Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslÀrare utformar undervisningen i idrott och hÀlsa för elever med diagnosen autism. Syftets tvÄ frÄge- stÀllningar lyder: ?Vilka strategier vÀljer lÀrare, dÄ de undervisar elever med autism i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrnivÄ?? samt ?VarifrÄn fÄr lÀrarna sina idéer och ambitioner till de strategier de anvÀnder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lÀrare genomfördes. Urvalet av informanter baserades pÄ ett strategiskt urval, dÀr kriteriet var att lÀrarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesÀrskolan i Àmnet Idrott och hÀlsa i Stockholms lÀn. Samtliga informanter hittades via personlig kÀnnedom om de skolor som hade autistiska elever.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barns copingstrategier vid smÀrta och undersöka sjuksköterskors kunskaper och Àven bristande kunskaper om smÀrta och smÀrtskattning hos barn. Sökning av vetenskapliga artiklar har skett vid Högskolan Dalarnas databaser dÀr Blackwell Synergy och Elin har anvÀnts. Sammanlagt anvÀndes 23 artiklar till studien, varav 21 i resultatet. Hanteringen av smÀrta hos barn var ofta problematisk och i stort behov av en förbÀttring. Sjuksköterskan var den som hade huvudansvaret för barns smÀrttillstÄnd.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka bakomliggande krafterna som gör att mÀnniskor anvÀnder Blocket och se vilka strategier som kan anvÀndas för att bryta dessa krafter..

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). Den normkritiska dramapedagogen? ?En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle.Syftet med undersökningen Àr att belysa och problematisera vad det kan innebÀra för dramapedagoger att arbeta utifrÄn ett normkritiskt förhÄllningssÀtt. Det undersöks med frÄgestÀllningarna:- Hur gÄr det att förstÄ och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? - Vilka strategier gÄr det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt gÄr det att finna inom dramapedagogiken? - Finns det nÄgra svÄrigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik?Undersökningen Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgÄr frÄn queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education.

I undersökningen beskrivs fyra sÄngares tillvÀgagÄngssÀtt vid inlÀrning av en okÀnd sÄng. TvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en notbild (notlÀsning) samt tvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en cd-inspelning (gehör). Följande forskningsfrÄgor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ informanterna inom respektive inlÀrningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ inlÀrningsmetoderna i valet av strategier och verktyg? Resultatet visar pÄ likheter i strategier: samtliga deltagarna börjar med att lyssna alternativt se över sÄngen i sin helhet innan de börjar dela upp inlÀrningen i mindre delar som de repeterar. Att röra pÄ sig genom att ömsom sitta, ömsom stÄ var ocksÄ genomgÄende för alla fyra.

Syftet Àr att undersöka hur formativ bedömning kan förstÄs och omsÀttas i klassrummet enligt svensklÀrare pÄ lÄgstadiet. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och utgÄr frÄn deras personliga erfarenheter. Resultatet visar att lÀrarna har en god förstÄelse för vad formativ bedömning innebÀr och att de i olika utstrÀckning anvÀnder sig av formativa strategier och tekniker i klassrummet. NÀr resultatet stÀlls i kontrast mot tidigare undersökningar konstateras ocksÄ att lÀrarna i högre grad omsÀtter ett formativt arbete i vardagen, vilket betraktas mot bakgrund av att samtliga lÀrare deltar i aktiva diskussioner kring Àmnet, dÀr tre av lÀrarna ingÄr i regelbundna samtalstrÀffar kring formativ bedömning. LÀrarna förhÄller sig positivt till att utveckla de egna kunskaperna om formativ bedömning i teori och praktik, och de pedagogiska samtalen kollegor emellan lyfts fram som en betydelsefull faktor och en god grund för lÀrarens utveckling.

Dagens snabba utveckling och förÀndringstakt har resulterat i att företag har fÄtt ett ökat behov av att styra och leda personal och deras kompetens. Organisationer och företag har alltid styrt och utvecklat sin personal pÄ ett mer eller mindre utvecklat sÀtt. FörÀndringar inom bÄde organisationer och i samhÀllet i stort har gjort att behovet av att styra och leda personal har ökat med Ären. DÀrför Àr det i dag viktigt att varje medarbetare inte bara kan sina arbetsuppgifter utan ocksÄ förstÄr varför man utför dom. Det Àr Àven viktigt att ledaren förstÄr vardagen för medarbetaren för att de uppsatta mÄlen ska uppnÄs.

