Vårt syfte med denna uppsats är att visa vilka värderingsmetoder Fastighetsbranschen använder idag för att fastställa marknadsvärdet för förvaltningsfastigheter och visa hur väl dessa stämmer överens med värderingsmetoderna i RR 24/IAS 40. Vidare har vi analyserat hur dessa värderingsmetoder förhåller sig till redovisningens krav på tillförlitlighet och relevans. Metodmässigt bygger vårt arbete på framförallt studier av värderingsteorier inom redovisning, normer angående värderingsregler för förvaltningsfastigheter samt teorier om redovisningens kvalitativa egenskaper. Dessutom har vi tagit del av tre noterade fastighetsbolags årsredovisningar och intervjuat två experter på området. Vår slutsats är att de värderingsmetoder som Fastighetsbranschen använder idag stämmer väl överens med de metoder som finns angivna i RR 24/IAS 40.

Syfte: Att analysera och diskutera utifrån ett hållbarhetsperspektiv vad som är kostnads- och energieffektivt för ett mindre fastighetsföretag och resonera kring om det ger nöjdare hyresgäster. Metod: Litteraturstudier har genomförts för att ta reda på hur Fastighetsbranschen och dess klimatpåverkan ser ut idag. Teori om kundnöjdhet för att se hur man skapar nöjda hyresgäster. I detta arbete har både, kvantitativ och kvalitativ metod används. En enkätundersökning till Winter Fastigheter AB:s hyresgäster, för att få en bild av hur de ser på sitt boende. Den kvalitativa metoden användes vid intervjuer med två privata fastighetsbolag i Oskarshamn för att se hur andra aktörer ser på Fastighetsbranschen och energieffektivitet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på Fastighetsbranschen.

Syfte: Ingen kan hävda att de har missat den pågående klimatdebatten med ett fokus på den globala uppvärmningen. En ökad medvetenhet om miljömässig hållbarhet har bidragit till en integration av etisk beslutsfattning in i organisationer. Studiens syfte är att undersöka hypotesen att CSR leder till ett ökat fastighetsvärde. Vi ämnar även få en ökad förståelse för hur motivation påverkar etisk beslutsfattning och CSR.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats inom ramen för en fallstudie. Empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med beslutsfattare inom den svenska Fastighetsbranschen.

Bankerna har ett stort ansvar i samhällets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar både låntagare och långivare. Banker såväl som värdepappersinstitut måste noggrant kunna beräkna och bedöma sin riskexponering för att på så sätt kunna gardera sig mot riskerna genom att hålla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt få en finansiell stabilitet i samhället infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gällande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket är en förfinad, mer individanpassad version av föregångaren Basel I.

K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom Fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningsansvariga på företag inom Fastighetsbranschen uppfattar det nya K3-regelverket vad gäller redovisning av uppskjuten skatt som uppstår på grund av att beskattningen är delvis frikopplad från redovisning av fastigheter. Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom insamling av data i form av webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier. Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns flera förklaringsvariabler som både enskilt och tillsammans påverkar respondenterna och hur de uppfattar redovisning av uppskjuten skatt. Förslag till framtida forskning: Då denna studie bygger på respondenternas uppfattning rörande redovisning av uppskjuten skatt i dagsläget kan en senare studie göras som behandlar det faktiska utfallet. Likaså undersöker inte denna studie alla tänkbara förklaringsvariabler som kan påverka utfallet. En ny studie kan därför göras som behandlar faktorer som exempelvis företagets marknadsposition och jämföra utfallet från ett sådant perspektiv..

Bakgrund och problemdiskussion: K-projektets huvudregelverk K3 blir obligatoriskt atttillämpa från och med 2014. Komponentmetoden är en nyhet i K3 som Fastighetsbranschen istort har motsatt sig. För fastighetsbolag innebär metoden ett omfattande arbete med att dela infastigheterna i komponenter med olika förbrukningstid. SABO och Hyresgästföreningen menaratt det kommer innebära att fastighetsbolagen måste lägga en större del av underhållsutgifterna ibalansräkningen vilket kortsiktigt väntas leda till ökat redovisat resultat. Andra förväntar sigistället att fastighetsbolag med hjälp av redovisningsmetoder ändå kommer fortsätta att ta storakostnader i resultaträkningen och att komponentmetoden i praktiken inte kommer få några störreeffekter i Fastighetsbranschen.Syfte: Att analysera hur redovisningen i några fastighetsbolag kommer påverkas av komponentmetodensamt att undersöka om det finns bakomliggande motiv och faktorer som kan inverka påhur komponentmetoden kommer att praktiseras i fastighetsbolag.Avgränsning: Studien är begränsad till komponentmetoden i K3.

