K3-regelverkets förväntade påverkan på fastighetsbolag
Med fokus på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter
K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer. Teorin som insamlats bygger till stor del på vad svensk god redovisningssed är, vad den är grundad av och var utvecklingen inom redovisningsseden är på väg. Även de normer som har inspirerat K3-regelverket beskrivs. Det empiriska materialet som har samlats in består av information från intervjuer som har genomförts med representanter för fyra fastighetsbolag, och bolagens årsredovisningar. Införandet av K3-regelverket är en positiv förändring. Det kommer att ge en mer rättvisande bild av företagen som använder regelverket, och det är ytterligare ett steg i det harmoniseringsarbete inom redovisning som sker internationellt. Både företagen själva, liksom utomstående intressenter, kommer att dra fördel av detta regelverk jämfört med nuvarande redovisningsnormer.