Denna studie har handlat om tyngdlyftare och brottare och deras anvÀndande av mentala strategier och deras attityd gentemot avslappning. Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan tyngdlyftare och brottare i frÄga om anvÀndandet av de tvÄ mentala strategierna avslappning och mÄlsÀttning. Syftet var Àven att undersöka om det fanns en skillnad gÀllande attityd mot avslappning. Metoden som anvÀndes var webbenkÀt som skickades till utvalda trÀnare och klubbar. I studien deltog 80 st.

Det metabola syndromet Àr ett utbrett och omfattande problem. PÄ grund av syndromets komplexa symtombild valdes insulinresistens alternativt diabetes typ 2 att belysas, eftersom detta Àr WHO:s (World Health Organisation) huvud-kriterium för syndromet. En stor del av sjuksköterskans arbete med dessa patienter Àr undervisning. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion i arbetet med patienter med insulinresistens alternativt diabetes typ 2. Litteraturstudie utfördes med 8 inkluderade artiklar som analyserades med manifest innehÄllsanalys.

KlimatförÀndringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebÀra stora pÄfrestningar pÄ stÀder. Socio-ekologisk resiliens Àr ett sÀtt att förstÄ motstÄndskraft och förÀndring hos sociala och ekologiska system. För att göra stÀder mer motstÄndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhÄllningssÀtt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan ocksÄ betraktas som en brygga mellan social hÄllbarhet och ekologisk hÄllbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hÄllbarhet med ekologisk hÄllbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgÄngspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjÀlp av dessa fyra utgÄngspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Dagens teknik erbjuder en mÀngd olika sÀtt för mÀnniskor att kommunicera och interagera med varandra. Denna uppsats Àr en studie i bilddelning pÄ sociala medier med fokus pÄ amatörfotografers anvÀndande av tekniken i syfte för att nÄ ut med sina fotografier. Huvudfokus lades pÄ vad för strategier de anvÀnde sig av, men Àven pÄ anvÀndarnas olika mÄlsÀttningar. Med hjÀlp av tidigare forskningsarbeten och djupgÄende intervjuer har vi lyckats Äterkoppla den egna empirin med vÄra teoretiska utgÄngspunkter och dragit slutsatsen att anvÀndandet av sociala medier i syftet för att nÄ ut med sina bilder till andra mÀnniskor varierar vÀldigt stort frÄn person till person. Hur tekniken anvÀnds för detta syfte Àr dÀrmed unikt för den individuelle anvÀndaren, dock har vi lyckats identifiera vissa likheter i anvÀndandet av sociala medier i dessa syften. .

 Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur skolor framgÄngsrikt kan arbeta för att stimulera elever till aktiv skolpendling. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka strategier skolor anvÀnder samt vilka förutsÀttningar och hinder som finns i arbetet med aktiv skolpendling. MetodMetoden som anvÀnts Àr kvalitativ i form av intervjuer. Urvalet Àr strategiskt dÀr lÄg- och mellanstadieskolor valts eftersom de i nulÀget bedriver ett arbete för att stimulera elever till att gÄ eller cykla till och frÄn skolan, personer som intervjuats Àr ocksÄ drivande i detta arbete. Urvalet har utgÄtt ifrÄn projektet ?sÀker och lekvÀnlig skolvÀg? för att hitta skolor som matchar denna profil. Resultat I resultatet har bÄde övergripande och konkreta strategier framtrÀtt.

Denna studie syftar till att undersöka hur lantbruksföretag anvĂ€nder strategier vid utökning av Ă„kerareal samt vilka faktorer som pĂ„verkar strategierna. Åkermark Ă€r en nyckelresurs i lantbruksföretag och krĂ€vs för att producera livsmedel. I Sveriges slĂ€ttomrĂ„den ses en ökad konkurrens om Ă„kermarken pĂ„ grund av markens goda avkastning och det faktum att lantbruksföretagen omfattar allt mer Ă„kerareal. Strategier anvĂ€nds för att företaget ska nĂ„ sina uppsatta mĂ„l och visioner, vilket blir mer vĂ€sentligt dĂ„ konkurrensen frĂ„n andra aktörer pĂ„ marknaden Ă€r stor. AnvĂ€ndandet av en strategi kan Ă€ven skapa konkurrensfördelar Ă„t företaget. Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ ansats och fallstudier gjorda pĂ„ tre lantbruksföretag i slĂ€ttomrĂ„den i Östergötland.