SammanfattningTitel: IFRS 13 - En dokumentstudie över implementeringens påverkan på delårsrapporter i FastighetsbranschenNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Johannes Fritzin och Pia Siewert SvenssonHandledare: Bengt BengtssonDatum: 2014-01-08Bakgrund: Det har länge diskuterats hur tillgångar ska värderas och redovisas och flera standarder har införts genom åren. I och med införandet av IAS 40 fick företagen möjlighet att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde. Kritik har dock riktats mot detta värderingssätt och förste januari 2013 infördes IFRS 13 som bland annat ställer krav på ökade upplysningar.Syfte: Vårt syfte är att studera och beskriva hur väl bolagen inom Fastighetsbranschen, som är skyldiga att följa IFRS 13, lever upp till upplysningskraven i sina delårsrapporter vad det gäller värdering av förvaltningsfastigheter. Vi vill också belysa eventuella skillnader och likheter mellan företagens upplysningskvalité och vad dessa kan bero på. Därutöver tänker vi undersöka om implementeringen bidragit till mer information i företagens delårsrapporter. Metod: Studien är en dokumentstudie av delårsrapporter rörande företag i Fastighetsbranschen.

Frågeställning: Vad har fastighetsföretag och revisorer för uppfattning om det nya kravet på komponentavskrivning?    - Leder det till en förbättrad redovisning sett utifrån begreppen relevans    och rättvisande bild, om så på vilket sätt?Hur påverkas redovisningen i företag inom Fastighetsbranschen av det nya kravet på komponentavskrivning?Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar revisorer och företag inom Fastighetsbranschen har om det nya kravet på komponentavskrivning samt hur det påverkar fastighetsföretagens redovisning. Studien syftar även till att försöka utröna om komponentavskrivningar leder till en mer rättvisande redovisning.  Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod. Insamling av primärdata har skett genom kvalitativa intervjuer med fem fastighetsföretag och två revisorer.

Förvärv kan göras utifrån en rad olika motiv, där möjligheten till ökad lönsamhet genom synergieffekter är ett av de vanligaste. Synergieffekter ger fördelar, vilka genererar större kassaflöden och således högre avkastning för företagets ägare. Medan budgivande bolag främst handlar utifrån incitament såsom möjlighet till ökad konkurrenskraft, marknadsandel och lönsamhet, attraheras målbolagets aktieägare snarare av budpremien. Detta eftersom de oftast erhåller en premie på mellan 15 till 50 procent utöver bolagets aktuella marknadsvärde. Empiriska undersökningar som gjorts kring uppköpssituationer i Fastighetsbranschen, inklusive denna, visar att uppköp i regel gynnar det uppköpta företagets aktieägare på bekostnad av aktieägarna i det förvärvande bolaget.

Banks carry a great responsibility when it comes to the financial systems in our society. Disturbance in the credit system affects both lender and borrower. All financial institutions must therefore carefully estimate their risk exposure. This assessment enables them to cover themselves from losses with appropriate capital buffers as main guardian. In order to prevent bank crises and also to maintain financial stability in general, new regulations concerning analysis and preventive actions were introduced on the 1st of February 2007.

Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling.

Bakgrund och problem: Bostadsbubblan i USA sprack hösten 2008 vilket gav banksektornstora problem med finansieringen. Detta spreds globalt och till slut märkte även Sverige och dessföretag av krisen då bankerna fick problem med likviditeten. Verkligt värde värderingen harersatt värdering till anskaffningsvärde vilket har mött en del kritik då det anses atttillförlitligheten och jämförbarheten försvagats, framförallt i dåliga tider. Även revisorns roll igranskningen av värderingen har ifrågasatts efter krisen.Till följd av bostadsbubblan i USA som sprack hösten 2008 fick banksektorn stora problem medfinansieringen och detta spreds vidare globalt, till slut märkte även Sverige och dess företag avkrisen. Verkligt värde värdering har mött en del kritik då många påpekar att tillförlitlighetenförsvagas, framförallt vid dåliga tider.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om finanskrisen har gett någon effekt pårevisorns fokus i granskningen inom Fastighetsbranschen.

Bakgrund och problem: Dagens samhälle går mot ett mer kortsiktigt tänkande där snabba pengar blir viktigare, vilket även får effekter på Fastighetsbranschen. Att kortsiktiga ägare inte känner långsiktigt engagemang och ansvar för sina fastigheter kan ge uttryck i dåligt skötta fastigheter, missnöjda hyresgäster och dåligt rykte. Där den kortsiktige fastighetsägaren bara styrs av snabba pengar genom ett transaktionsbeteende.Syfte: Syftet är att belysa vilka bakomliggande faktorer och drivkrafter som ger ett långsiktigt ägarengagemang i Fastighetsbranschen och vad som är avgörande för att man behåller sina fastigheter på långsikt.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas från att inte värdera ägarnas strategival eller styrpaket av fastighetsbolag då detta inte är uppsatsens avsikt att belysa. Uppsatsen är tänkt att belysa avgörande faktorer för att bolagen ska behålla och utveckla sitt fastighetsbestånd.Metod: Kvalitativa intervjuer är genomförda med fyra respondenter i ledande befattningar inom privata och kommunala fastighetsbolag i Storgöteborg. Det empiriska materialet är tolkat och sammanställt av författarna samt återbekräftat av respondenterna.