturhistoriska och ekologiska vÀrden?
För att besvara frÄgorna ovan inventerades tre kyrkogÄrdar, Lomma kyrkogÄrd, SilvÄkra kyrkogÄrd och Toarps kyrkogÄrd. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogÄrdarna upptÀcktes skötselförsvÄrande problem. Dessa sammanstÀlldes och analyserades.
"HÀr Àr sanningen, Sverige!" : Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandet
AbstractTitel: ?HĂ€r Ă€r sanningen Sverige!? ? Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandetFörfattare: Nina Gergi Handledare: Eva Ă
sén EkstrandNyckelord: Identitet, identitetsskapande, flickor, genus, medier, relation, etnicitet, kultur, sjÀlvuppfattning, syriansk-ortodoxa, kurder, ungdomar, unga, medieinnehÄll, medieanvÀndning, mediepÄverkan.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att belysa relationen mellan flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och medier. MÄlet med uppsatsen Àr att öka medvetenheten om flickornas bakgrundshistoria, det nuvarande levnadssÀttet och den framtida sjÀlvbilden i relation till medierna och identitetsaspekten.FrÄgestÀllningDen övergripande frÄgestÀllningen i den hÀr uppsatsen Àr:Hur ser relationen ut mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund?För att besvara huvudfrÄgan delade jag in frÄgestÀllningen i tre delfrÄgor.Vilken roll anser flickorna att medierna har nÀr de formar sin identitet? Hur vÀrderar flickorna mediernas beskrivning av deras nuvarande levnadsvillkor och deras bakgrundshistoria? FörstÀrker eller försvagar medierna bilden av deras liv?Vilken betydelse anser flickorna att medierna har för deras sjÀlvuppfattning, dvs. hur de förstÄr sin nuvarande situation och sin framtida möjlighet i Sverige?MetodStudien Àr kvalitativ och baserar sig pÄ djupintervjuer med sex flickor ? tre flickor frÄn den syriansk-ortodoxa folkgruppen samt tre flickor frÄn den kurdiska folkgruppen, i Äldrarna 20?25 Är.
Biblioteken som mötesplats : Beskrivningen av ett integrationsprojekt i inledningsfasen
1, SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om hur kommun- och skolbibliotek kan arbeta med integration och lÀsfrÀmjande arbete. ProjektetBiblioteket mitt i VÀrlden har nyligen beviljats medel frÄn VÀsterbottens LÀns Landsting och KulturrÄdet. Genom kvalitativa intervjuer med nÄgra personer som kan komma att pÄverkas av projektet och observationer försöker jag ge en bild av inledningsfasen av ett projekt som rör integration och lÀsfrÀmjande arbete. Observationerna rör föredraget Böcker, boxning och vÀrderingar som inleder projektet. Eftersom projektet ligger alldeles i startgroparna Àr uppsatsen ett försök att sondera terrÀngen och undersöka projektets möjligheter.
Utveckling av prognosmodeller pÄ Carlsberg Sverige
Denna rapport beskriver ett projekt utfört pÄ Bjurab Sweden AB i Halmstad. Syftet med projektetÀr att finna och ÄtgÀrda de faktorer som sÀnker tillförlitligheten i affÀrssystemets saldo, samtskapa bÀttre kontroll över olika artiklars placering pÄ olika lagerplatser. Anledningen till att företagetvill genomföra detta projekt Àr att deras inköpsarbete idag blir lidande av att saldot i affÀrssystemetinte stÀmmer. Detta i kombination med att de har dÄlig kontroll pÄ var materialet Àrplacerat leder till att de lÀgger mycket tid pÄ att leta efter material, och att inköp ibland sker sÄsent att produktionen tvingas stanna upp pÄ grund av materialbrist.Arbetet inleddes med kartlÀggningar av informations- och materialflödet, och insamling av historiskdata frÄn affÀrssystemet. Detta kompletterades sedan med intervjuer med de berörda i företaget.Genom detta upplÀgg studerades situationen först pÄ lite avstÄnd med syftet att hÄlla objektivitetenhög, och i den efterföljande intervjun tillÀts sedan objektiviteten sjunka nÄgot för attkunna komma riktigt nÀra det undersökta.
Omkostnadshantering: En studie inom Peab AnlÀggning AB, region nord
Inom byggbranschen kan man se att hÄrdnande konkurrens samt ökande materialpriser leder till minskande marginaler för företagen verksamma inom branschen. Med denna bakgrund blir samtliga kostnader viktiga att kontrollera och följa upp. En kostnadstyp som ofta blir nÄgot försummad Àr omkostnaderna för byggprojekt. Dessa kostnader följs bÀst upp med kontinuerliga avstÀmningar under produktionstiden samt erfarenhetsÄterföringar efter avslutat projekt. Som hjÀlpmedel för kontroll av dessa kostnader under produktionstiden finns produktionskalkylen.
Kan lokalt omhÀndertagande av dagvatten minska översvÀmningsrisken i tÀtbebyggelse?
Under mÀnniskans livstid har vatten alltid spelat en central del pÄ bÄde gott och ont. I takt med
att stÀderna har fÄtt fler och fler hÄrdgjorda ytor har ocksÄ vattnets förmÄga att infiltrera
försvÄrats. Detta har bidragit till att dagvattenhanteringen i stÀderna blivit allt viktigare. PÄ
grund av fortsatt förtÀtning av stÀderna sÄ förstoras ocksÄ problemen med dagvattenhanteringen. De Àldsta delarna i stÀderna Àr frekvent drabbade av översvÀmningar vid stora regnmÀngder.
Positiv sÀrbehandling : Ett nödvÀndigt led i frÀmjandet av jÀmstÀlldheten?
SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.     Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.
Svensk arbetsmarknadsmodell kontra dansk flexicurity : En komparativ studie mellan svensk och dansk arbetsrÀtt
SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.     Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.